Ovanstående alster fick jag igår av en fd stallkamrat och tillika bloggläsare; dessa visdomsord författade jag tydligen 2002, dvs för 17 år sedan och de publicerades i ridskolans klubbtidning där jag var en flitig författare *surprise* 🙂 !
Skrivet
Skrivet
Ovanstående alster fick jag igår av en fd stallkamrat och tillika bloggläsare; dessa visdomsord författade jag tydligen 2002, dvs för 17 år sedan och de publicerades i ridskolans klubbtidning där jag var en flitig författare *surprise* 🙂 !
Skrivet
Idag blev det en tur till ridhuset där jag tränade på det jag brukar höll jag på att säga.
Det är skönt att ha nära till ett bra ridhus…eller…för mig är det faktiskt snarare en förutsättning och jag kollade noga upp möjligheten att köpa ridhuskort innan jag flyttade till nuvarande anläggning.
Jag trivs verkligen så otroligt bra och det tror jag att Vicke också gör.
Nu har jag kommit hem efter en god middag med svärföräldrarna och lite Ikea-shopping (nya köksstolar) och ikväll väntar ett extrapass på jobbet.
Skrivet
Rare photo of World War I soldiers paying tribute to 8 million horses, mules, and donkeys lost in World War I.
Skrivet
Läser detta och vet ni vad min första tanke är?
Jag skulle inte säga det högt till de drabbade men inom mig tänker jag ”vad har man på en 90-väg att göra”?
Rent logiskt vet jag att en olycka kan hända precis var som helst, absolut, men jag skulle aldrig i livet rida på en 90-väg med någon häst, faktiskt.
Svaret man många gånger får är: ”ja, men jag måste rida där eller där för att komma till bättre uteridningsmöjligheter”.
Mitt svar är: man måste ingenting, inte heller med hästar.
Jag skulle som sagt aldrig rida på en 90-väg utan hade antingen lastat hästen eller flyttat den.
Risken kontra ”nöjet” (att rida ut) står i detta fallet inte i proportion enligt mig men detta är ju individuella bedömningar som var och en måste göra (fast de tyvärr kan drabba ett oskyldigt djur).
Sedan ska man givetvis köra varsamt oavsett hastighet osv och i den bästa av världar ska detta räcka men vi vet alla att det inte är så….
Skrivet
Zzzzz….i morse var jag ganska trött när jag steg upp för att hinna rida innan dag 2 på min kurs.
Men jag känner mig själv och vet att jag hade varit ännu tröttare på eftermiddagen och då hade jag absolut inte haft lust att rida i mörkret.
Nu bjöds jag i vart fall på ett fint ridhuspass 06.00 av min snälla häst och kunde åka hem direkt efter utbildningen!
Skrivet
Skrivet
Jag har i flera tidigare inlägg uppmuntrat er att inte slentrianmässigt kasta ”utgången” mat utan att lukta och använda sunt förnuft.
Jag och många med mig menar att på tok för mycket som är fullt ätbart slängs helt i onödan, bara för att datumstämpeln säger något annat.
Ovan ett exempel på detta!
Jag hade ett 6-pack ägg som gick ut i datum den 4 oktober.
Den 30 oktober gjorde jag dessa kakor på äggen and lived to tell 🙂 !
Skrivet
Idag blev det snabbvisit till stallet på morgonen; jag har varit på den första av 2 dagars utbildning kring psykisk hälsa resten av dagen.
Ett intressant ämne som jag vill påstå att alla har nytta av att få fördjupad kunskap i; inte bara vi som socialarbetare.
Psykisk ohälsa är inget ovanligt vare sig man tänker på utbrändhet, depression eller ångest för att nämna några exempel.
Vicke har vilodag och lämnades i morse med x kilo morötter i hagen som sällskap så jag tror inte han saknar varken mig eller ridningen 🙂 !
Skrivet
Skrivet
En sak som jag har funderat över länge och också skrivit om tidigare är ett fenomen som jag tycker är ganska vanligt och som jag skulle kalla ”falsk blygsamhet” på nätet/ i sociala medier.
Jag tänker specifikt på när ryttare delger omgivningen sina prestationer på tävlingsbanan och liksom ”måste” skriva ner resultatet och jag undrar varför?
Är man rädd för att uppfattas som skrytig i annat fall?
Har Jante ett sådant grepp om oss?
Är detta en typiskt kvinnlig egenskap eller är det mer det faktum att kvinnor är mer aktiva på sociala medier eftersom det bara är kvinnor som jag tycker ”håller på” så här?
Om ni undrar vad jag menar så kan jag ge några exempel på citat nedan:
”Ganska nöjd med dagens ritt som resulterade i en seger på 72%”.
”Trots en del missar vann vi klassen på 73%”.
”Det finns mycket kvar att förbättra men vi vann ändå på 70%”.
Min fråga är varför man inte kan nöja sig med att tex skriva ”Jätteglad över dagens seger på xx procent”.
Varför måste man även inflika att man haft missar, att det finns saker att förbättra (det finns det väl alltid) osv?
Handlar det om att man faktiskt inte är speciellt nöjd med procent runt 70 och/ eller en seger eller vad står dessa kommentarer för?
Kanske stör det mig extra eftersom jag hade varit jätteglad om jag hade ridit på 70% och dessutom vunnit en klass?
Vad tror ni?
Senaste kommentarer