Idag var jag och Frenchie på Sadelmagasinet utanför Sjöbo; de håller till på en anläggning där jag har tävlat vid något tillfälle även om det är ca 10 år sedan.

Den gode Frenchman tyckte att det var en bra idé att endast ta med sig 3 av skorna till utprovningen; den fjärde lämnade han kvar i hagen där jag sedermera hittade den.

I sak blev jag inte förvånad för även om skon satt ordentligt senaste jag kände på den (igår kväll) så har han sett hemsk ut i hovarna fast det bara är 6 veckor sedan han skoddes och jag ska verkligen korta ner skointervallet till nästa sommar, det är en sak som är säker.

Hovarna har växt massor så tappskon var tyvärr väntad även om den kom väldigt olämpligt.

Men sadlarna provades i ett ridhus med mjukt underlag och jag travade mycket korta sträckor och galopperade ännu mindre.

De märken jag provade var Prestige, Erreplus, Equipe, Antares och Childeric och nästan alla kändes mer obekväma än min egen Equipe tyckte jag. Tyvärr.

Jag har valt att ta hem en Erreplus på prov då den kändes ok att sitta i och låg bra på Frenchie. Den är omstoppningsbar vilket är det jag helst vill ha; Equipe, Antares och Childeric går inte att stoppa om.

Men vi får se vad ”min” sadelutprovare tycker; hon kommer i nästa vecka och tills dess hinner jag förhoppningsvis både vänja mig lite vid sadeln och få på Frenchie skon (hovslagaren ska komma i övermorgon).

För övrigt kan jag konstatera att det numera finns så många olika modeller av alla de uppräknade sadlarna ovan så jag tror inte att man kan generalisera och säga att ett visst märke passar eller inte utan man måste prova den specifika sadeln och framför allt i trav och galopp.

En del sadlar känner man så klart direkt att ”nej usch” men för mig var det i alla fall så att i princip alla sadlarna var bekväma i skritt medan skillnaden i trav var stor.