”Rädda” hästar

Jag tycker att det är relativt vanligt att jag på nätet läser om hästar som är rädda för, om inte nästan allt så benämns de som mer eller mindre spooky.

Och oftast, men inte alltid, är inlägget författat av en +50 kvinna.

Mina erfarenheter vad gäller ”rädda” hästar och rädda skrivet inom citationstecken är att det oftast är vi människor som skapar denna lättskrämdhet hos hästar.

Absolut har avel ett finger med i spelet, dvs att vissa blodslinjer ger mer alerta/ reaktiva hästar (som vissa skulle benämna ”rädda”) men framför allt tror jag att det beror på annat.

Att jag ser fenomenet bland +50-kvinnor beror på att jag sett en hel del hästägare i denna grupp som antingen köpt sin första häst i vuxen ålder och med mycket liten hästerfarenhet än den man får när man rider på ridskola eller så HAR man lång erfarenhet men har råkat ut för någon eller flera hästrelaterade olyckor/ skador som har gjort att man har blivit mer försiktig/ rädd.

Man blir också ofta klokare med åren (tack och lov) och många vittnar om diverse farligheter de gjorde som barn och unga till häst som de som vuxna aldrig skulle drömma om att göra.

Vissa vågade då rida barbacka, galoppera i grimma, hoppa höga hinder, rida utan hjälm och allt möjligt annat potentiellt mycket farligt.

Men för att gå tillbaka till de ”rädda” hästarna vill jag påstå att hästar till mycket stor del blir vad vi gör dom till, inom rimliga gränser så klart.

Hästar ÄR oftast av naturen snälla och tillitsfulla men om de inte känner att de har en ”stark” (läs; som inger pondus och förtroende) ledare kan de reagera med tex osäkerhet/ rädsla.

Om man själv är rädd för whatever utstrålar man ofta detta och hästar kan oftast läsa oss bra.

Och det viktigaste av allt: vi måste ”utsätta” våra hästar för ”allt möjligt” (åter igen inom rimliga gränser) för att de ska acceptera och tolerera omgivningen utan att ständigt hoppa till och vara på tårna.

Om vi alltid rider i vårt egna ridhus, aldrig lämnar stallplanen och aldrig vågar rida ut, möta en bil, rida förbi en brevlåda eller en stor vattenpöl (nu tar jag bara några random exempel) är det kanske inte konstigt om hästen reagerar genom att titta, inte vilja gå förbi, hoppa till osv?

Har hästen dessutom överskottsenergi pga för lite hagvistelse/ motion och är den överutfodrad med kraftfoder kan man få ganska häftiga reaktioner som ett onödigt brev på posten.

Så jag menar att många av dessa påstådda rädslor hos våra hästar är vårt eget fel och skapade av oss.

Varför är vissa hästar stencoola med en ryttare men helt istadiga med andra? De läser oss och så har vi så klart olika kunskap att hantera olika situationer till häst.

Och nu menar jag inte att vi alla ska börja rida bredvid motorvägar, tömköra på öppna fält som jag gjorde på bilden med Vicke och annat som vi inte känner oss bekväma med bara för att träna hästen på att inte vara rädd men igen så menar jag att många hästar inte är rädda per se utan bara ovana vid whatever.

Så innan vi skyller på hästen måste vi rannsaka oss själva!