Läser denna krönika och instämmer absolut!
Jag har inte ens förstått att det finns särskilda ”prisutdelningshästar” som lånas ut och ibland agerar stand-in för de egentliga pristagarna och bara det säger väl att man lika gärna kan skippa prisutdelningar till häst?
Själv har jag alltid helst avstått att ha med min häst på prisutdelning; det har varit mitt sätt att tacka för en fin prestation. Att få stanna kvar i transporten och vila i stället för att släpas ut för att galoppera ett varv.
Om jag får gissa har jag på mina över 200 placeringar med x hästar kanske deltagit till häst 50 gånger, om ens det.
Och nej, ingen av mina hästar skulle blivit upprörd/ stressad av en prisutdelning per se utan jag ser mer absolut ingen NYTTA för djuren utan bara en potentiell skaderisk pga andra ekipage som kanske inte har koll.
Och de där som hävdar att hästarna tycker att det är roligt med prisutdelningar och att de ”också ska få känna att de har vunnit”….hallå?
Jag är helt övertygad om att a) hästen hellre hade stått kvar i transporten b) inte har den förmågan till tänkande att den ser ett samband mellan vad den utfört på tävlingsbanan och att få ett pris. Tror man något annat förmänskligar man hästar rejält.
ATT en del hästar måhända ”tycker det är kul” att vara på en prisutdelning må vara sant men igen…får de välja avstår de säkert gärna.
Det är väl gör sponsorer som hästarna visas. Men på lägre nivå är tävlingar ändå en tillställning för några få då få finns det ju ingen anledning.
Exakt!
Prisutdelningar till häst på min nivå med 3 personer på läktaren är heeeelt onödiga!
Antalet på läktaren är iofs ganska ovidkommande för sponsorerna då dw sällan är på plats. Däremot fotograferas det för dem. Men en schysst plats och prispall funkar ju okey.
Att ta foto till sponsor(er) av vinnarna/ de placerade går att göra trevligt och bra även utan att man sitter till häst eller ens HAR hästen/ hästarna med på bild.
Sedan så klart handlar det delvis om nivån på tävlingen.
Får mig att tänka på en gång i min ungdom då jag tävlade hoppning. Min häst var snabb och väldigt vändbar i omhoppning, så… det blev ofta placering och då och då vinst. Det fanns en stark konkurrent till mig och jag vet att det kunde ”stå” mellan oss. Ett tillfälle, jag var i ledning men denna konkurrent skulle starta bland de sista. Min häst var därför avklädd och stod och slöade i transporten. ”Min” konkurrent slog dock inte mig och jag stod som segrare. Kändes stressigt och taskigt.. att lasta av och sadla upp enbart för prisutdelning. Det här var på den tiden då man oftast hade häst med in (har man kanske fortfarande i lägre klasser..) Till saken hör att i den här klassen var det pristäcke från sponsor .. Så det blev rätt sura miner mot mig för att jag inte hade häst med in att hänga detta på. Det får jag leva med.. att jag inte fick galoppera runt ett varv med vinsttäcke. (För visst är det trevligt och fint för publiken.). Men kunde ju varit så att man bott nära och låtit hästen åka hem. Eller haft en svårlastad häst.
(Nu gällde inte detta min häst, hon älskade applåder och galopperade egentligen gärna ärevarv.
Ja idag med bara en handfull startande i de klasser jag rider är det tidsmässigt inga problem att stanna kvar hela klassen ut men ”förr” med kanske +30 ekipage hände det absolut att jag körde hem hästen om tävlingen var nära stallet.
Värdelöst att sitta och vänta i flera timmar och sedan bli nerputtad från placering av sista startande. Har hänt mig hur många gånger som helst….
Visst är det kul med ärevarv till häst och trevligt med lite fina bilder på vinnarekipaget men tycker nog att nackdelarna är större här. Det är som du säger rätt drygt för hästen att släpad ut och kläs på en gång till, det är skaderisk för alla inblandade och troligen mest stressande för de flesta hästar. En del klubbar har ju numera prispallar, det tycker jag är ett trevligt alternativ. Ser ju ändå lite mer festligt ut än att bara stå på rad i cafeterian.
Instämmer helt!