Inlägg av

Skrivet

Måndag-smäll-vandring

Idag har jag och, gissar jag en MINORITET av den arbetande delen av Sveriges befolkning, varit på våra arbetsplatser. Väldigt lugnt och stillsamt har det varit och nu väntar 2 dagars ledighet.

Jag körde och handlade lite hästmat innan stallet och en säck morötter och en säck lusern senare var det dags att träffa Vicke.

Lilla hästen fick ledigt idag och jag nöjde mig med att gå en kort promenad med honom, tyvärr ackompanjerad av ett jäkla smällande från raketer på avstånd.

Som tur var gick vi i ridhuset så det hördes inte så mycket och Vicke höll sig tack och lov lugn.

Skrivet

Smakar egen medicin

Kan inte säga att jag tycker särskilt synd om den här hunden!

Annars är MIN erfarenhet att de flesta normalt fostrade hundar kan vara i närheten av normalt fostrade hästar utan några som helst bekymmer.

Jag har i alla fall ridit ut med alla mina hundar (4) med massor av olika hästar (travhästar framför allt) och det har aldrig varit några bekymmer.

Ni som följt bloggen i flera år minns kanske vilken liten APA Soya var mot Archie i början (jagade hans svans och skällde som besatt) men med hans fullständiga ignorerande försvann detta beteende väldigt snabbt och har aldrig någonsin återkommit mot någon häst.

Jag läser ju ibland i media att hästar blivit ganska rejält jagade och till och med attackerade av hundar och kan inte låta bli att undra vad detta är för knäpp-djur som beter sig på detta viset?

För som sagt så är det verkligen inte normalt i min värld- inte då bara utifrån mina egna hundars uppförande utan även den mängd doggys jag sett passera genom åren i olika stall där jag vistats.

Skrivet

Veckan som gått

Hmmm…den gångna veckan har varit ”konstig” så tillvida att lediga dagar har varvats med arbets-dito vilket gjort att i alla fall jag stundom har varit lite vilse på vilken veckodag det egentligen har varit. Känner ni igen det?

Dessutom tycker jag att det går väldigt snabbt att vänja sig vid ledighet och att man nästan tycker att det ska bli ovant att arbeta 🙂 .

En som har fått arbeta alla dagar utom i måndags är Vicke- ingen semester där inte men han verkar inte misstycka utan går bättre än någonsin. Och planen är att han snart SKA få en kortare vila just för att han har utvecklats så mycket och bra den sista tiden.

Lite skäms jag över att jag inte lyckats få till en enda uteridning under veckan och det var detta jag befarade i höstas då jag såg till att vara ute så mycket som möjligt: att det inte skulle bli så mycket utomhusaktiviteter pga väder och ljusförhållanden.

Dressyrpassen, både de på egen hand och träningen för Christina i fredags har som sagt känts fina och som variation hopptränade jag egen hand i torsdags och löshoppade i lördags och det verkar som att Vicke tycker att det är roligt- han hoppar i alla fall väldigt villigt och rör i princip aldrig en bom.

Vädret har som jag redan nämnt i något inlägg inte varit det bästa, mycket regn och en del blåst men vi har i alla fall sluppit isgator och knöggliga hagar, något jag verkligen skulle undvara om jag får välja.

Leran från benen kan man lätt spola av och jag är mycket mer rädd för vrickningar och fläkskador pga is.

Nu nalkas årets sista dag med stormsteg och jag hoppas att ni läsare fortsätter att vara minst lika aktiva på bloggen som ni varit hittills.

Tveka inte att skicka kommentarer, länkar, bilder, förslag på vad jag ska skriva om- jag föredrar om vi driver bloggen lite mer tillsammans och det finns också en gräns för hur full av inspiration jag själv kan vara.

Kanske är det inte heller så roligt att ständigt läsa om hur nöjd jag är med Vicke- nu får ni göra det ÄNDÅ men vill ni läsa om annat OCKSÅ får ni gärna hjälpa till 🙂 !

Skrivet

Söndag- barnsligt kul

bild

Idag var det åter dags för ett dressyrpass i ridhuset.

Efter den sedvanliga uppvärmningen i lättridning och galopp i lätt sits gick jag över till galopparbetet där jag som vanligt försökte variera tempot (lättare framåt än att ta tillbaka).

Övergångarna mellan skritt och galopp följde därpå och sist den förvända galoppen med ett avslutande byte åt vardera hållet.

När jag var nöjd fortsatte jag med traven och oj så roligt det är nu när den har fått ett lite bredare register!

Jag hade kunnat trava hur länge som helst 🙂 !

Till skillnad från galoppen är det fortfarande svårt att trava framåt med någon form av svävmoment, mellantrav är verkligen inte Vickes starka sida men den samlade traven är desto bättre.

Vi börjar gå mot passage känns det som men än saknas styrkan och den kadens som behövs- det handlar ju verkligen inte bara om att ”trava långsamt”.

Som jag skrev härom dagen har jag nu börjat variera mitt travande med att även rida lätt då och då och inte som tidigare bara när jag rider fram och avslutar och det känns också som ett bra koncept.

Vicke får lite avlastning men jag kan ändå träna på det jag vill (skolor och skänkelvikningar tex) och samma sak gör jag även i galoppen, alltså står i lätt sits med jobbar honom ändå.

Som rubriken säger är det barnsligt kul att rida just nu- det var ju så underbart att jag alltid kände så med Kreon nästan och tänk…nu ”är” jag där igen med en ny häst 🙂 !

Skrivet

Mer om barfotaverkning från en läsare

Jag blev väldigt glad när en trogen bloggläsare, Cia, skickade mig nedanstående text och bilder för att förklara mer om sin syn på barfotaverkning.

Cia skriver:

Kom ihåg att skriva att jag är amatör och inte på något sett proffs på detta. Vill inte heller pålysa som någon besserwisser, hur det “ska se ut” för det kan variera väldigt från häst till häst. På dessa hovar fungerar Winston bra så som läget är nu och vi är under ständig utveckling. Precis som när man tränar dressyr, hoppning, osv… finns det alltid saker att göra bättre och att växa och utvecklas med.

Man ser ju ofta exempel på barfota hovar som inte fungerar.

Här kommer några exempelbilder från min häst Winston, han är ett Holländskt halvblod född 2003, efter Cabochon – Apollonios xx, 173 cm. Rids aktivt på hobbynivå främst i dressyr men även i hoppning och ut.
På dessa bilder har han varit avskodd i ca 2 ½ år. Han fungerar helt barfota på de flesta ridbanor och i skogen. På grusvägar eller vägar där jag vet att det finns spränggrus eller makadam använder jag hovboots på honom. Efter att ha provat flera olika modeller på boots har jag kommit fram till att Cavallo simple, funkar bäst för Winston.

Alla bilder som följer är bilder på Winstons hovar så som de ser ut i nuläget och han fungerar bra som ridhäst.

Viktigt är att hela bilden med hästhållning, välbalanserad foderstat och att hästen hålls i god kondition stämmer.

Jag är novis på detta och lär mig ständigt, det finns som i alla sammanhang alltid mer att önska för att få det perfekt, men en barfotahov är ständigt under utveckling och jag lär mig hela tiden. Mitt mål är att få en så bra fungerande ridhäst som möjligt med de förutsättningar som jag har.

1477706_10151768917595667_669130640_n

Lite suddig bild på 4 hovar i en stallgång.

1512624_10151768911675667_158333251_n

Bild på en framhov, den är ca 15 cm bred. Strålen är hyfsat fin och bred, hörnstöden är rejäla och har bra landningsyta för hästen då han sätter ner bakre delen av hoven först. Sulan har byggts på och blivit starkare alltefter tiden har gått samtidigt som hoven har breddats och “öppnat sig i bakkant” och strålen har fått ta mer plats. Lamellranden var ett av våra stora problem från början då den var 15 mm bred, nu har den tightat till sig och blivit normal bred. Hoven är också hyfsat symmetrisk. Hoven är ständigt i utveckling och nästa år  har det säkert hänt mer med skålning och djup i hoven.

1533944_10151768914190667_1746906877_n

Här ser man hoven från sidan, Har rundat av lite så att hoven lättare ska kunna rulla över i steget så att det inte ska bli separationer mellan hovvägg och lamellrand. Man måste runda lagom mycket så att hoven ska behålla sin bärighet och funktion som möjligt. Har sett skräckbilder där avrundningen har verkat som en amputation av en del av hovväggen och det är inte meningen.

DSC_0847

Bild från i somras på en betestrind häst (i tjockaste laget) från sidan och ni ser alla hovarna. (obs han är inte bunden i repgrimman, grimskaftet ligger bara över bindräcket).

https://fbcdn-sphotos-f-a.akamaihd.net/hphotos-ak-prn2/1385384_10151628598165667_1223735901_n.jpg

Winston

Skrivet

Skor eller ej?

På tal om föregående inlägg undrar jag hur många av er som har erfarenhet av att regelbundet rida på en vuxen, oskodd häst?

Har ni provat så kallad barfota-ridning/verkning och vad är era erfarenheter?

Varför provade ni detta? Har ni därefter fortsatt att ha hästen oskodd?

Själv måste jag erkänna att jag är så trångsynt (?) att jag, som det känns idag och utifrån hur mitt hästägande ser ut aldrig skulle få för mig att ens PROVA att rida utan skor.

Jag tycker att på tok för lite av det jag tycker mig veta om ridning tex stödjer detta- att det finns hästar som fungerar bra utan skor (och BÄTTRE än med)  och trots att de rids är mycket möjligt men som sagt inget jag skulle få för mig att experimentera med.

För innerst inne så tror jag att majoriteten av alla hästar som rids/ tränas på min nivå går bättre med skor och skulle jag ens överväga att testa min tes så att säga så skulle jag nog behöva vara gift med en hovslagare eller något 🙂 .

Då möjligen hade jag vågat att ta av och på skorna på hästen, jämföra skillnaden och med en kunnig hovslagares hjälp dagligen kunna kontrollera hovarnas status men nej…det känns långsökt.

Just hovarna är så känsliga och det finns väl ett skäl till uttrycket ”no hoofs no horse” och nya hovar växer inte ut över natten precis- snarare tvärtom; det kan ta många, många månader att ”få” nya välfungerande hovar om man utsatt de gamla för någon form av trauma (fång tex).

Jag HAR ju haft hästar som när jag köpte dom som unghästar inte hade skor men jag kan absolut inte nämna en enda som började gå SÄMRE med skor än utan.

Heron gick faktiskt utan bakskor tills han var säkert 6 år- honom satte jag skor på i hopp om att en jättegalla som han hade på det ena bakbenet skulle minska (vilket den inte gjorde utan han hade den resten av sitt liv).

Nu är det mycket möjligt att det jag har LÄST om barfotaverkning och dito ridning inte alls är representativt för hur det ÄR för majoriteten av hästar som går utan skor- det är väl oftast så att saker mest dryftas när något går galet och blir fel men jag ser ändå för egen del ingen som helst anledning att prova att ta av skorna.

Men berätta om era erfarenheter!