Man är ju olika känslig för allt som florerar på nätet och bryr sig olika mycket- säkert pga det man har med sig i bagaget så att säga.

Jag blir skitsur när folk postar bilder på plågade djur på Facebook tex även om syftet är att tex promota någon djurättsorganisation.

Jag VET att det finns massor av djur runt om i världen som far hur illa som helst men jag vill verkligen inte SE det.

Annat som kanske tycks långt mer harmlöst är den mängd av olika skämt/ roliga bilder som florerar kring alkohol där man liksom vill ge sken av att det är roligt att göra all möjlig idioti i fyllan, att det är kul när man dricker hur mycket som helst och hur ofta som helst osv.

Som socialarbetare om inte annat vet jag hur otroligt mycket elände alkohol ställer till med och kan liksom inte tycka att ovan är kul.

Ja, det finns annat som kan missbrukas också, som mat tex men mat måste alla äta medan ingen BEHÖVER dricka sprit.

Har ni reflekterat över detta? Är jag lite överspänd?

Finns det saker ni inte tål på samma vis på nätet?

Jag har aldrig varit någon julfirare direkt och är inget fan av för mycket utsmyckningar kring den högtiden men detta tyckte jag var en lagom nivå 🙂 .

Detta, en stjärna som hänger i ett fönster och några elljusstakar- se får det vara ” nock” 🙂 !

Går ni all in?

I söndags, ”från ingenstans”, såg jag blod i urinen, väldigt tydligt dessutom.

Jag blev ganska skärrad och det blev ju inte bättre när jag googlade på just ”blod i urinen” och kunde läsa att det överallt rekommenderades att man skulle ta kontakt med sjukvården mer eller mindre direkt och även om det bara hade synts vid ett tillfälle.

Tydligen är det så att just blodet, förutom att vara symptom på många olika farliga och ofarliga saker även är en av få saker som är ett tecken på urinblåsecancer och det är därför man ska ta det på så stort allvar.

Jag var först på plats på vårdcentralen måndag 08.00 och efter att ha fått träffa en läkare lyckades jag också böna mig till en tid för njurröntgen och uroskopi ( undersökning av urinrör och urinblåsa) redan på onsdagen och igår- i vanliga fall kan man få vänta i någon vecka på dessa undersökningar som båda är ”standardrekommendationer” om man sett blod i urinen.

Men jag förklarade att jag var väldigt orolig och att jag också ska resa utomlands snart och hur kul är det att få en hel semesterresa förstörd för att man oroar sig för att man kanske har fått cancer i värsta fall?

För att göra en lång historia kort vet jag nu, efter några gräsligt nervösa dygn och ovan undersökningar att jag har en njursten i vardera njure- dessa kan repa vävnaden så att den börjar blöda.

Jag blödde för övrigt i 3 dagar och blödningen upphörde märkligt nog en timme innan jag skulle åka till röntgen.

Mina 2 stenar är 4 och 5 mm i omkrets och tillräckligt små för att man ska låta dom vara tills de eventuellt ger besvär.

Det kan också hända att jag kissar ut dom, så som jag har gjort med njurgrus vid 3 tidigare tillfällen med många års mellanrum ( första gången för 14 år sedan).

Lättnaden över att det ”bara” var njursten var enorm- visst är det ohyggligt smärtsamt om man får ett anfall men detta är relativt lätt att åtgärda och går givetvis inte att jämföra med cancer på långa vägar.

Men får ni någon gång blod i urinen: kolla absolut upp det- det kan rädda ert liv även om det låter dramatiskt!

Har ni någon gång sett ”Arga snickaren” på tv?

Det har jag, ganska många gånger genom åren, och jag blir ofta både förskräckt, fascinerad och ledsen.

Nog för att det visas mycket inom kategorin ”förnedringstv” men frågan är om inte detta program tar priset vad gäller vissa avsnitt?

Man visar alltså upp SVENSKA familjer som levt i total misär i flera ÅR; där barnen sover i rum fulla av mögel, där elkablar hänger som dinglande dödsfällor lite varstans, badrummen är så äckliga att jag inte skulle spola av min hund där osv.

Barnen visas på tv så att alla klasskamrater och andra de känner kan beskåda deras elände och föräldrarna tillåts kräka av sig allt möjligt skitsnack som ”förklaring” till varför de utsatt sina barn för ovan.

Som socialarbetare om inte annat tycker jag att det är för djävligt rent ut sagt och kan bara hoppas att även andra socialsekreterare reagerar om nu inte omgivningen gör det.

Detta är alltså vissas verklighet i Sverige idag och det handlar inte om familjer som precis kommit hit och inte hunnit/ haft möjlighet att fixa till sitt hem utan människor som är födda här….

Såg nyligen ett program där två tonårssystrar levt HELA sin uppväxt i ett ruckel o hur får man tillbaka sin uppväxt…nä just det…det får man inte oavsett om föräldern sitter och bölar i tv.

Fler som reagerat?

….och rosorna blommar än utanför stallet!

Läste något förslag om att tv-licensen ska slopas (detta har ju varit på tapeten i hur många år som helst) vilket fick mig att tänka på vilket jäkla mickel det var då jag skulle hjälpa en person att säga upp sin tv-licens nyligen.

Jag blev snabbt varse att detta inte gjordes i en handvändning eller vad sägs om detta:

Jag mailade Radiotjänst och förklarade å personens vägnar att tv:n gått sönder och att jag inte ville fortsätta att betala tv-licens.

Fick svaret att tv-licens måste betalas även fortsatt om tv:n kommer att lagas.

Jag svarade då att tv:n INTE kommer att lagas eftersom det skulle kosta för mycket.

Får då ÅTER svaret att licensen måste betalas så länge tv:n de facto finns i lägenheten, trasig eller ej?!?!?!

Jag skickar ett TREDJE mail där jag på en 5-årings nivå förklarar att a) tv:n var trasig b) tv:n är numera slängd.

Förväntade mig nästan ett nytt mail där de ville se en bild från återvinningen men där räckte det tydligen för DÅ fick jag ett mail om att tv-licensen inte behövde betalas.

Det som kändes mest fjantigt var just detta hävdande att man måste betala för en icke-fungerande apparat i hemmet samtidigt som Radiotjänst inte har något annat val än att tro på ens uppgifter om att man har slängt tv:n även om man nu inte skulle ha gjort det. Hur ska de kolla detta liksom?

Henrik och jag betalar TYVÄRR tv-licens (så är det att vara sambo med en ordentlig man) men så uselt som tv-utbudet är så har jag inga fördömande ord att säga till de som skiter i att betala.

Betalar ni?

Jag har sedan många år tillbaka noterat ett vanligt sätt att resonera hos många människor; man vill alltid och i alla lägen kompenseras för i princip allt som drabbar en.

Detta är väl förklaringen till att tex många luras att ta en massa helt onödiga extraförsäkringar på allt möjligt de köper- har man en vettig hemförsäkring räcker denna oftast gott.

Minns en händelse för tusen år sedan då jag jobbade som socialsekreterare med ekonomiskt bistånd.

Det hade varit någon form av större fotbollsmatch i Malmö och efteråt var det många supportrar till klubbarna som var ute och härjade på stan.

En man ringde till oss på socialbyrån och uppgav att några ”fotbollshuliganer” hade hoppat på huven på hans bil och nu ville han söka socialbidrag för detta. På fullt allvar…

Det hände också mer än en gång att personer som vi kunde konstatera hade rejäla banktillgångar ville söka socialbidrag för pengarna på banken ville man ju inte röra; de skulle gå till tex ett lägenhetsköp…

Härom dagen såg jag nedanstående bilder på Facebook och texten till dom fick mig också att skaka på huvudet. Om man på fullt allvar tror att man ska få ersättning av ”kommunen” för att man inte varit uppmärksam nog när man kört bil…tja…I rest my case….

”Detta träd hänger ut över vägen i xx-stad!
Tyvärr drog den upp en snygg repa längs med hela min högra sida på bilen!

Någon som vet vart och till vem jag vänder mig till i kommunen?
Någon måste betala lackeringen..”