Fick till ett bra ridhuspass i morse och var särskilt nöjd med att jag lyckades hålla mig till min  plan; att rida linjerna ur MSV B: som jag alldeles säkert har mer nytta av att de sitter än att jag kan göra x byten i varje 🙂 .

Jag borde rida igenom mina program ännu mer på träning tror jag men jag tycker det är ”tråkigt” (läs; jag får inte lika fin känsla som när jag gör annat) och hamnar lätt i andra övningar i stället.

Idag märkte jag tex att en sekvens där man ska rida flera meter rakt fram på medellinjen mellan två halvvolter åt vardera hållet blev väldigt vinglig.

Att trava RAKT på medellinjen borde inte vara svårt för en häst som gör rörelser som ingår i svår dressyr kan man ju tycka minst sagt men förklaringen stavas hos Vicke ”måste glo lite mot kortsidan där det ligger/ står en del hindermaterial trots att jag har sett allt fem miljoner gånger”.

Vanligtvis suckar jag mest trött men idag tänkte jag ”nä…jag ska trava här tills linjen är spikrak, basta”

Och efter x raglanden i trav så blev det minsann linjalrakt 🙂 !

Som ni inte har kunnat undgå att förstå är varken minusgrader eller snö mitt förstahandsval vad gäller väderförhållanden men till och med jag måste medge att vyer som de ovan är väldigt vackra i alla fall.

Som framgår av bilderna blev det morgonuteritt och det var så pass mjukt i marken att jag kunde rida i alla gångarter.

Bra ridhuspass i morse!

Jag passar alltid på att rida dressyr dagen efter att Olof har ridit, inte för att jag upplever någon revolutionerande skillnad egentligen men tror ändå att det är bra att rida lite på hans ridning så att säga.

Idag var Vicke och jag överens om att man kan göra tex 10 ettor direkt följda av 3 fyror några gånger  och sedan lika många treor- han bytte väldigt avspänt och PÅ hjälperna.

När vi INTE är överens kan det bli 1,1,1,1,1,2,1,4,1,4,4,4,6 osv 🙂 .

En stund efter att jag hade släppt ut alla hästar skulle jag köra hem och möttes då av fullt snöande- innan dess hade jag inte skymtat en flinga.

10 minuter efter detta ”fulla snöande” upphörde det, allt smälte på marken och förutom plaskvåta vägbanor hade man aldrig kunnat ana vad som precis utspelat sig. Skånsk vinter kallas det 🌧🌧🌧!

Jag sitter just nu i bilen på väg hem från Gekås där Henrik och jag rev av en hyfsat lång inköpslista på mindre än 2,5 timme.

Rekord för min del men jag hade inte så många saker jag ville köpa som krävde provningar och funderande utan nästan allt var bara att stoppa i kundvagnarna.

Och denna gången var vi mer organiserade och gick var för sig ibland.

Det märktes dessutom tydligt att januari är en fattig månad efter julutgifterna som ju de flesta tycks ha för det var väldigt folktomt och inga köer alls till kassorna.

Det blev nästan inga hästgrejer för mig- jag har saker så det räcker och blir över känns det som men jag har ändå tagit en massa bilder som kommer i separata inlägg om några dagar!

I morse fick Molly följa med till stallet och ta hand om sin häst- hon hjälpte även till att släppa ut alla hästarna i hagen.

Som tur är har kvinnan som driver anläggningen själv 2 små hundar som ofta är i stallet så hästarna är vana vid detta djurslag för Molly har inte vett nog att akta sig utan kan lätt gå hur nära deras bakben som helst tex.

Sötnos i rubriken syftar för övrigt inte på Molly-Polly även om hon också är så gullig som en hund bara kan bli i mina partiska ögon utan på Vicke.

Jamen titta bara på bilderna och hans uppsyn ❤️❤️❤️!

Den herren fick lösgaloppera på sin vilodag och som vanligt travade han lika gärna.

Kolla förresten ”uppställningsbilden”. Jag nickade nöjt när jag tog den- är man en dressyrhäst ställer man ”givetvis” upp sig korrekt även när man är lös och det har faktiskt alla mina hästar gjort så något rätt gör jag väl….

Alltid samma underbara känsla när man går av det tredje nattpasset och vet att man har 3 lediga dagar framför sig!

Jag åkte direkt till stallet och red ut och om ni tittar på den första bilden kanske ni luras att tro att vi har ”snö” kring stallet.

Tja…förvisso är det mesta relativt men det ser snarare ut som på den andra bilden eller ännu nederbördsfattigare och lika bra är det höll jag på att säga.

Ska man ha snö ska den bli liggande i några veckor så man kan ägna sig åt exempelvis nyttig snöträning men när det vita ändå smälter bort direkt kan det lika gärna vara….

Idag är det ett år sedan vi förlovade oss- snacka om att tiden går fort.

Fast tiden precis innan förlovningen minns jag gick i ultrarapid och vi räknade ner dagarna i veckor och provade ringarna ”tusen” gånger ha ha ha!

Annars började dagen i snömodd men som vanligt höll jag på att säga så försvann i princip allt på några timmar. Snacka om ”onödig” snö!

Vicke och jag var hos Olof sent på eftermiddagen och tränade och det var lika roligt som alltid.

Vicke får mig ibland att skratta när han säkert själv tycker att det jag begär inte alls är roligt utan snarare jobbigt- han kan fara iväg men det känns aldrig otäckt utan både Olof och jag tycker mest att det se kul ut, när mitt vanligtvis välartade djur lämnar sin ram och sparkar bakut eller försöker sticka iväg i galopp. Det sker ju väldigt sällan och känns inte som något ”elakt” utan mer en ventil när vi pressar lite för mycket enligt honom.

Annars är han stark som en björn känns det som och det är också så jag vill att han ska vara- jag tror mycket på god kondition parat med psykiskt välbefinnande för harmoni.

Idag är en sådan dag då det känns myyyycket kallare än vad termometern visar och anledningen stavas rejäl blåst, läs; isvindar!

Jag avnjöt trots det ett ridhuspass i morse och satt på en pigg häst som blev lite stark i handen ibland men det är inget jag bryr mig om direkt.

Förr hade jag på tok för lite i tyglarna och Vickes huvud liksom bara böjdes in av sig själv så detta är ett ”kärt besvär”.

När jag lämnade honom och körde hem stod han i vinden med mat och vatten bredvid sig och jag försökte överföra ett tyst ”snälla…stå stilla hela tiden och skada dig inte” genom vindrutan. Hoppas han förstod.