Efter 2 pass på vår stora gräsbana tyckte jag att det var dags att byta underlag så efter harvning av grusbanan blev det lite dressyrridning där.

Tyvärr hade jag sällskap av minst tusen om inte en miljon småkryp- de vissa av oss kallar ”millimeter” (trips?) och som kliar infernaliskt om man får dom i sitt svettiga ansikte.

Jag drog med handskbeklädda händer över fejset hur många gånger som helst medan Vicke verkade lika irriterad över lite större flygfän som förföljde honom.

Det blev ett bra pass oavsett men det var faktiskt väldigt skönt när det var slut!

Under dagens ridpass (även detta mycket lätt, precis som igår) slog det mig åter hur så mycket med hästar kan upplevas som orättvist.

Jag har inte hoppat med Vicke på någon månad eftersom jag fokuserat så på vår dressyrträning och ändå bara flög han över några pyttehinder jag styrde emot några gånger (i dressyrsadel dessutom) utan ett uns tvekan.

Såg en yngre häst hoppträna för någon vecka sedan (inköpt för tävling i denna gren ska tilläggas) och den tog varje tillfälle i akt att springa förbi lika låga hinder bara för att ryttaren inte red för kung och fosterland.

Och min häst köpte jag utan att ha hoppat ett språng och utan att jag skulle sörja en minut om han nu eller i framtiden blev helt ovillig att ta sig över hinder….

Som synes var det inga världsmästarhöjder precis….

Bara lite kravlös omväxling från dressyren!

Det känns lite overkligt att förflytta sig från stekheta Kroatien till mulna Skåne på 2,5 timme men så blev det ju idag.

Och en timme efter att vi hade landat var jag i stallet- fördelen när både detta och hemmet ligger ca 2 mil från flygplatsen.

Det var guld att mötas av mockad box, iordninggjort foder och en väldigt välskött Vicke- Anneli har som vanligt gjort ett superjobb med att ”passa” honom.

Lika mycket guld var det att hoppa upp i sadeln, ta tyglarna och börja trava på vår gräsbana som om Vicke ridits som vanligt och inte vilat en vecka!

Den hästen känns ta i trä aldrig stel, i behov av att ”böjas igenom” eller dylikt – inte för mig och Olof i alla fall.

Vet vissa andra hästar jag haft som knappt kunde vara utan dressyrjobb 2 dagar i rad utan att det kändes lite styvt och det var inte alls lika rolig ridning som det är med Vicks.

Nu blev det 30 minuters lättridning i trav och galopp och sedan åkte jag nöjd hem.

Hann precis innanför dörren innan det kom världens ösregn men nu har jag fått min solkvot uppfylld för ett tag framöver i alla fall!

Nu ska jag mysa med Molly resten av dagen- älskade lilla doggy!

Då är det dags för hemfärd till Sverige tidigt imorgon bitti efter en härlig vecka i Kroatien.

Vi har verkligen fått chans att sola och bada allt vad vi orkar- något vi knappast hade kunnat göra i våra trakter så här långt i sommar.

Havsvattnet här är precis så rent och klart som ”alla” säger- vi blev inte besvikna.

Vi har provat 5 olika restauranger och servicen har varit på topp överallt.

30- gradig värme de flesta dagarna har näääästan blivit för mycket vissa stunder men som sagt; hellre det än regn och 15 grader…det får vi tids nog och var det vi lämnade!

Vad sägs om denna digra tomatplanta?

Apelsinträd vid hotellet

Lunch

Min sedvanliga frukost

Härlig strand

Vi har det fortsatt bra här på Brac.

Runt 30 grader och vi varvar poolhäng med att simma i havet.

Frukost och middag intas på hotellet medan vi äter lunch ”på stan” dvs på någon av de många restaurangerna i Supetars hamn varifrån bilderna nedan är tagna.

Än så länge levererar Kroatien till 100 %!

Vi har både badat i havet och i poolen, solat, strosat på stan, ätit gott och bara  myst.

Som tur är vill vi göra samma saker på våra semestrar så det blir aldrig diskussioner om när, var och hur länge utan allting bara flyter på!

Igår red jag i strilande regn- idag ligger jag vid en pool på ön Brac i Kroatien 🙂 !

Vi är alltså äntligen iväg på en resa vi bokade i januari och den kunde inte ha kommit mer lägligt.

Vi lämnade ett regnigt Skåne och ska man tro prognosen så lär det inte bli något ”solväder” där under den veckan vi är bortresta.

Vi tycker att en veckas slappande är helt lagom; längre tid skulle vi nog ledsna men det kan faktiskt vara skönt att ibland inte behöva tänka på mockning, hundrastning och om man ska laga mat eller gå ut och äta 🙂 .

Planen för Vicke är att han, precis som under våra tidigare semestrar, bara ska gå i hagen med sin bästis och jag hoppas att han håller sig till den.

Dvs inte trampar av sig skorna, vrickar sig eller hittar på något annat som förhindrar en igångsättning när vi kommer hem.

Jag kommer nog att plåga er med en del semesterbilder framöver men även de sedvanliga hästinläggen!

Vi lämnade detta (foto taget från flygplanet)!

Vi har redan fått bildbevis på att Molly har ockuperat säng och soffa hos sina hundpassare- precis som det ska vara 🙂 !

Idag gjorde jag något som jag gör typ en gång var 5:e år (helt sant); jag åkte och tittade på en dressyrtävling 🙂 !

Det fanns en del fina klasser i Everlöv (tar 25 minuter dit) och jag hade inget att göra så jag tänkte ”why not”.

Missade tyvärr Märit Olofsson Nääs, Vickes förra ryttare (ej ägare) men fick bland annat se Frida Hallgrens fina Alive (Danny).

Efter lite inspirerande ritter åkte jag till stallet och försökte utföra något liknande ha ha ha men kan inte påstå att resultatet blev sådär strålande precis.

Red på kandaret och tyckte det blev lite glappigt i kontakten kan man väl sammanfatta det hela.

Nu har jag precis beundrat min händige sambos målning av vår tvättstuga- alltid roligt att fixa med hemmet tycker jag.