Idag tog jag åkgräsklipparen och körde till ett närliggande ställe där det finns några äppelträd.

Molly hjälpte (inte) till 🙂 men följde i alla fall med till fots.

En full påse senare körde/ sprang vi hem igen.

Hästarna blev inte lottlösa utan fick dels sitt lager av äpplen i stallet påfyllt och….

…dels äta resterna efter det som blev MIN äppelkaka!

Vad gäller Frenchie travar jag denna veckan 5 minuter om dagen på ridbanan och skrittar kanske 40-45 minuter fördelat på utebanan och grusvägen.

Min utebana börjar äntligen återhämta sig efter 4 månaders oplanerad träda.

Det hade börjat växa gräs och ogräs på den men nu har harvning och att jag använder den fått bort nästan allt.

Jag motionerar Frenchie 40-50 minuter om dagen varav hela 3 minuter i trav fördelat på intervaller om ca 30 sekunder.

De korta stunderna känns han faktiskt precis som innan han blev halt och det är givetvis underbart.

Jag försöker att ha hjärnan fortsatt avstängd vad gäller hans framtid och ta en dag i taget.

Idag såg jag honom ligga ner i hagen för första gången och min första tanke var faktiskt inte, vilket hade varit typiskt mig, ”han har kolik”!

Nej, vädret var så skönt och solen sken och Bibbi stod nära och höll vakt så jag tror faktiskt att han vågade unna sig en liten power-nap om än i inte så många minuter.

Alltså…jag älskar ju min häst men fick faktiskt liiiite lust 🙂 att sätta på strömmen när jag såg detta häromdagen.

Men jag gjorde det inte ”så klart” för Frenchie har hittills inte visat några utbrytarkungtendenser så han behöver inte påminnas om vad som kan hända OM jag skulle använda elaggregatet.

Denna veckan har jag kunnat skörda 2 hela smultron 🙂 , ett i måndags och ett igår!

Man blir inte fet på dom men jag älskar verkligen dessa bär och hoppas att de plantor jag har satt i år ska ge bättre utdelning nästa sommar.

Förra året köpte jag några hallonplantor och dovhjortarna hann äta upp hälften natten efter planteringen.

De är sedan dess bakom galler och nu kan vi skörda enstaka bär i alla fall. Kommer det bara lite mer sol ska det nog kunna bli några nävar.

Nytt klinikbesök idag för stötvågsbehandling och koll och det ser faktiskt rätt mycket bättre ut.

Ingen böjprovsreaktion och bara någon markering här och där de första varven vid longering.

Så nu ska vi skritta i en vecka, trava 2-3 minuter i en vecka och 5 minuter vecka 3 innan nytt återbesök.

Jag har stängt av hjärnan helt och tänker inte på framtiden vad gäller Frenchie utan gör bara det veterinären tycker är bäst och ser tiden an.

Jag har aldrig haft ett så här långt riduppehåll (snart 4 månader) men det känns nästan som det lilla i sammanhanget nu.

Efter detta, trots allt bra besök, så träffade jag en god vän för lunch på Anitas i Börringe och det var både gott och trevligt.

Stannade till och köpte lite blommor på hemvägen!

Idag har jag haft besök av 2 vänner som jag har känt i över 30 år, Petra och Ulrika.

Vår vänskap började när jag ofta hade med mig Petra som hästskötare på diverse tävlingar och träningar med Heron och vi var med om väldigt mycket roligt tillsammans.

I samma veva brukade Ulrika hjälpa mig och en kompis med den cafeteria vi drev på ridskolan där jag hade häst.

Vi träffas allt för sällan men har den där sortens vänskap att det kan gå hur lång tid mellan mötena som helst och det känns inte det minsta konstigt och vi har hur mycket som helst att prata om.

Alltså kolla på årets äpplen från vårt träd!

Flera är knytnävsstora och det är gott om dom så det är tur att båda hästarna hjälper till att rensa.

På tal om hästar går även Frenchie bara i hagen nu, dvs vi har skippat de mördande tråkiga promenaderna.

Veterinären och jag var överens om att Frenchie strosar tillräckligt i sin gigantiska hage i 12 timmar om dagen och jag är så tacksam över att han faktiskt håller sig fortsatt lugn.

Han har ju aldrig hos mig varit en häst som generellt ens travar omkring eller bockar, brallar och ”har sig” och det har inte ändrats under de senaste månaderna. Klart att han kan ta sig en kortare galopp eller trava iväg några meter men hade han sprungit omkring rejält hade jag ju fått begränsa hagen nu.

Jag var och tittade på 2 saluhästar igår men tyckte inte att de var något för mig.

Den ena var uppenbart flera centimeter högre IRL än vad som sades i annonsen så den sa jag nej till redan på stallgången- delvis för att takhöjden i mitt stall inte är avsedd för en +175-häst.

Idag har Frenchie och jag varit hos veterinären; detta var det andra återbesöket efter stamcellsbehandlingen.

Veterinären tycker att han ser bättre ut men det finns en kvarstående hälta som det återstår att se om den kan försvinna med stötvågsbehandlingar (han fick en förra tisdagen och en idag och ska ha en på måndag).

Så vi ger inte upp än utan behandlar och ger det tid- det är väl det jag kan säga i dagsläget.

Dock är denna typ av skada inte av det slaget att enbart tid i x månader kan ge en ohalt häst så att bara släppa Frenchie i en hage tex och prova att sätta igång honom om ett halvår eller mer är inget alternativ.

Jag har funderingar på att köpa en häst till oavsett utgång men problemet är pengar. Den typ av häst jag vill ha kostar mer än jag i dagsläget har så den ekvationen måste jag i så fall lösa på något vis.

Jag har både en tredje box och t.o.m. 3 stora hagar så just den biten är klar men som sagt så handlar det om att ha råd med själva köpet. Så även med detta får jag se hur jag ska gå vidare.

Idag bytte jag ut min Equipe-sadel mot denna:

Jag fick låna min vän Åsas sambos häst Skip och begav mig tillsammans med Åsa ut i ”vår” skog.

Vi skrittade bara och jag kan väl inte påstå att jag ”red” utan åkte mest med på denna mycket snälla häst.

Då hade jag dessförinnan försäkrat mig om hans pålitlighet eftersom dressyrtanten Birgitta 78 år inte var/ är intresserad av några vilda galopper på en främmande häst och med endast en bosal på hästens huvud 🙂 !

Bortsett från denna roliga syssla fick jag lägga lite tid på en mindre rolig dito.

Dagens tips: parkera aldrig mycket nära en björk!

Jag gjorde misstaget och fick sona för detta genom att behöva åka och tvätta hela bilen som innan dess var helt klistrig!

Nu är Frenchie uppe i hela 30 minuters promenad om dagen och vi har 12 sådana kvar innan vårt bokade veterinärbesök.

Det behandlade benet svullnade ju rejält dagen efter injektion (15 dagar sedan) men är nu nästan normalt. En liten svullnad kvarstår runt själva kotan och brukar vara borta efter hagvistelsen.

Efter dagens promenad märkte jag att Frenchies ena boots inte satt på benet och jag hann tänka ”fan…han måste ha tappat den under promenaden när jag var upptagen med min telefon…jag får leta upp den när vi går ut imorgon”.

Men jag tittade in i boxen för säkerhets skull och se där:

Jag kunde konstatera 2 saker:

1.Jag är måhända Birgitta 6 år och barnslig men jag tyckte bajshögen som liksom tronade på bootsen såg så rolig ut så jag var tvungen att fota den.

2.Att ”the mind can play tricks on you” stämmer verkligen till 100% (och är livsfarligt vid rättegångar…det har jag ofta tänkt) för jag hade kunnat svära på att Frenchie hade bägge bootsen på sig när jag kände igenom benet på stallgången innan vi gick ut. Men uppenbarligen inte. Lite creepy ändå…

Minns ni att vi för ett tag sedan diskuterade ”tråkigaste sysslorna”?

Jag vill minnas att jag nämnde fönsterputsning som vi numera faktiskt har lejt bort men jag har kommit på en nästan lika tråkig grej: plantera om blommor!

Jag har länge haft detta som ett dåligt samvete; 2 garderobsblommor som Henrik hade redan innan vi träffades för 9 år sedan och som såg så tråkiga ut i sina krukor.

Och när Henrik var på Gekås i helgen bad jag honom att köpa några nya blommor för jag insåg att det inte skulle räcka med en omplantering för garderobsblommorna utan det var dags att dumpa dom för gott.

Idag köpte vi blomjord och jag kunde äntligen ”få tummen ur”.

Och låt mig säga så här; hade det funnits en blomombudsman och den hade besökt oss idag hade Henke och jag fått dryga böter….minst!

Jag fick skära loss garderobsblommorna för rötterna hade totalt invaderat krukornas insidor och det fanns ingen jord kvar utan bara detta sammelsurium av totalt ogenomträngliga rötter. Att jag inte krossade krukorna under arbetets gång var ett underverk.

Men nu ståtar nya blommor i sovrummet och jag är nöjd!