Inlägg i kategorin Hundinlägg

Mera tisdag- inga cowboys men kanske cowgirls?

I kväll har jag, Soya, Åsa och Vilda varit i Dalby och gått en lång stärkande promenad.

Ett tag blev vandringen väl stärkande då vi plötsligt befann oss mitt i en ko-flock som inte verkade så intresserad av att flytta på sig.

Jag hann faktiskt bli lite rädd och Åsa erkände samma känsla då våra doggysar kom till vår undsättning och gjorde lite halvhjärtade men ändå tillräckligt effektiva utfall mot kossorna.

Vovvarna skällde och skuttade lite och då äntligen skuttade även korna iväg bort från oss!

Soff-hundar

 

Faktiskt så hade min schäfer Ketty en egen soffa på den tiden jag var sambo.

Vi hade då en tresitssoffa som VI satt i och en tvåsitssoffa som var den långhåriga schäferns och såg ut därefter (gick aldrig att få helt ren från hår).

När folk som inte kände till soffarrangemanget besökte oss fick man hojta till ”INTE DÄR” om de var på väg mot hundens soffa, annars var risken att de skulle få oönskad behåring på sig.

Det lustiga var att Ketty aldrig någonsin försökte ligga i VÅR soffa annat än när vi inte var hemma- då minsann ville hon passa på.

Det räckte dock att tex bre ut dammsugarslangen över vår soffa så vågade hon inte hoppa upp :).

Soya har ingen egen soffa egentligen- hon ligger helst där vi sitter/ ligger.

Däremot har damen en egen fåtölj påovanvåningen, maken och jag satt aldrig i den ens innan vi köpte doggy och numera tillhör den alltså henne.

Mera lördag- hundbesök

Idag har Soya och jag haft besök av hennes väninna kungspudeln Vilja med matte Åsa.

Vi gick först i nästan 1½ timme i Dalby och där fanns både kobajs, kadaver och annat mumsigt att lukta på, rulla sig i och äta- en riktig fest för min lilla flicka.

Lite racing med Vilja på det så var turen fulländad och vi kunde åka hem för lite fika.

Soya var ingen bra värdinna dock; medan Vilja drog omkring med alla hennes leksaker och till och med åt upp hennes grisöra var Soya mer koncentrerad på vad som fanns på matbordet (hallonpaj….absolut ätbar enligt Soya).

Nu pustar det lilla livet ut i soffan och drömmer nog sött i natt gissar jag.

The typical whippetägaren….

….har hägnat in hela trädgården och använder den som rastgård. Gräsmattan är ett avskavt minne blott, det finns stora tass-grävda gropar överallt och alla växter är avryckta men hundarna trivs…och då trivs du också….

The typical whippetägaren….

….ser ett stort nyklippt gräsfält och tänker direkt ”här hade det varit PEREKT att köra Lure Coursing-träning”.

(Dressyrryttaren tänker ABSOLUT ”här hade varit perfekt att rida dressyr”).

Försvarbart? (hundinlägg)

Har vi gått för långt i vår iver att hålla våra hudjur vid liv till varje pris?

När jag tittar på denna bilden svarar jag SPONTANT ja.

Fast det är lätt att döma andra….

Hade det gällt tex Soya så vete tusan hur jag VERKLIGEN hade agerat?

Att hon skulle ha benproteser betvivlar jag starkt att jag skulle gå med på men annat….var går gränsen?