Oj så varmt det har varit idag!

Vicke stod och svettades redan i stallet innan avfärd till Ninas träning!

Men som jag brukar hävda: ”ingen häst har någonsin blivit halt av svett, däremot av dåligt underlag” så jag hade inget emot att vi tränade i ridhuset i stället för på banan utanför.

Men det var onekligen skönt att ta av sig hjälmen efter träningen 🙂 och för Vickes del hade jag förberett 3 vattenkannor för avspolning i stället för den enda sedvanliga.

Idag stod vattenspridarna på ute på utebanan och jag som red inne i ridhuset fick…tja…vi kan ju kalla det ”hjälp” om vi vill…när jag skulle träna för Nina.

Hjälpen bestod i att jag hade en oanad bjudning utan att behöva driva min häst det minsta; tvärtom skulle man kunna säga.

Att han helst hade velat springa med huvudet som en giraff eller allra helst lämna hela anläggningen behöver vi kanske inte tala vidare om.

Nåja…träningen gick bra ändå även om jag och Nina (som också red 10-15 minuter) fick lägga lite extra arbete på FOKUS hos en viss herre…

Men bra att träna under sådana omständigheter också tycker jag och ärligt talat blev traven lite extra fin av det lite extra spända så att säga. En hårfin gräns så klart- mellan ”lite extra flashig” och bara ”spänd”.

Jag hävdar ju ofta att jag har en snygging till häst och tycker nog att bilderna ovan inte säger emot mig precis :).

Tog dom bara ”i flykten” (tack och lov inte bokstavligen ha ha ha) efter dagens träning och badet som följde.

Som jag har berättat förut har jag vid behov med mig en hink och en vattenkanna med varmvatten med i transporten så att jag kan få bort eventuell svett direkt efter träning.

Vill inte först köra hem för att därefter ta itu med intorkad svett- det är så skönt att bara kunna lasta ur och släppa ut Vicke i hagen utan en massa joxande just så.

Det märks att vi inte har några parkeringsvakter i Staffanstorp.

Dagligen ser jag dessa egenpåhittade ”parkerinsfickor” kring vår bostad- hittar man ingen ledig plats parkerar man helt sonika på trottoaren!

Undrar i vilken annan stad detta hade gått vägen (observera ordvitsen)?

Själv har jag varit med Vicke i Flyinge och tränat för Nina och det gick bra.

Förra gången vi tränade gjorde jag ovanligt dåliga öppnor men idag märktes det att jag hade gjort hemläxan- bra!

Medan jag red hörde vi hur en rejäl regnskur passerade; när jag kom ut ur ridhuset syntes inte ett spår av något regn- så torrt är det nu att all väta bara sjunker rakt ner i gruset/ jorden.

Och kallt är det! Bara enstaka plusgrader på morgonen och med blåst på det så känns ett ofodrat regntäcke inte alls som overkill fast det är maj.

Jag tycker att förra månaden knappast kännetecknades av ”aprilväder” utan det var tvärtom mest väldigt (för) torrt och soligt med knappast någon nederbörd.

Idag fick jag dock uppleva den typ av väderlek som åsyftas med uttrycket; det började tidigt i morse med endast en plusgrad som på bara 2 timmar övergick till 7 diton.

Då var det soligt, efter ytterligare någon timme sjönk temperaturen till 3 grader, det började blåsa rejält varefter en störtskur kom som slutligen avlöstes av någon form av snö och hagelblandat regn.

Därefter har det varit soligt och regnat omvartannat…

Men men…jag har sett att bekanta i andra delar av landet har ”liggande snö” som kommit i dagarna och ligger kvar än så i jämförelse är detta inget att klaga på alls!

Vicke och jag har varit och tränat för Nina och idag blev det lite linjer ut MSV B:2 som vi fokuserade på.

Om ni undrar vad bilden föreställer så beror det på vem man frågar.

Jag påstår att tingesten i bild är en bevattningsanordning som tillkommit i ridhuset sedan Vicke och jag var där senast.

Vickster å sin sida hävdar att denna manick är något livsfarligt som man gör bäst i att försöka undvika genom att ta långa omvägar om bara den envisa och elaka ryttaren tillät det.

Tja…ni förstår kanske summan av DEN kardemumman….

Det blev en del trötta suckar från undertecknad och bra träning i att förmå hennes larviga häst att gå förbi dessa små kranar som är utplacerade runt hela sargen.

Att det dessutom hade blivit ett litet hål i sargen på ett ställe tyckte Vicke nästan var too much men ägaren fortsatte att insistera och kräva arbete.

Och arbete blev det, om än lite spänt och ”icke-lyssnande” ibland men detta är också nyttigt att konfronteras med så jag var nöjd ändå.

Bättre att träna med Ninas ögon på sig än i tävlingssammanhang och förhoppningsvis hitta fler och fler verktyg att snabbt lösa problemet när/ om det uppstår.

Också lättare när man har en timme på sig än 5 minuter inne på en tävlingsbana….

Lösningen stavas konsekvens, fokus och bestämda skänklar- så skulle man lite enkelt (enkelt i teorin, svårare i verkligheten) kunna sammanfatta det!

Så här vackert är det på vägen till stallet!

Vi har varit och tränat för Nina idag och det gick som det brukar; bra.

Däremot fick jag se en sida av Vicke han mycket sällan visar innan träningen och precis när vi kom till parkeringen.

En vattenspridare stod på ganska långt bort men den såg Vicke redan från transporten och det skärrade upp honom något enormt.

Han for runt i släpet och ännu snabbare ut ur det så det var verkligen tur att jag dels var beredd och dela känner honom så väl.

Jag kom att tänka på filmen jag visade er härom dagen där jag lastar i grimma; tro mig….idag var det inte läge med en sådan filminspelning 🙂 .

Jag hade glömt att kor inte är Vickes största skräck; det är nog vattenspridare eller i alla fall en del av dom.

Minns en händelse på anläggningen Olof hyrde tidigare:

Jag försökte leda Vicke på utebanan medan en vattenspridare stod på och det hela slutade med att Olof inte ens kunde skritta utan att jag först hade fått leda honom och hästen runt efter att vi hade tagit bort spridaren från banan!

Nåväl…jag förstår att man vattnar i dagsläget; det är snustorrt överallt och Nina och jag blev glada då vi hörde lite regnsmatter medan vi var i ridhuset.

När jag kom ut syntes inte ett spår av någon väta!

Idag följde min snälla man med mig till träningen, därav korten.

Min träningstid är ju alltid 9.15 så det är inte ofta han kan följa med men när det går är det jättebra.

Nu har hela familjen precis kommit hem från stallet där jag har tagit in hästarna, Molly har sprungit med och Henrik har tittat på 🙂 .

Vädret är helt underbart, solen strålar men ska man vara ärlig så behövs det regn.