Känslan när Olof gjorde 5 byten i varje på Vicks idag….

Denna serie hade föregåtts av en mängd andra byten och enstaka byten i varje och så plötsligt slog han till 🙂 !

Det trevliga var att ettorna såg lugna, raka och okomplicerade ut- inget drama där inte.

Har slutat filma för varje gång jag tar fram telefonen går det liiite sämre och det vill jag ändå inte visa.

Vet inte om jag nämnt det tidigare men Olof rider Vicke på kandar sedan 3 gånger tillbaka och det går över förväntan.

Jag hängde undan denna betsling för länge sedan då Vicke inte bjöd fram till betten men nu är han uppenbarligen redo. Kul att se!

Så dubbla guldstjärnor idag- en till både Vicke och Olof!

Tjoho….idag var vi hos Olof igen och denna gången var det min tur att rida.

Fick en riktig aha-upplevelse i skolorna; det går inte bättre för att man rider fortare 🙂 !

När Vicke ville lämna ramen samlade jag honom tvärtom och verkligen ”kände bakbenen” och nu är han så stark att han orkar svara rätt- han tappar inte bjudningen utan blir bara lättare för mig att manövrera och återta kontrollen över böjning, ställning och form i det långsammare tempot.

Tidigare har jag velat rida på framåt när jag har tappat något av ovan och rent logiskt vet jag att det inte blir bättre men samtidigt har Vicke inte heller haft den styrkan han har nu.

Får se om jag kan få till det lika bra på tävling som det kändes idag och om det gör någon skillnad i bedömningen.

Ett annars allt igenom fint pass och ny guldstjärna till Vicks!

Idag har Vicke och jag varit hos Olof där den sistnämnde red den förstnämnde 🙂 .

Det såg fint ut som vanligt från åskådarplats och jag fick bland annat se lite piruettförberedande arbete.

Vicke var ganska svettig efter passet vilket jag inte bara skyller allt samlande arbete för- det har varit en hel del (runt 5) plusgrader under dagen även om vädret annars är allmänt trist med ständiga regnskurar.

Idag har jag tränat för Olof för första gången på månader faktiskt- jag/ vi gjorde ju ett medvetet val att låta Olof själv sitta på hästen ett obestämt tag framöver.

Och jag vill att han ska fortsätta rida- det har tveklöst utvecklat Vicke mycket bra men jag vill också träna själv.

Därav dagens rubrik för mitt I-landsproblem just nu är att både Olof och Birgitta är så upptagna att vi inte får till träningar så ofta som jag skulle vilja.

Nåja, det var som jag skrev till min hästletande vän; jag HAR i alla fall en häst att rida (till skillnad från henne) så jag ska inte gnälla.

Och jag fick jättebra hjälp idag och hade stundtals en superkänsla där fokus låg på att verkligen kontrollera respektive bakben med dito tygel och ha Vicke 100% inom ramen – något han själv inte tycker är så noga ha ha!

Jag hade i flera dagar  varit fundersam kring huruvida vi skulle kunna åka till Olof eftersom snö och eventuellt kraftig blåst var aviserad men trots lite flingor på vägen var det inga som helst problem att köra dit.

Inga som helst problem var det för Olof att rida heller- dagen till ära med kandar.

Jag la undan denna betsling helt för över ett år sedan då Vicke inte bjöd fram till betten och jag har sedan dess även bytt ut mitt normala tvådelade tränsbett till ett megatjockt dito.

Men nu när Olof kräver så mycket samling så märkte vi att tiden är mogen för kandaret igen- det blev mindre motstånd och nu är Vicke så stark i kroppen att han orkar bära sig och inte försvara sig genom att bara fälla in huvudet.

Roligt att se även om vardagsträningen kommer att fortsätta med träns och ”ardennerbett” 🙂 !

Tja…lite vitt på marken i alla fall….

Om en ny istid utbryter i Skåne kan ni skylla på mig och lagen om alltings djävlighet.

Vicke skoddes idag och jag bestämde efter mycket vånda att låta honom gå utan flytsulor trots att de skyddar hans  egna klena sulor OM det fryser på.

Men om det är så geggigt som det har varit stora delar av vintern är flytsulorna inte alls bra- vätan som lyckas tränga in luckrar upp hans sulor som faktiskt har blivit lite hårdare över tid= de blir åter känsliga och sårbara.

Inte lätt det där…men nu håller jag tummarna för fortsatta plusgrader resten av vintern.

Hos Olof var det lika fantastiskt kul som vanligt och jag tycker nog att han och Vicks fick ett genombrott på vägen mot passage ur piaff.

Snart SER det nog ut som ”riktig passage” och inte bara mer ”långsam trav” 🙂 .

Själv fick jag inga genombrott med ”min” ponny Miss May- den var lika fin att tömköra som vanligt och det räcker gott 🙂 !

Som jag skrev härom dagen var det en allt för lång evighet sedan jag tränade men idag var det äntligen dags.

När Birgitta Kjellin äntrade ridhuset bad jag om fokus på skolorna och nog fick jag rida skolor alltid 🙂 !

Birgittas träningar är väldigt intensiva så det är tur att både jag och framför allt Vicke är i god kondition- det var inte många minuters återhämtning under de 50 minuter träningen pågick.

Jättebra att jag verkligen fick ”nöta” skolorna, både utmed långsidorna och på diagonalen och slutorna gjorde jag i både trav och galopp.

Som vanligt var det jätteroligt att träna och jag skulle gärna göra det flera gånger i veckan om det hade varit möjligt.

Nu är jag rätt så mör- förutom dressyrträningen klippte jag en XL- häst vilket tog lite på krafterna, det var ganska stora ytor att bearbeta 🙂 !

I morse begav jag och Vicke oss till Olof och tack och lov fanns inte skymten av varken stormar, snö eller ens regn på vägen.

Under träningen konstaterade jag att ”nu får vi nog säga att piaffen sitter” (observera ordvitsen)- Olof hade då visat ganska många exempel på detta varav några fantastisk fina och absolut tävlingsmässiga.

”Givetvis” inte när jag filmade så de som hamnade på film var inte de bästa (en finns på Instagram) -varför är det alltid så 🙂 ?

Det är ungefär som att det aldrig är en jäkel i ridhuset när hästen går som bäst 🙂 !

”Jag måste börja filma hela tiden du rider” sa jag till Olof men tyvärr lägger min I-phone av i kyla så det är inget alternativ.

Någon kanske undrar varför vi lagt så pass mycket (allting är förvisso relativt) träning på en rörelse som jag troligen aldrig kommer att visa på tävling men skälen är flera:

1. Det är bra för Vicke att få känna sig duktig i något som är avancerat men som han ändå har talang för.

2. Att kunna utföra en bra piaff ökar hästens värde oerhört om jag någon gång (Gud förbjude) skulle vara tvungen att sälja honom.

3. Det är en av de mest effektiva styrketräningsmetoderna för att få Vicke att bära (ännu) mer vikt på bakbenen vilket han (och säkert 90% av alla dressyrhästar) alltid behöver mer av.

4. Det är ROLIGT helt enkelt 🙂 !

Tisdag= Olof-dag, så även idag!

Vicke skötte sig fin-fint; den tidigare mycket svagare vänstergaloppen börjar komma ikapp den långt bättre högergaloppen.

Och piaffen! Nu ÄR det faktiskt ”riktig” piaff och inte bara embryon och Olof fick till ganska många sekvenser som såg jättefina ut- ”givetvis” bara för att jag inte filmade 🙂 .

Vill ni se film kan ni i stället kolla på 2 filmer på Molly på Instagram varav en är ganska rolig tycker de partiska ägarna 🙂 !

Även idag blev det ett besök hos Olof där samma arbete som i förrgår fortsatte.

Det handlar mycket om att samla galoppen, bära mer vikt på bakbenen och bibehålla tretakten i denna gångart.

Från marken syns små små förbättringar för varje gång vilka även Olof bekräftar och han verkar genuint förtjust i min lilla häst som kämpar på.

För den nyfikna finns ett litet filmklipp på några stegs piaff på Instagram där jag heter bm6610.

Idag har utsidan av vårt ridhus tvättats.

Fint va?