Idag har Vicke och jag varit hos Olof och som vi bestämde sedan tidigare fick han rida idag.

Det var otroligt länge sedan sist, mer än en halvår om inte ett år och Olof tyckte att Vicke kändes ”2 storlekar bredare” sedan dess.

Ja, jag har ju alltid tyckt att det är en väldigt flott häst jag har och visst har han satt massor av muskler över tid.

Det Olof tyckte jag ska fokusera på framöver är att Vicke verkligen tar skänkeln och är mellan hjälperna- då är det inte svårt med varken skolor eller annat.

Det är när den gode herren börjar slingra sig framtill som han blir svår att påverka och det är ju hans försvar för att undkomma arbete.

Att släppa kontakten, felställa sig och inte ta hjälperna….

Ska bli jättekul att komma igång med träningen igen!

Vet inte om jag nämnt det förut men Nina ska tyvärr flytta till Danmark strax så dom träningarna måste vi klara oss utan.

Det har varit otroligt praktiskt och bra på alla vis att även ha en tränare på hemmaplan men nu är det som det är.

Åhhh så härligt att ha semester! Sådärja, behövde bara få det sagt 🙂 !

Vicke och jag har varit hos Olof och jag tog upp våra problem med skolorna som sällan renderar mer än betyg 6 på tävling.

Vi ägnade lektionen åt att träna på dessa och jag fick en del tips; framför allt att tänka på ännu mer samling OCH att Vicke verkligen ska ha bakbenen under sig i dessa rörelser.

Öppna och sluta ÄR ju samlande rörelser men jag har låtit Vicke ”gå iväg” väl mycket på tävling och då blir det ju inte bra- så klart.

Idag tycker jag att vi fick till det mesta ganska bra- nu gäller det bara att komma ihåg känslan när jag sitter i min ensamhet.

Vi bestämde också på min begäran att Olof ska rida nästa gång- nu var det väldigt länge sedan sist.

Från början var det ju så att bara Olof red Vicke, när jag sedan började träna för honom var planen att jag skulle rida varannan gång och Olof varannan men så var det så roligt att träna så Olof har liksom inte ”fått” sitta upp igen.

Men nu vill jag se hur det ser ut när han gör lite travökningar tex- själv tycker jag att jag mest skumpar omkring men Olof har ju ungefär en halv meter längre ben och kan säkert få till det mycket bättre.

Idag har det som för det mesta varit mycket häst för mig.

Började morgonen med stalljour i båda stallen och efter att ha varit hemma och sovit några timmar var det dags för Nina-träning på vår gräsbana.

Vi fokuserade på skolorna i både trav och galopp och Nina bekräftade det jag också tycker fungerar bra; många växlingar mellan några stegs öppna och sluta, det hjälper mig lösgöra Vicke och få honom med mig.

Skolorna kan man rida på både långsidorna och diagonalen; några stegs öppna och sedan övergång till sluta, sedan öppna igen, sluta osv osv.

När lektionen var slut, Vicke duschad och instoppad i boxen åkte jag och stallägarna och hälsade på Lillis som går på bete med sin mamma, mormor och mormoderns föl.

Alla hästarna hälsade glatt och vänligt på oss men jag ägnade mest uppmärksamhet åt ”min” bebis som ser sååå fin ut.

Tillgivenheten är det inga fel på, jag kunde gosa hur länge som helst med henne.

Säkert roligare för henne att ha en jämngammal kompis att busa med och inte bara ”gamla” (4 år) mamma.

Tisdag brukar innebära träning för Olof och utdelning av guldstjärnor till Vicke, så även idag.

Vi fokuserade mest på galoppkvaliten som har blivit bättre liksom traven men det finns mer att hämta, absolut.

Vicke visade också många utmärkta byten, både frivilliga och ofrivilliga höll jag på att säga.

Ibland tycker gossen att det är lättare att byta än att flytta sig undan höger skänkel i skänkelvikning i galopp tex och där får jag verkligen tänka på hur jag rider för att inte få ett byte. Dagens aha-upplevelse var att inte dra bak ytterskänkeln för mycket- det triggar bytet ännu mer.

Härom dagen skrev jag att jag önskade mig regn och idag blev jag äntligen bönhörd.

Det passade bra eftersom vårt hö och ensilage är inne/ inplastat och dessutom hann det sluta innan det var dags för veckans lektion för Olof.

Hans utebana mådde också bra av vätan och jag och Vicke genomförde ett fint pass på den.

Jag skojade med Olof och undrade vad vi ska göra med alla guldstjärnor som han delat ut till min häst över tid och Olof skojade tillbaka och sa att jag uppenbarligen använt en del till Vickes boots- vi brukar ju träna med guldboots som en liten ploj!

Idag blev det bara träning av mycket samlad trav och galopp- verkligen ”i botten” och en utmärkt styrketräning som Olof tycker jag kan ägna mig åt en hel del hemma också (vilket jag redan gör).

Jag tror att det är ännu mer styrka och bakbensbärighet som kommer att göra skillnad när vi tävlar och vi får väl se om jag har rätt.

Doften av solskyddskräm påminner mig om så många härliga stunder genom åren…

Efter några timmars sol och bad på Bråhögsbadet och lunch som bland annat bestod av årets första svenska jordgubbar (och halvsmält vaniljglass…mmmm….) var det dags för veckans Olof-träning.

Henrik måste ha gjort ett bra skritt-jobb igår 🙂  för Vicke fick sin sedvanliga guldstjärna av Olof och det var absolut befogat.

Vi tittade på galoppen och försökte förbättra kvalitén på densamma (altertare språng utan att det går fortare), skolorna och bytena.

I högeröppnan fick jag rådet att ha Vicke mer böjd i bålen utan så mycket tvärning (jag har tvärat för mycket)  och i högerslutan se till att bakdelen inte kommer före utan att framdelen verkligen måste leda.

Bytena var riktigt fina så där gäller det bara att hålla linjen före och efter.

Som vanligt gick lektionen allt för fort men nu har jag ännu fler verktyg för mina egna pass.

Även idag har jag spenderat flera timmar på Bråhögsbadet- livskvalité för mig att bara ta det lugnt och njuta.

Njöt gjorde jag även under Nina-träningen på kvällen, det var precis lagom varmt på gräsbanan och Vicke kändes fin.

Vi tittade mest på skolorna och avslutade med lite enkla byten och tramp.

Härligt att kunna rida utomhus 20.00 i bara linne, jag hade lätt kunnat ha det så här året runt!

Hmmmm…ibland visar väderleksrapporterna verkligen helfel….

Idag var min plan utifrån en av dom att SOLA- i stället kom det sådana mängder regn att jag nästan övervägde att åka och ta in hästarna från hagen.

Vätan är förvisso mer än välbehövlig men den kunde ju gärna ha kommit på natten tex…

Till eftermiddagens träning för Olof hade solen börjat gassa igen så det blev ett svettigt men bra pass där jag efter eget önskemål fick visa upp lite skolor i både trav och galopp.

Noterade en märkbar skillnad i galoppslutorna på diagonalen, mycket svårt undan höger skänkel och väldigt lätt undan vänster så det ska jag jobba med en del hemma tänker jag.

I traven gick det bättre och öppnorna var riktigt fina, de åt höger var nog de bästa någonsin.

Visade lite travlängningar som avslutning och de blir nog aldrig à la Totilas men Olof ser en förbättring- alltid något (men det är långt kvar).

Efter den sedvanliga utdelningen av hans guldstjärna 🙂  och en skön dusch kunde vi köra hem nöjda!

Försökte ta en bild på mig och min älskade katt…det gick inte så bra ha ha ha….

Veckans andra träning ägde rum idag- denna gången för Nina.

Vi kollade främst av skolorna och konstaterade att en akilleshäl fortfarande är att jag har svårt att böja Vicke runt höger inner skänkel.

Öppnan blir för rak, svajig eller med varierande form och detta jobbade vi mycket med att förbättra.

Det är tur att man är så koncentrerad när man rider för det var minst lika varmt i ridhuset som igår så när jag väl hoppade av- då höll jag nästan på att svimma av värmeslag.

Men som jag brukar säga efter mina ridpass-det var absolut värt det!

Ja, nu känns det som att vi är ”på banan” på riktigt igen och efter att ha varit hos Olof och tränat under dagen.

Det gick bra, vi tittade mest på grunderna och jag blev påmind om en av våra akilleshälar, att Vicke ibland inte tar tillräckligt stöd på högertygeln i vänster varv.

Men detta fick vi snabbt rätt på- jag behövde liksom bara bli påmind om att passa denna tygel.

Hur som helst var det som sagt roligt att komma igång med träningen igen; jag behöver regelbunden ”övervakning” för att inte bli osäker kring allt möjligt och känna att vi är på rätt väg.