Under den gångna veckan har det blivit en blandning av lugna pass (2 uteridningsditon och ett hopp-pass) och lite mer ansträngande dressyrtränande.

En tävlingsklass hanns också med och även om det var retligt att sista ryttaren petade ner mig från sistaplaceringen så var jag nöjd med både känsla och procent.

I samråd med Olof kommer vi att försöka spänna bågen lite mer för min fina häst framöver och får han bara fortsätta att vara frisk kan det bli hur bra som helst tror jag.

Annars märks det att det börjar bli kallt och ruggigt och att mina läsare är mer aktiva på bloggen när de sitter inne mer. Rekordmånga läsningar i veckan och det är så klart kul.

Mindre kul att min bil genomgår en reparation för många tusenlappar men jag har å andra sidan vetat om den ett tag och lånar dessutom min mammas och Henriks bil (som har drag) under tiden.

Veckan började i trötthetens tecken och jag är glad att detta har avtagit- inte roligt att gå runt som i en dimma dagarna i ända.

Men det är den tiden på året nu och än  tar det lite tid innan det vänder och dagarna börjar bli längre igen.

Inga tävlingar denna veckan men däremot två givande träningar hos Olof.

Annars händer det inte mycket nytt i mitt liv just nu utan det mesta rullar på som det ska.

Inte heller denna vecka har någon uteridning prioriterats; den dagen då jag tänkte rida ut regnade det och jag föll för frestelsen att hoppa i stället.

Annars har jag tränat på som vanligt; både hos Olof och på egen hand och har faktiskt också hunnit med att tävla 2 gånger, både i torsdags och i söndags (en klass vardera dagen).

Nyligen ”gnällde” jag lite över att jag önskade bättre tävlingsframgångar och man kan kanske undra varför jag inte lägger tävlandet på hyllan ett tag och tränar på i stället men jag ser tävlandet som en bra träning för Vicke att komma ut och för mig att få domar-status på var jag befinner mig.

Nu ska det ju sägas att jag INTE hade tävlat så här frekvent om det inte hade varit för att alla tävlingar har varit mer eller mindre ”nästgårds”- när det tar 15-30 minuter att köra och ”riva av en klass” tycker jag att det liksom är värt det- jag hade däremot inte kört 1-2 timmar till olika tävlingar flera gånger i månaden, inte heller hade jag tävlat om det hade kostat…säg 1000:– spänn per klass 🙂 .

Om vi får vara friska kommer det naturligt ett tävlingsuppehåll i december men tills dess kämpar vi på.

Och även om jag tycker att utvecklingen går i ultrarapid så måste jag ändå minnas hur det var när jag började tävla med Vicke och ganska länge framöver med tex en massa gloende på allt möjligt och en ojämn bjudning som jag inte alls kände igen från hemmaridningen.

Veckan har annars innehållit en hel del jobb för min del och ännu mer jobb för Henrik som både har jobbat OCH renoverat vår hall och trappan ner till densamma.

Jag har i alla år förundrats över hur tex deltagarna i ”Arga snickaren” har kunnat leva i byggmisär i åratal och ser hur bara någon vecka med skyddspapp, spackel och målarfärg samt en sambo som slitit med detta efter arbetstid har påverkat det dagliga livet.

Nu är dock detta avklarat liksom båda våra 50-årsfiranden så jag hoppas att vi kan få en lugnare höst än den har varit hittills.

Jag märker också att årstiden, precis som alltid, tröttar mig på ett helt annat sätt än sommaren och vissa dagar känner jag mig helt slut fast jag inte tycker att jag sliter ut mig precis.

Men så är det för många vad jag förstår och det är bara att stå ut och försöka göra så mycket roligt som man orkar.

Ja nu är det ingen tvekan om vilken årstid det är och långkalsongerna är redan använda många gånger!

Jag började veckan med att klippa Vicke som hade hunnit bli långhårig på bara några veckor och jag räknar med att klippa honom minst en gång till, säkert 2 innan vintern är över och om han får vara frisk.

Annars har vi tränat på ungefär som vanligt, både på egen hand och hos Olof.

Ett tömkörningspass, hoppning och en tävling har vi också hunnit med men däremot har uteridning bortprioriterats och jag har bara skrittat ut en kortare runda efter ett av mina dressyrpass.

Jag har kunnat ha med mig Molly när jag rider i ridhuset och det är en väldigt bra motionsform för henne har det visat sig- hon springer efter Vicke KONSTANT och jag hoppas tat han aldrig får nog av att ha hennes nos 2 meter från sina bakben…

Skoning utan flytsulor fungerar fortfarande perfekt eftersom det är så mjukt i marken och det är jag väldigt glad för.

Annars inte mycket nytt under den icke existerande solen- nu råder mer mörker än jag tycker om men det är som det är och inget jag kan påverka.

Jaha…då har man hunnit med att fylla 50!

Kan inte påstå att jag tycker att det är roligt att bli äldre men firandet av ”min dag” var i alla fall väldigt trevligt!

Annars har veckan rullat på ungefär som de flesta andra bortsett från att det varken var Olof-träning eller några tävlingar.

Men vi har dressyrat på egen hand, ridit ut och klättrat, hoppat och även hunnit med en vilodag.

Vicke börjar åter se ut som en lurvboll och kommer att klippas snart.

Molly fortsätter att vara världens bästa hund och Henrik och jag säger ofta till varandra att vi inte kan fatta att vi hade en sådan tur som fick köpa henne.

Jag annonserade ju efter en omplaceringshund på Facebook och fick ETT enda svar men ibland räcker det….

Swish-swosh så kan man lägga ännu en vecka till handlingarna.

Jag tycker att det mesta går sin gilla gång och det får det gärna göra för min del.

Vi har haft fortsatt jättefint väder för årstiden nästan hela tiden och det får också gärna fortsätta.

Vicke har varit hos Olof som vanligt och tävlat i lördags- den tävlingen är jag verkligen nöjd med och hoppas få känna samma känsla på kommande event.

Ja, under den gångna veckan var det dags att plocka fram klippmaskinen för första men inte sista gången för säsongen och det var som alltid jätteskönt när den hade gjort sitt jobb.

Vi har fortsatt näst intill sommartemperaturer hos oss och då går det inte an att rida på en mammut 🙂 !

På Vickefronten inget nytt, tack och lov höll jag på att säga.

Än så länge fungerar det utmärkt att rida utan flytsulorna, jag undviker bara väldigt steniga vägar.

Penslar även sulorna med Keratex Hoof Hardener och inbillar mig att det (kanske) hjälper.

Vi har börjat träna i ridhuset igen och jag älskar verkligen att rida där.

Efter flera veckors tävlingsuppehåll var vi iväg igår och red 2 klasser och även om resultatet kunde varit bättre tycker jag ändå att det går framåt om än med mikrosteg 😉 .

Veckan avslutades med ett biobesök, Snowden, som kan rekommenderas.

Som vanligt har dagarna gått i ett och följer ofta ganska likartade mönster.

Jag är alltid i stallet på morgnarna, hemma och chillar eller sover till runt 12, motionerar Molly därefter och sedan kör jag till stallet vid 13.30 för hagintag och ridning.

Vicke tränar på som han ska- sedan några dagar utan flytsulor.

Förhoppningsvis kan han klara sig utan dom i alla fall under en skoperiod men vi får se.

Vädermässigt har solen gassat i princip varenda dag och Vicke har satt en synbar vinterpäls redan.

Jag tror inte på att lägga täcke på för att försöka hindra pälstillväxt utan det blir klippmaskinen som får plockas fram i stället.

Jag har inte ridit i ridhuset på flera månader men misstänker att det snart blir dags att börja träna även där.

Mörker och kyla är inte mina vänner men i det fallet väljer man inte alltid sitt sällskap!

Även om jag tjatar så måste jag ändå skriva att jag är så glad för det underbara sommarvädret som vi fortfarande har.  Min bil brukar visa på mellan 12 och 15 grader klockan 7.30 och en del dagar har det varit så varmt att man lätt hade kunnat åka till stranden för sol och bad.

Ni som ser fram emot hösten kommer SÄKERT att få er beskärda del av regn och rusk och jag tänker lite raljerande att de som påstår att de längtar efter att få vandra bland löven  säkerligen gör detta en eller ett fåtal gånger per höst.

DÅ kanske man tycker att det är mysigt men när man har hund och häst och vet hur snabbt lite regn kan göra hagarna leriga och hur motvilligt hunden går ut när regndroppar skvalar- tja då är just hösten kanske inte det jag ser fram emot mest här i livet.

Och som hund och hästägare måste man få ut djuren varje dag oavsett väder och då föredrar i alla fall jag sol och värme framför höstrusk.

Annars rullar livet på- eller rullar är kanske fel ord; skenar snarare! Dagarna bara avlöser varandra i ett huj!

Vicke tränar på som han ska, jag har inte hittat några lämpliga tävlingar att åka till men får han bara vara frisk (ja, jag också) så blir det nog en del av den varan framöver också.

Molly fortsätter att vara världens bästa hund och tja….det var väl det hela 🙂 !

Härliga långpromenader med sambo och doggy har det blivit både i lördags….

…och i söndags! Olika platser men lika mysigt!

Ännu en vecka som fortfarande andades lite sommar, i alla fall de flesta dagarna!

Vicke har jobbat på lika bra som vanligt och det finns inte mycket att orda om det- vi tränar på som vi brukar och jag tycker att han har höjt sig ytterligare ett snäpp efter sommarens idoga samlingsträning vilket så klart är jättekul.

Även Olof delar min åsikt så det är inte varken önsketänkande eller inbillning vilket tex tisdagens träning visade.

Det är inte ofta jag luftar min hoppsadel (kanske 3 gånger i månaden) men i torsdags var det dags för lite hoppning.

Inte den skönaste ”fåtöljen” att sitta i (snarare en parksoffa som en stallkamrat så träffande uttryckte det).

En vilodag och en uteritt med klättring har vi också hunnit med liksom ett tömkörningspass.

Under den gångna veckan blev Henrik och jag även ”officiellt” sambo (dvs jag är folkbokförd på hans adress från 1/9) även om jag fortfarande får dras med min tomma lägenhet i några månader till.

I går blev det en skön långpromenad vid Dalby stenbrott och lika aktiv som vår nya familjemedlem är utomhus….

….lika laid-back är hon inomhus.

Molly-Polly är inte så intresserad av att blogga så ni får även fortsättningsvis hålla tillgodo med undertecknad 🙂 !