Hos oss kan man ha pengar på anslagstavlan utan rädsla för stöld. Ett bra betyg tycker jag 🙂 !

För några år sedan skrev jag ett inlägg om stall-anslagstavlor och nu tycker jag att det kan vara dags att påminna om hur JAG tycker att man ska hantera dessa.

Efter X antal år med diverse budskap på dessa informationstavlor har jag noterat att de inte alltid används så genomtänkt och de kan många gånger skapa konflikter som man tveklöst hade klarat sig bättre utan.

Man ska liksom inte behöva åka till stallet och våndas inför ”vad ska det stå på tavlan den här gången” och tavlan får inte användas för personliga vendettor stallkamrater emellan.

Att kritisera andra människor är, vare sig det är befogat eller inte, svårt/ känsligt men man får inte använda sig av tavlan som en ”fegis-utväg” när man inte vågar säga vad det nu är till vem det nu är.

Alltså: Det du inte kan säga till någon face to face ska du inte skriva på anslagstavlan.

Du ska också ta dig en funderare på till VEM ditt budskap riktar sig.

Gäller det en ENSKILD person kanske ditt budskap kan förmedlas till personen nästa gång ni träffas eller via ett telefonsamtal eller sms, framför allt om det är något med så att säga ”negativ klang”.

Fråga dig om ALLA i stallet ”måste” läsa det som gäller en enda person och om de är betjänta av detta.

Det skrivna ordet kan mycket lätt misstolkas.

Av rädsla för att ”folk” ska tro att man menar något illa ser jag många gånger hur man skriver ”smajlisar” efter minsta lilla budskap vilket för mig personligen känns lite fjantigt; det är bättre att vara TYDLIG med vad man vill.

Jag ser liksom inte varför jag skulle behöva skriva ”Vickes lunch är inlagd 🙂  ”, det räcker väl fullkomligt väl med ”Vickes lunch är inlagd” ?

Då och då får jag ett anfall av ”jag vill ha en häst till”.

Det har hittills stupat på kostnadsbiten framför allt; ska jag ha två hästar ska det vara två som jag kan träna och tävla med och det klarar inte min ekonomi som det ser ut just nu.

Att jag åter har börjat tänka i dessa banor är både för att Vicke är skadad och för att vi faktiskt har en plats i stallet i några månader framöver (till efter sommaren närmare bestämt).

Det kanske trots allt finns någon som skulle vilja få sin häst utbildad ett tag och till en mycket billigare kostnad än om den skulle lämnas iväg till ett proffs?

Ja, jag får väl se om jag orkar dra i detta och leta aktivt så att säga men skulle ni ha några idéer får ni gärna höra av er till mig!

En fördel med att stå på en större anläggning är att man får en inblick i även andras hästägande så att säga och i stunder då man står med en skadad häst kan det, i alla fall för mig, vara en tröst i att man verkligen inte är ensam om sitt elände.

Någon skrev här på bloggen att det var två saker man kunde veta i livet; att man skulle dö någon gång och att ens häst skulle bli halt någon gång och så är det ju.

De som påstår att de aldrig har haft en skadad/ halt häst vet bara inte vad som VÄNTAR- för tro mig- INGEN klarar av att ha häst i många år utan att denna någon gång blir halt eller skadad/ sjuk.

Sedan finns det så klart alla typer av skador, vissa väldigt mystiska och oförklarliga, andra framridna, en del från hagen, ibland genom någon smitta, utfodring, skoning, transportering osv osv i all oändlighet.

Med Vickes skada känns det å ena sidan skönt att jag är övertygad om att detta inte är något jag har ridit fram fast å andra sidan gör det också att denna typ av skada kan komma igen….och igen…och igen.

Om man VET säkert att man pga så kallat handhavandefel har orsakat något kan man ju ”bara” undvika att göra samma sak igen för att problemet inte ska återkomma men vad gör man med en häst som skadar sig i hagen eller boxen, ensam?

Ska man aldrig släppa ut hästen i hagen igen liksom?

Nej, det är verkligen inte lätt att vara hästägare alla gånger och jag antar att det är fler än jag som ibland undrar vad man håller på med?