Nu när Archie åter är frisk känns det förmätet att önska sig ännu mer- särskilt som jag har gnällt om kyla och snö i månader dessförinnan men igår kände jag faktiskt att jag hade fått mer än nog av värme för ett tag.

Jag kan bara föreställa mig hur ”normala” människor mådde när jag, som anser mig älska sol och uthärda hetta bra, kände mig helt yr, svettig och allmänt illa till mods igår.

På jobbet var det nästan outhärdligt trots öppnade fönster och när jag kom till stallet valde jag, extremt olikt mig, att inte släppa ut hästarna i hagen.

Hemma sjönk jag ner i soffan med en bok tills maken ropade att det var dags att äta och de grillade hamburgarna gick faktiskt ner även om jag skyndade mig inomhus så fort jag hade ätit.

Lilla Soya verkade också sum- hon hade knappt ätit något på hela dagen och när jag gav henne en grillad korv som vi hade fått över sedan dagen innan gick hon iväg och gömde den någonstans i trädgården i stället för att äta den.

Jag hann tänka att hon är en riktig gourmet för maken (som var den enda som åt av korven tidigare) hade sagt att de inte var så goda men så fort Soya kom in i huset igen så kastade hon sig över både det överblivna torrfodret och den korv som jag lade i där, denna gång dock uppskuren.

Damen vill tydligen ha det så- inga hela jättekorvar som hon måste bita itu utan uppskuret ska det vara….

På grund av värmen sov vi alla oroligt och vaknade flera gånger och idag är jag myggbiten över hela kroppen eftersom alla fönster stod på vid gavel pga hettan.

Bara gnäll, gnäll, gnäll med andra ord….

Men i morse blåste det härligt när jag körde till stallet och det var ju tur eftersom det var 23 grader ändå (klockan 04.30)!

Även idag blev det ett pass på utebanan som ännu inte hunnit ”hårdna till” och det var underbart att rida med vinden i håret.

Även Archie verkade nöjd och jobbade på bra men efter 45 minuter så var vi båda ganska svettiga och luften började gå ur oss båda.

Det har utlovats regn under dagen och jag kan bara hoppas att den prognosen stämmer.

Med risk för att det nu blir regnigt och trist under hela min semester (som börjar på måndag) bara för att jag nu har ”kvidit” så vill jag ändå ha lite svalare väder och som sagt gärna lite nederbörd också.

Idag genomförde jag och Archie ett strålande (och då inte bara sol-strålande :)) dressyrpass och jag kan bara konstatera att mitt väntande med att inviga vår nya gräsbana ordentligt var som Carslberg-reklamen: ”worth waiting for”!

Medan banan har varit stenhård innan ett befriande ösregn drabbade både den och omgivningen igår kväll så var den nu percis lagom sviktande och jag märkte att underlaget hjälpte framför allt den svagare vänstergaloppen (som när den är som allra sämst är en form av stötig trav-galopp) som var riktigt, riktigt luftig och framåtgripande idag.

Luften var under ridpasset precis lagom sval och jag njöt i fulla drag särskilt som jag dessförinnan nästan storknade av värmen i stallet.

Just stallet har annars varit väldigt svalt under även de varmaste dagarna men det var nästan som att värmen efter gårdagkvällens regn och åska hade valt att flytta in i stallet för det var fullt av tung, varm luft som gjorde att jag var helt genomsvettig redan innan jag var klar att rida.

Efter ridningen var det skönt att vrida upp duschslangen mot Archis svettiga kropp och jag lät faktiskt vattnet stänka lite även över valda delar på mig själv.

Nu får det gärna komma ytterligare lite regn även i kväll så att inte banan hinner torka upp aldeles och så att jag- ridhusälskaren- kan drista mig till fler utomhuspass.

Jag lovar…nu ska jag sluta med samma motiv gång efter annan- no more ”Skugg-Archie”.

Klockan är nu 07.00 och jag är faktiskt redan hemma från stallet.

Vis av gårdagens monster-hetta ville jag motionera djuren innan denna satte in igen- framför allt Soya vill inte springa i gassande sol.

Idag red vi ut, av förklarliga skäl (läs: betong-mark) blev det till 80% i skritt.

Jag skrattade åt Soya efter en längre galoppsträcka då hon, så fort vi bröt av till skritt GÄSPADE stort.

”Var det allt du hade att komma med” tycktes hon säga :).

Nu går Archie och betar gräs (läs: gulnade strån i marken), huruvida jag släpper ut honom en vända till i eftermiddag återstår att se.

Igår fick hästarna faktiskt bara gå ut en vända- det var för varmt när vi hade tänkt släppa ut dom igen vid 4-snåret.

Stallet är tack och liv svalt och behagligt och då står dom nog bättre där.

Själv ska jag göra som förra helgen: inta solstolen med en ny bok och sedan ska vi grilla till middag.

Som jag berättade igår var det otroligt varmt till och med på kvällen och värmen höll sedan i sig ganska bra kunde jag konstatera i morse då jag kollade på bilens temperaturmätare- 21 grader klockan 05.30!

Jag hann bli svettig långt innan jag satt i sadeln men valde ändå ridhuset för ett dressyrpass.

Archie jobbade på riktigt fint, idag blev det lite mer galopp och den kändes väldigt bra, både den förvända och den rättvända. Vänster är inte riktigt lika bra som höger men skillnaden är långt mindre idag än för några månader sedan.

Lite skolor och skänkelvikning blev det också men jag kräver inte så mycket i dagsläget utan nöjer mig med att bjudningen finns där även om samlingen och böjningen inte är tillräcklig.

Efter ett kort skrittrunda ute och en svalkande dusch blev det hagutsläpp, persedelvård och lite allmänt pyssel i stallet innan jag körde för att veckohandla.

I eftermiddag ska lilla Pippi tävla i Simrishamn- hur ska det gå tro?

Ja, svaret på denna extremt intressanta fråga får ni i kväll- jag förstår om spänningen är olidlig men ni får hålla ut!