Eftersom jag själv har tävlat dressyr i mer än 20 års tid känner jag mig ”behörig” att lämna en del, som jag själv tror i alla fall, användbara tips och råd till dig som tävlar eller vill börja tävla dressyr.
Egen och andras erfarenhet har lärt mig att man i de flesta fall ”får det man betalar för”. Köper man en dyr dressyrhäst är sannolikheten att man ska lyckas på tävlingsbanorna långt större än om man köper fd travare för 5.000, om vi ska hård-dra det hela!
Men: för det första så är det inte bara en hästs pris eller URSPRUNGLIGA FÖRUTSÄTTNINGAR som avgör framgångarna på tävlingsarenan och för det andra är det långt ifrån alla som ens KAN (läs: har de ekonomiska förutsättningarna) köpa en dyr häst även om de skulle vilja det.
Därför tänkte jag ge tips om sådant som man kan förbättra hos ALLA ryttare/hästar/ ekipage, dvs sådant som inte har ett dugg att göra med om hästen rör sig extraordinärt, har lätt för samling, ökning eller dylikt.
Eftersom jag som sagt har tävlat sedan urminnes tider har jag också hunnit med att SE mängder av ekipage i lätt och medelsvår klass och det är till ryttare på denna nivå dessa tips och råd är ämnade.När man själv tävlar och studerar sina medtävlare tycker jag att det är lätt att se sådant som ofta brister och där man som ryttare kan förlora många onödiga poäng som kanske kostar en placering eller fler.
Nedan tänkte jag lista sådant som ALLA kan förbättra och som säkerligen kommer att påverka kommande resultat:
1. Tyglarnas längd: jag skulle vilja säga att minst 50 % av alla tävlande ekipage rider med för långa tyglar. Till att börja med ser det oerhört slarvigt ut samtidigt som det är väldigt lätt att rätta till: det är bara att korta tyglarna helt enkelt. Om hästen inte accepterar att tyglarna kortas till normal längd är det något som behöver korrigeras i utbildningen: man ska inte behöva rida på halvlånga tyglar för att hästen ”vill” det.
Med för långa tyglar följer bla större svårighet att STANNA hästen. Ryttaren måste dra längre tid i tyglarna innan hästen minskar farten/ stannar, det kan bli ett seg-dragande som även detta ser slarvigt ut och tar för lång tid.
Man ser också en del ekipage där det ser ut som att ryttaren nästan ”bär” hästen med tyglarna, dvs man får intrycket av att om någon rusade fram och kapade tyglarna så skulle hästen ramla ihop på marken. Usch!
2. Ryggningar: jag ser nästan aldrig hästar rygga korrekt på tävling, inte ens i medelsvår klass.
En häst kan läras att rygga redan då den är mycket ung (3-4 år gammal) och man bör tidigt lära sin häst att odramatiskt gå bakåt. Om det underlättar kan man börja med denna träning från marken men det viktiga är att hästen lärs att ryggning inte är något farligt eller en form av bestraffning (en del använder tyvärr ryggningen som just bestraffning genom att dra hästen bakåt under hårda hjälper).
När hästen ryggar ska den göra detta RAKT bakåt, lugnt och med så många steg som ryttaren vill.
På tävling ser jag ofta hästar som
a) vägrar att röra sig bakåt trots att ryttaren SLITER i tyglarna
b) kastar sig bakåt
c) ryggar snett
d) ryggar 3 steg trots att det ska vara 6 steg i programmet och sedan vägrar att fortsätta
Som sagt: en korrekt ryggning har inte det minsta med hästens bra eller dåliga gångarter att göra och här kan man tjäna välbehövliga poäng på vilken typ av häst som helst.
3. Halter: även här ser man slarv, slarv, slarv! Till att börja med ska hästen ställa upp sig korrekt och det kan hästar ha mer eller mindre svårt för och ryttaren mer eller mindre lätt för att känna. MEN: att stå STILLA borde alla ryttare klara av att känna om hästen gör eller inte!
Många ryttare låter hästen göra halt en sekund och sedan tillåter de att hästen går framåt. FEL! Lär hästen att stå still så länge du vill, om det så är 1 minut och inte en sekund. Börja med korta ”stillheter” och öka sedan tiden för hur länge hästen ska ACCEPTERA att stå stilla. Detta är en ren lydnadssak och har inte heller med hästens gångarter o dylikt att göra.
4. Bakdelsvändningar: en svår rörelse att utföra korrekt får man förmoda eftersom man även här kan få se alla varianter av vändningar där väl ”mellandelsvändningen” är den vanligaste enligt mig.
Det kan var svårt att känna hur hästen trampar i vändningen men personligen tycker jag att det är bättre att göra en större korrekt vändning(som volt tillbaka ungefär) än en mindre där hästen går bakåt, snurrar runt sig själv på olika konstiga vis osv.
5. Vägarna rätta ridande: att rida korrekta vägar har enbart med ryttaren att göra och inte ett dugg med hästens förutsättningar som dressyrhäst. Lär dig hur tex serpentiner ska ridas (titta på bilder, fråga en dressyrdomare eller din tränare). Det är inte svårare att rida rakt över ridbanan än som i någon form av ”snett igenom” (som vissa felaktigt rider) men det kostar poäng!
Likaså ska du göra de olika rörelserna EXAKT vid den bokstav som det är föreskrivet, inte flera meter före eller efter.
6. Helhetsintrycket: jag vill inte påstå att man garanteras fler poäng om man ser prydlig ut men varför chansa :=)? Man kanske inte har den gångartsmässigt bästa hästen men alla har råd med tvål och vatten och kan se till att både hästen, man själv och utrustningen är oklanderligt ren och att hästen är flätad.
Undvik allt som ”flaxar” som tex ditt hår, dina skänklar, stigläderna, remmen till nosgrimman osv. Stoppa in allt så mycket det går och försök att sitta så stilla du kan i sadeln. Alla ryttare har inte lika lätt för att inta en korrekt sits men man kan i alla fall försöka att TITTA UPP och i den riktning man rider. Om man tittar på hästens hals sjunker man automatiskt ihop och får en felaktig sits, dessutom ser det fult ut.
Jaha…då är det bara att hoppa upp i sadeln och öva!
Senaste kommentarer