Dagens fråga lyder som följer: känner ni er stressade så här knappt 2 veckor innan jul eller hur mår ni?
Att jag frågar är för att jag varje år förundras över hur mycket energi, tid och pengar julen och allt som följer med den tycks ta för så många människor och jag fattar det inte…
För att få det (förhoppningsvis!!!) trevligt under några timmar/ dagar under själva julen tycks folk vara villiga (?) att offra hur mycket som helst; stressa sönder sig själva i jakten på julklappar, planera och dona, städa hysteriskt, bjuda hem en drös folk (släkt) som man annars knappt träffar, skuldsätta sig i månader osv osv.
Är det värt det undrar jag?
Uppenbarligen eftersom så många glatt (?) springer in i julfållan eller så vågar/ vill man inte avvika?
Exempelvis det här med julmaten/ julborden har alltid varit en gåta för mig- kanske för att jag har föräldrar av utländsk härkomst och därmed inte är uppväxt med denna tradition?
Under julen förvandlas plötsligt det som i mina ögon mest är ren påläggs-mat till något som folk betalar dyra pengar för att äta som middag på ett julbord?!?!?!?!
Herregud- anser man att kokta ägg, sill, köttbullar, skinka och prinskorv är någon form av delikatess så kan man ju köpa/ äta detta året runt, eller?
Det enda jag själv skulle vilja äta året runt skulle väl vara lussekatter men när de nu inte säljs på detta vis så överlever jag det också :).
Och att handla en massa (ibland) ”skit” (läs: julklappar) trots att man egentligen inte har råd, att strunta i viktiga räkningar för att traditionen säger att det är viktigt med presenter till barnen för att det är jul- ja, det har jag sett till leda som socialsekreterare och vilka konsekvenser det kan få (uppsägning av bostaden, avstängd el osv).
Själv anser jag mig lyckligt lottad som aldrig har hoppat in i jul-hjulet utan alltid betraktat det mesta lite från sidan- lika nöjd och glad för det.
Maken är tack och lov likadan och vi njuter av vår ledighet med annan god mat och utan att ha någon press på oss från omgivningen- de som känner oss vet hur vi resonerar och vi har inte heller några barn eller släkt som ”trycker på”.
Det bästa med julen är att man är ledig tycker jag och det räcker som sagt gott åt mig- sedan får andra göra som de vill även om jag ibland kan tycka lite synd om dom :).
Senaste kommentarer