Månadsarkiv: december 2010

Skrivet

Fråga till hund/ whippetägare: använder ni hundskor?

Precis som jag för några år sedan förlöjligade alla som hade täcke på sina hundar (får väl skylla på att jag inte visste bättre) så trodde jag aldrig att jag skulle ställa en fråga som den i rubriken.

Men nu gör jag det och anledningarna är två:

Dels ser jag på nätet att det faktiskt finns olika sorters skor som man kan använda till sin hund och då inte bara i ”utspöknings-syfte” och dels så märker jag att Soya, då hon går/ springer i kyla/ snö faktiskt verkar lite besvärad i sina tassar av och till.

Hon kan börja hoppa på 3 ben korta sträckor tex och även om det går över snabbt så är det ju ändå tecken på att hon inte är 100 % tillfreds.

Så vad säger ni och vad är era erfarenheter?

Har ni använt hundskor och har ni i så fall exempel på bra skor som fungerar för långa promenader utan att kasa av, ge skav osv?

Skrivet

Fredag- gratis gym

I morse blev det ännu ett ”runt-runt”-pass i ridhuset så imorgon tänkte jag antingen tömköra eller rida ut- lite variation måste vi ha!

Efter stallsysslorna på eftermiddagen gick jag ut med Soya i mörkret och precis som jag påpekat tidigare så finns det inget ont som inte har något gott med sig; snön, som jag i sak hade kunnat vara utan, har nu gjort att man kan gå oändliga sträckor på åkrarna kring vårt hus.

Att pulsa runt i djup snö är som rubriken säger ”gratis gym” och jag passar hellre på och motionerar min hund i frisk luft utanför husknuten än kör iväg för att trängas bland svettiga motionärer :).

Skrivet

Broddar eller ej- pest eller kolera?

Vid den här tiden på året brukar diskussionerna ”broddar eller ej” dyka upp både IRL och på olika diskussionsforum/ bloggar och åsikterna går, som med det mesta som har med hästar att göra, isär.

Någon vågar inte brodda annat än vid ridning av rädsla att hästen skadar sig själv eller andra i hagen eller till och med i boxen.

Andra har broddar på dygnet runt i veckor eller månader och sedan finns det dom som aldrig broddar över huvudtaget.

Själv tillhörde jag den sistnämnda kategorin tills för några år sedan då min hovslagare föreslog att han skulle banka i en form av kortare, permanenta broddar- sådana som polishästarna i Malmö (som han också skor) har året runt.

Detta brodd-försök slog så väl ut för Archies del att vi har fortsatt att använda dom varje vinter.

Ta i trä har Archie aldrig skadat sig på broddarna trots att han alltid både går och står helt utan benskydd/ boots och när han gick med ponnyn Birk i hagen på ridskolan så hände inte heller några olyckor trots att även Birk hade likadana broddar.

Jag är faktiskt mer rädd för de skador hästen kan få UTAN broddar än MED och nu går ju Archie dessutom ensam i hagen= ingen som kan sparka honom.

Jag ser en del som har skydd på alla fyra benen pga broddarna, vissa bara i hagen och några dygnet runt men det orkar jag i ärlighetens namn inte hålla på med eftersom jag inte bedömer att det är befogat för Archies del.

Visst kommer jag att reta mig om han får något sår av broddarna men här tar jag en kalkylerad risk utifrån några års erfarenhet. Och att stå med av snö våta skydd/ lindor tror jag inte heller är så bra och då får man hålla på och byta dessa ständigt= bökigt.

Hur gör och resonerar ni kring broddar?

Skrivet

Mer torsdag- galopp!

Idag var det extra skönt att vara ledig och slippa oroa sig över om det skulle gå att köra hem i snöstormen och hur lång tid detta i så fall skulle ta.

Även om jag av andra kanske betraktas som en lite dumsdristig förare så är jag personligen mer rädd för ANDRAS körning än min egen, i alla fall i detta väder.

Småbilar som slirar runt i sommardäck är exempelvis inget jag vill möta men det händer allt för ofta.

Hur som helst har det gått bra att köra idag, både till löpträningen i morse och till stallet på eftermiddagen.

Idag blev det lite galopp som omväxling och så övade jag en del på övergångar mellan trav och skritt.

Jag har en känsla av att det kommer att bli mycket ridhusridning framöver om vädret håller i sig och då får jag försöka variera dressyrträningen så mycket jag kan.

För jag ger mig inte ut i snöstorm till häst- även om Archie är snäll kan jag inte se att den sortens ridning skulle tillföra något.

Skrivet

Torsdag- en galen motionär!

Steg upp redan vid 07.00 trots semester och åkte till stallet för att ”kolla läget”, dvs om och i så fall hur det gick att köra på vägarna.

Enligt maken hade man varnat för att ge sig ut eftersom det snöade en hel del men jag vet också att Skåne är ett mycket omväxlande landskap med precis lika omväxlande väder. Att snön vräker ner i den ena delen av regionen behöver med andra ord inte betyda någonting i någon annan del.

Klockan 8 traskade Archie ut i hagen, då snöade det ganska mycket och jag funderade verkligen på det lämpliga i att köra till Skryllegården och springa så som jag hade tänkt.

Eftersom jag i princip aldrig frångår uppgjorda planer bestämde jag mig för att prova att köra och i värsta fall vända om vädret verkade alltför illavarslande.

Och tro det eller ej men det var inga som helst problem att köra de kanske 2 milen till mitt motionsspår- däremot insåg jag väl på plats (där jag faktiskt inte var den enda knäppgöken- såg säkert 10 bilar på plats men i ärlighetens namn inte en enda människa) att jag inte skulle kunna springa i den ankeldjupa och oplogade snön i mina gymnastikskor- inte om jag inte ville bli genomblöt om fötterna vilket kanske inte är helt optimalt i minusgrader.

Så….det blev till att springa i termostövar OCH termobyxor- snacka om extra belasting i det redan tyngre underlaget än vanligt.

Denna gången valde jag och Soya att springa i ”hundspåret” som är 4,7 kilometer och detta sprang vi 2 varv, dvs nästan en mil.

Spåret i sig var trevligare än 10-kilometersspåret som jag sprang sist men varför måste alla jäkla motionsslingor avslutas med en lång uppförsbacke?

Jag var inte helt oberörd av att ragla omkring i snön, det ska erkännas- det gick ju inte lika lätt att springa som på barmark men att jag ens klarade av det i min outfit tyckte jag själv var bra gjort :).

Någon tid för fotografering i det förvisso mycket vackra skogslandskapet tog jag mig inte- jag ville hem innan ännu värre snöfall skulle stoppa färden men det var faktiskt inga problem att köra hem heller.

På hemvägen körde jag en liten omväg för att titta till min svarta springare- jag undrade vad han tyckte om att snön som yrde men när jag åkte förbi verkade han helt oberörd.

Så här ser det ut i trädgården- 2 förskrämda äpplen dinglar kvarglömda i vårt träd!

Skrivet

Tips på bra vinterridstövlar?

Som jag nämnde i ett inlägg härom dagen rider jag för stunden i ett par termostövar inköpta för 199:– på Lidl :).

Personligen tillhör jag skaran som inte tycker att ”det går lika bra med selleri”, dvs jag rider inte gärna i vad som helst och skulle tex inte rida ett dressyrpass i ridskor ens under pistolhot.

Termostövlarna kommer således att lämnas åt sitt öde så fort det blir lite ”allvarligare” ridning men till att rida ”runt-runt” duger de.

Shortchaps äger jag inga och har aldrig gjort och hade jag haft ett par hade jag möjligen kunnat använda dom vid uteridning.

Av ovanstående förstår ni kanske att jag har det rätt så kallt om fötterna under mina dressyrpass på vintern- i LÄDERRIDSTÖVLAR- och därför undrar jag om ni kanske har tips på lämpliga stövlar för vinterbruk, dvs sådana som så långt det går liknar ”riktiga” stövlar och inga klumpeduns-dito à la Graninge (som dessutom är ohyggligt fula tycker jag).

Igår tipsade en läsare om fodrade stövlar från Hööks och jag antar att hon menade dessa:

Stor fördel är priset; 599:– och dessutom lämnar Hööks 10 % på alla varor fram till den 19 december.

Nackdel för mig är att det finns dragkedja bak i dessa stövlar.

Att jag är lite ”rädd” för detta beror på att jag för länge sedan hade läderridstövlar med just dragkedja bak.

”Ploppen” som man drar upp dragkedjan med råkade på något vis göra rätt så trista märken i min då näst intill nya dressyrsadel och det störde ju pedanten otroligt.

Nu har jag åter en ny sadel och vill till varje pris undvika att någon liknande fadäs inträffar.

Själv hittade jag nedanstående stövlar på nätet och blev mycket intresserad:


Nackdelen är priset; 1699:–, dvs mer än dubbel så dyra som Hööks variant men dessa har dragkedjan på ett sådant sätt att min sadel lär förbli intakt i alla fall :).

Vad tror ni? Någon som provat just denna modell?

Mer info om stöveln finns på http://www.blocket.se/lund/Fodrade_ridstovlar_30985146.htm?ca=23_11&w=3

Har ni andra tips på bra stövlar?

Skrivet

Onsdag- status quo

Inte mycket att rapportera om- än utförs inga världssensationer i sadeln och det händer inget annat kul att rapportera om heller.

Minusgrader och snöfall ute men enligt vår dagstidning ska det snart bli plusgrader igen. Jag tror det när jag ser det….

Skrivet

Fråga från en läsare om olika stall

Härom dagen kom följande kommentar från en ny läsare:

Hej Birigitta!
Kan du inte berätta lite mer om var du stått tidigare. Såg att du stått på Yddingefarm och en ridskola tidigare.
Kan du inte berätta mer om fördelarna respektive nackdelarna.
Hälsningar en ny läsare

Ja, precis som den nya läsaren helt korrekt har uppfattat det så har jag stått i 2 olika stall innan jag flyttade Archie till Grevie för lite drygt ett år sedan.

För att ha haft häst i snart 25 år får jag nog anses vara en extremt trogen inackordering eftersom jag faktiskt aldrig har stått i några andra stall, dvs över 20 år på ridskolan Malmö Civila Ryttareförening och 2 somrar i rad på Yddinge Farm (medan jag hade kvar stallplatsen på MCR).

Att jag förblev ridskolan trogen under så många år trots att maken och jag flyttade till Staffanstorp många år innan Archie fick följa med beror så klart på att jag har trivts väldigt bra liksom jag har uppfattat det att mina hästar har trivts där. Det är ju inte alla hästar som klarar av en så pass ”intensiv” miljö som en storstadsridskola kan vara jämfört med tex ett 3-hästars stall på landet dit det kommer 2 människor dagligen och rider.

Som med det mesta i livet finns det dock för och nackdelar med allt och det måste ju ha berott på något att jag trots allt flyttade och jag har nedan försökt att lista det som varit bra respektive dåligt/ mindre bra på MCR i jämförelse med Yddinge Farm där Archie tillbringade 2 somrar.

Jag kan väl också säga att jag inte håller det för osannolikt att jag hade stannat kvar på Yddinge om de på den tiden hade haft ridhus- något som jag anser att jag absolut inte kan klara mig utan.

”Bygg ett ridhus så kommer jag tillbaka” var i princip mina avskedsord efter den andra sommaren men när detta väl var gjort hade jag redan hittat nuvarande stall som ligger ännu närmre min bostad vilket väl är det största skälet till att jag nu inte flyttar till Yddinge.

Jag kan tänka mig att många som har häst ”på landet” har svårt att se en enda fördel med att stalla upp hästen i en storstad men jag tycker faktiskt att det fanns en hel del positivt med detta, i alla fall för min egen del.

* Man kan utnyttja de allmänna kommunikationerna mycket lätt och behöver inte fundera över om bilen startar, om vägen till stallet är plogad vintertid osv.

* På just MCR finns mycket bra uteridningsmöjligheter samt möjlighet att rida på Jägersros träningsbanor som hålls rid/körbara 365 dagar om året oavsett väder.

* Tillgång till omklädningsrum och dusch.

* Cafeteria som har öppet varje dag där man både kan umgås och fika.

* Heltidsanställd personal som ”håller koll”, som man kan be om olika tjänster (medicinering osv) .

*Lättare att hitta medryttare än om hästen står ”in the middle of nowhere”.

* Jag ser en fördel med att stallet inte drivs av en enskild person som har ett vinstintresse.

* När Archie hade fång och boxvila i många veckor var det guld värt att det alltid fanns hästar i stallet. Han kunde inte stå ute (det var vinter, minusgrader och stenhårt i marken) och blir väldigt orolig av att lämnas ensam vilket jag därför aldrig gör och definitivt inte skulle vilja prova med en redan sjuk häst som har ont och mår dåligt.

Det som just jag såg som nackdelar/ mindr bra saker på MCR och som också starkt bidrog till min flytt var följande:

* Hagarna är på tok för små och innehåller inte ett grässtrå.

* Hagtillgången är begränsad till (då) 3 timmar/ häst- aldeles för lite anser jag

* Den stråfodermängd som ingår i stallhyran (7 kilo ensilage) anser jag att det inte är sunt att hålla merparten av ”normala” halvblod på- man kan så klart köpa till mer men dels är stallhyran redan mycket hög och dels så tror många (okunniga) hästägare att detta räcker.

* Tillgången till ridhusen är mycket begränsad om man har ett 8-17-arbete.

* Utebanan som skulle kunna avlasta de båda ridhusen har inget underlag som håller för årstidernas olika skiftningar.

* Förutsättningarna för att hålla häst på ovanstående vis drar ofta till sig hästägare som inte är särskilt kunniga och tränings och tävlingsambitiösa vilket blev tråkigt för mig- ingen att utbyta tankar med, att ”sparra” mot osv.

Om man sedan tittar på Yddinge som drivs av en mycket hästkunnig familj så var fördelarna där om jag jämför med just ridskolan flera:

* Utmärkt ridbana som hade ett bra underlag (tålde både torka och mycket regn) som dessutom sköttes regelbundet.

* Märkbart lägre stallhyra (som förvisso kan ätas upp av en ökad bensinförbrukning om man inte bor nära).

* Inget ”knusslande” med fodret.

* Stor frihet att använda ridhuset när man vill (om man inte säljer för mycket ridhuskort/ bokar upp ridhuset för mycket- jag vet inte alls hur det fungerar på Yddinge nu men kan ju jämföra med Grevie där Archie står).

Nackdelarna om jag hade stått på Yddinge tror jag kunde blivit:

* Det kan kännas lite ensamt om man kommer på udda tider och/ eller om det finns få inackorderingar.

* Man är väldigt beroende av bil.

* Man är mer förpassad till stallägarens godtycke/ humör/ ”idéer” än på en ridskola och kan därför också riskera att bli osams/ bli uppsagd på ett helt annat sätt.

Ja, det finns säkert hur mycket mer som helst att säga kring detta ämne men detta var det jag kom på så här direkt. Hoppas att du är nöjd med svaret ”Ny läsare”!