Då både fysioterapeuten och Pia, ledarskapstränaren jag besökte i veckan, efter att ha läst föregående inlägg undrade: ”men VAR du inte nöjd med Kreon” så vill jag förtydliga att jag så klart tycker att han är en världsmästare :), jag skulle själv vilja se hur många hästar som lika självklart som han hade accepterat allt jag ”utsatte” honom för idag och inom loppet av kanske 20 minuter.
Som jag ser det förtjänar han högsta betyg, absolut och jag kan inte se hur han skulle ha kunnat göra övningarna bättre MEN…jag tvivlar på att just dessa övningar kommer att hjälpa mig med mitt stora problem: UPPSUTTET ledarskap.
Att Kreon fungerar ”från marken” kan nog alla vara överens om efter att ha sett filmerna men att han inte ALLTID gör det uppsuttet kan jag, vis av egen trist erfarenhet, garantera.
Och det är där jag hade hoppats att jag genom ledarskapsträningen från marken hade kunnat överföra det till ridningen men så enkelt är det tydligen inte.
Nästa steg blir således att träna uppsuttet och där tror jag inte att ni skulle få se liknande filmer, i alla fall inte initialt men förhoppningsvis NÅGON GÅNG. Ni kommer så klart att få fortlöpande rapporter om hur det går.
Som jag skrev någon annanstans så känns det i alla fall liiite ”upprättelse-främjande” att kunna visa er att jag inte är ett totalt mähä som låter hästen styra mig hur som helst :), lite pli har jag trots allt på det lilla djuret :).
Jag hoppas också att mina erfarenheter ska hjälpa andra för så klart är jag långt ifrån ensam om att ha problem med ledarskapet men som jag också nämnt tidigare så har man olika sätt att se på detta.
Alla BRYR sig inte- de kan hantera sin häst HYFSAT ändå och det är ”good enough” för dom men alltså inte för mig.
Man måste också våga tänka lite utanför boxen, prova något nytt, ANSTRÄNGA SIG (jag fick tex öva klockan 6 i morse för att inte riskera andra hästar i ridhuset- hästar som kanske hade blivit livrädda av ”pås-piskandet” och vandringen med vattenmattan över ryggen).
Kanske inspirerar jag NÅGON eller så tycker ni bara att det är roligt att läsa om mina galna upptåg?
Min kines sträcker ut under dagens cykeltur. (Helena: nu har hon en namnbricka på halsbandet men typiskt nog syns den inte- tänkte på dig när jag tog kortet :)).
Smygfotade en trädgård :).
Söt-Soya 🙂 Nån gång blir det absolut en whippet, måste bara lösa det här med arbetstimmarna först..
Bäst är om du eller din man kan hitta jobb där hund kan medtas:).
Det finns absolut ingen chans till det häröver, tyvärr. Då hade jag haft hund för längesen! 🙂
Dom har väl inte direkt samma syn på hundar och katter här, tyvärr. Katter ses som pestdjur oftast, och folk anser mig nog lite halvtokig som ”skämmer bort” våra som jag gör (läs: de vaccineras, har ett stort klösträd och får sova i sängen). Det finns ansvarsfulla hundägare, tack och lov är min svägerska en av de, men de är rätt lätträknade. Där jag jobbar inne i stan ser jag hundar som går på promenad själv varje dag. Ägarna öppnar dörren och släpper ut den vind för våg. Strunt samma att hunden kan bli överkörd, den aktar sig nog, typ. Oerhört frustrerande.
Men men, den som väntar på något gott… heter det ju!
Jag förstår. Och egentligen var mitt råd inte helt allvarligt då det kan vara farligt att köpa hund på sådana premisser.
Det kan ju hända att man måste byta jobb eller arbetsplatsen får ändrade regler och vad gör man då?
Så är det ju på mitt jobb numera: totalt djurförbud!
Jag kan förstå det och det påverkar inte mig men det var ändå praktiskt att KUNNA ta med Soya om jag ville.
Jag förstår hur du menade, och håller absolut med dig 🙂
Tids nog blir det hund iallafall, tills dess får jag stilla mitt hunbegär med min svägerskas söta Golden, och hänga på whippetforum 🙂