Månadsarkiv: januari 2014

Skrivet

Kontakt efter köp?

Idag är jag nyfiken på hur ni har agerat som säljare när ni har sålt en häst?

Har ni velat ha och haft kontakt med den som köpte hästen efteråt och hur har den kontakten sett ut?

Har ni åkt och hälsat på, haft flerårig kontakt eller har ni tvärtom känt att ”sålt är sålt” och absolut inte velat ha någon kontakt?

Och hur har ni som köpare upplevt det om säljaren velat ha fortsatt kontakt?

Har det enbart varit positivt och till nytta för er eller har ni känt er lite kontrollerade och/ eller som om säljaren inte riktigt kunnat släppa taget?

Själv har jag haft kontakt med alla jag köpt häst av men kontakten har sett väldigt olika ut.

Herons fd ägare (och tillika uppfödare) var tex och tittade på någon hopptävling där vi deltog (unghästchampionatet bland annat) och jag var väldigt stolt över att jag hade kunnat förvalta köpet så väl och kände att han var nöjd med det han såg.

Décimas fd ägare/ uppfödare var också och tittade på en dressyrtävling där hon deltog och jag besökte också hans stall något år efter köpet liksom jag hälsade på Kreons fd ägare/uppfödare för att se hans mamma och syskon.

Archies ägare är väl den jag haft minst kontakt med men hon är också den som bott längst bort från mig vilket kanske varit en bidragande orsak.

Vickes ägare har jag också kontakt med, hon har varit och hälsat på en gång och förhoppningsvis blir det fler.

Jag har aldrig tyckt att det har varit jobbigt att ha kontakt med de som sålt hästar till mig- tvärtom har det många gånger gagnat mig då jag har kunnat fråga om olika saker som rört hästarna.

Jag tycker också själv att jag är en bra hästägare som liksom inte behöver skämmas för hur jag tagit hand om hästarna och jag har också alltid varit ärlig med i vilket syfte (tävling) jag köpt hästarna och hur min uppstallningssituation ser ut tex.

De 2 gånger jag sålt hästar (Décima och Archie) har jag inte velat åka och hälsa på; för mig hade det varit känslomässigt för jobbigt. Décima lever för övrigt inte längre och Archie finns i Stockholmstrakten så det är inte heller bara att ”kvista förbi” även om jag hade velat vilket jag alltså inte vill.

Jag hade chansen i somras när jag var och provred Vicke ganska nära Archies stall men jag avstod medvetet och ångrar mig inte.

Men som sagt; hur har ni gjort och hur resonerar ni?

Skrivet

Måndag- vardagslycka

Även idag har vi i mina trakter fått vår beskärda del av det numera väldigt bekanta regnet.

Åsa, Vilja, jag och Soya hann dock gå i alla fall 75 % av vår mer än timmeslånga runda innan det satte igång och eftersom vi delvis gick i skog blev vi inte alltför blöta.

För mig var faktiskt huvudsaken att djuren sprang så nöjda sida vid sida och till och med lekte lite med varandra så ”gamla kärringar” de börjar bli (båda är 6 år gamla) och Åsas och mina samtalsämnen tryter aldrig.

När det blev dags att skritta ut Vicke hände samma sak; under en del av turen kom det ett kallt regn över oss men då tänkte jag faktiskt att jag kan vara tacksam som har en så fin häst som jag kan rida ut på, dåligt väder eller ej.

Jag försöker ofta vara tacksam över det jag har och inte klaga över det jag inte får- en ganska vanlig företeelse annars.

Som nu när jag hör flera som klagar över hur jobbigt det ska bli att börja arbeta imorgon igen i stället för att tänka hur väldigt många lediga dagar vi faktiskt fått helt gratis de senaste veckorna.

Skrivet

Dagens (ridklädes)fråga

kläder

Vet att vi diskuterade detta för flera år sedan men varför inte en repris så:

Brukar ni gå i era ridkläder när ni ska gå och handla eller göra andra ärenden ”på stan”? Tycker ni att det är skillnad om ni ska handla mat, kläder, gå på IKEA eller prova skor tex?

Tycker ni att det är helt normalt så att säga att gå i ridkläder vid dessa tillfällen eller känner ni er lite/ mycket illa till mods och tycker att alla tittar på er/ sniffar i luften?

Och hur är det hemma?

Har ni ridkläder på inomhus? Överallt? I soffan?

Om ni har en icke-ridande partner: vad tycker denne om era ridkläder:

Inget, att dom stinker, att dom är sexiga 🙂 ?

Skrivet

Lite ny foder-forskning

Här kan man läsa om nya studier som pågår.

Inget nytt under solen för min del- jag kan inte påstå att jag är förvånad.

Personligen tror jag inte bara att det är gamla myter à la ”hästar behöver havre för att orka” som spelar in utan minst lika mycket det faktum att kraftfoder är mycket lättare att hantera på alla vis än stråfoder.

Det tar mycket, mycket mindre plats, är lättare att väga upp och portionera ut och det blir inte alls samma spill. Näringsmässigt är det också lättare att veta vad tex 1 kilo Krafft innehåller mot samma mängd hö eller ensilage där värdena ju kan variera oerhört.

Ingen ursäkt men väl en förklaring.

Skrivet

Veckan som gått

måndag

Även under den gångna veckan har jag av och till varit lite smått förvirrad kring vilken veckodag det egentligen har varit- jag har märkt att det lätt blir så när man är ledig så ”hattigt” som i alla fall jag har varit de senaste 3 veckorna men missförstå mig inte- jag är GÄRNA ledig på detta vis!

De få dagar jag jobbade gick snabbt och det var väldigt lugnt på både min egen arbetsplats och i Malmö i allmänhet tycker jag.

Under den gångna veckan blev det 2 dressyrpass, ett på egen hand och ett för Christina, ett hopp-pass, en vilodag i början av veckan och så har jag skrittat ut 3 hela dagar, både i onsdags och både helgdagarna.

Jag kunde inte vara mer nöjd med hur Vicke har utvecklats den sista tiden och därför har jag också haft lite svårt att låta honom vila men nu har hans semester påbörjats och jag får bara hoppas att han nöjer sig med den och därefter inte tar egna ledigheter så som hästar ibland tenderar att göra.

Vädret är fortsatt ”plusgradigt” och temperaturerna ligger runt 5-6 grader dagtid vilket så klart passar en frusen person som mig väldigt bra.

Jag kan gå i tjock tröja och väst i stallet (läs: slippa den klumpiga jackan) och rida ännu mer lättklädd i ridhuset, dvs utan väst.

Vad täckesnarkomanerna tänker ha för täcken på sina hästar i ridhuset när det (gud förbjude) blir många minusgrader kan jag bara undra över i mitt stilla sinne- jag är i princip ensam om att inte ha NÅGOT täcke på Vicke där och han verkar klara det lika bra som mina tidigare fålar.

Har hört att det SKA bli kallare och känner mig redo med både broddar på Vicke och termoridstövlar, täck-kjol och andra varma plagg väntande i garderoben- vi får väl se om och när de kommer till användning.

En stallkamrat sa lite klagande att hon på grund av det varma vädret inte har fått använda sitt nyinköpta vintertäcke men jag tänker att både hästens och de egna kläderna ”inte äter bröd” utan kan bli liggande utan att det stör- förr eller senare kommer dom ju till användning :).

Skrivet

Söndag- mörkt

Ja, idag har det verkligen varit mörkt ute hela dagen faktiskt- ändå går vi tack och lov mot ljusare tider sedan några dagar tillbaka.

Men när jag tittade ut vid 7.30 i morse var det fortfarande helt svart ute och det ljusnade som sagt inte särskilt mycket allt eftersom dagen förflöt.

Även idag skrittade jag och Vicke ut en timme- det gäller att passa på när man är ledig.

Vi tog samma runda som igår och det hände inget av intresse att skriva hem om.

Skrivet

Lite om att ”lämna bort” sin häst och ett blogg-tips

Idag blev jag tipsad om en nystartad blogg där jag mycket igenkännande läser detta inlägg.

Jag kan absolut instämma till 100 % då jag under mina mer än 30 år i häst-intressets våld  har sett exakt samma exempel som skribenten tar upp kan hända om man lämnar bort sin häst till någon för utbildning.

Och det må väl vara hänt att man som tex ”utbildare” låter sina hästskötare (som ibland är väldigt duktiga…och ibland inte…) rida på kundernas hästar men vad jag vänder mig emot är att jag är tämligen övertygad om att detta många gånger sker UTAN ägarens goda minne.

Har man kommit överens om att ”3 av veckans 7 dagar är det min hästskötare Lisa som rider” så absolut FINE men om det sker fast hästägaren, kanske naivt, tror att det är utbildaren som sitter på hästen 4-6 dagar i veckan, nej, då är det inte fine enligt mig.

Samma sak vad gäller tex hagar.

ATT det finns hagar betyder verkligen inte per automatik att den för utbildning inlämnade hästen ska få gå i dessa så som den är van och det är också fine, om man vet förutsättningarna.

Men man är farligt ute om man tror att alla, även seriösa utbildare som tar hutlöst betalt, har samma syn på det här med hagvistelse som man själv.

Kanske får hästen inte alls gå i hagen dagligen eller så tycker utbildaren att 2 timmar i denna är mer än good enough- det har jag sett många exempel på.

Så jag säger som inläggs-skribenten ovan och som man också tipsas om i en pågående tråd på Bukefalos: ta referenser och åk ut och gör ”oanmälda” besök- du kan bli mer överraskad än vad du tror!

Och framför allt: se till att avtala om dina önskemål SKRIFTLIGT i förväg så att ingen i efterhand kan skylla på att ”jag trodde….” utan alla ska VETA vad som förväntas- så blir det lättare att både lämna bort hästen och att framföra sitt missnöje OM man inte tycker att saker sköts så som man önskar.