Månadsarkiv: september 2014

Klippdags?

Vad säger ni?

Har ni plockat fram klippmaskinen eller känner ni att det i alla fall börjar bli dags?

Fäller era djur?

Vicke fäller som jag vet inte vad och jag tror nog att jag får klippa honom inom säg 2-3 veckor i alla fall.

Han blir mer och mer mörkbrun varje dag så det syns ju att det kommer ny päls.

”Faran” med att klippa nu är ju att pälsen inte är färdigsatt och att jag lär få klippa om honom efter bara några veckor men vi får se hur länge jag står ut med att vänta.

Vill INTE ha en en ful pälsboll som dryper av svett….

Torsdag- snabbt och lätt

Dressyr i ridhuset på morgonen och ursäkta att jag tjatar men det har faktiskt hänt lite de senaste 2 veckorna.

Jag kommer mycket snabbare till lösgjordhet och den fina traven från i vintras visar sig längre och längre stunder, den har varit helt borta ganska länge efter skadan.

Och med så fin känsla som idag så kunde jag med gott samvete sluta ”i förtid”, jag vill inte heller komma till det läget där Vicke börjar trava sämre och kännas trött.

Tänk om man kunde få hästar att förstå att ”ju bättre du går desto snabbare slutar vi” 🙂 .

Vädret är för övrigt fortfarande fantastiskt- sol och värme i överflöd och täckena hänger orörda- skönt!

Om att åka på tävling ensam

Härom dagen slog det mig vilken ”tur” jag har som kan åka och tävla utan att ha någon medhjälpare med mig.

Nu handlar det ju förvisso inte om just TUR utan annat men hade jag behövt assistans hade jag absolut inte kunnat tävla som jag gör.

Ingen i min familj har något hästintresse och min man har dessutom ofta egna ”helg-engagemang” och vänner i ens egen ålder har oftast familj och fullt upp med sitt på helgerna.

Någon stallkamrat hade jag säkert kunnat få med mig IBLAND men definitivt inte i den omfattning som jag vill tävla och dessutom hade jag kanske varit tvungen att återgälda hjälpen genom att följa med dom på deras tävlingar = ännu färre möjligheter till eget tävlande.

Så jag har alltid sett till att snabbt lära hästarna att ”uppföra” sig på tävling och i ärlighetens namn har det aldrig varit särskilt svårt- tvärtom.

Min erfarenhet är att hästar som är lätta att hantera är detta i 99 % av fallen och oavsett miljö så det har liksom kvittat om vi varit hemma, på träning, hos veterinären eller på en tävlingsplats.

Hur gör ni när ni tävlar? Åker ni ensamma eller måste ni ha sällskap?

Har ni alltid samma personer som vill hjälpa er?

Onsdag- took it slow

bild(15)

Nej, idag ”körde” vi inte i 70 kan jag lova 🙂 , tvärtom tog vi det väldigt lugnt och skrittade ut i morgondiset.

11 grader så det blev väst på undertecknad men ingen jacka i alla fall.

bild(14)

Tyckte vi utgjorde en väldigt fin skugga på ridhusväggen på hemvägen!

INTE jag :)

Legalize the right to bitchslap stupid peoples foto.

Jag går gärna upp tidigt och fixar klart allt jag ska för att därefter slöa resten av dagen om jag kan.

Har förstått att en del tror att jag är värsta energiknippet ”bara” för att jag kan stiga upp i ottan men låt er inte luras- jag älskar powernaps och att slappa men vill FÖRST ha alla måsten avklarade.