Ja, ännu en dag med ”vår-känning”, i alla fall om man bortsåg från verkligt iskalla vindar som gjorde att dagens ensamma plusgrad kändes som många minus-diton.

Men när Soya och jag var ute och gick, hamnade lite i län och kände solen stråla på oss samtidigt som fåglarna kvittrade för full hals- ja, då kände jag att vintern håller på att tappa greppet.

Med Vicke i morse fick jag som vanligt tänka på att inte tappa greppet om tyglarna och ibland undrar jag: hur svårt kan det vara egentligen?

Christina får ständigt påminna mig liksom X och ändå så…vips…så är tyglarna för långa. Suck…

Men det är bara att fortsätta att jobba på med tygellängd, form och att sitta med stilla ”nerhängande” ben och låta Vicke jobba på under mig.

Fick till flera bra byten idag trots att jag red i det mer samlade tempot- även här är det viktigt att inte ”bränna iväg” bara för att det ska komma ett byte utan sitta kvar i samma tempo och inte släppa på formen heller.

Soya kollar läget. Notera det måttsydda, supersnygga täcket 🙂 .

Ridhusunderlag är härligt att springa i- det har alla mina vinthundar tyckt.

Efter ett ganska långt ”träningsuppehåll” med Messy (läs: hon är longerad 2 eller 3 gånger för flera månader sedan) bestämde jag mig idag för att ”checka läget” och hoppades att hon skulle minnas vad det innebar att springa i ett snöre och göra det lika bra som då.

Och jag blev inte besviken- tvärtom.

Den lilla loppan uppförde sig så bra- travade och galopperade runt mig i båda varven utan något större drama.

Hon var ju lite pigg i början och gjorde några små bocksprång och bytte galopp men sådant tycker jag är fullständigt acceptabelt.

Det viktiga är att hon tänker framåt och inte vill tex stanna och backa i linan eller gå emot eller ännu värre; SPARKA mot mig men nej, inga sådana tendenser.

Jag longerar i enbart grimma men hade jag haft en lagom stor (läs: liten) gjord hade jag nog satt på den- lillan verkar så obekymrad.

Så nu blir det nog inte så mycket mer longering på ett tag igen- finns liksom ingen anledning.

Det skulle vara för att låta henne springa av sig om det blir fortsatt väldigt knöligt i hagarna så att de rör sig väldigt lite men annars tycker jag som sagt att hon redan har fattat vad det hela handlar om.

Lite stolt kände jag mig över mitt säkerhetstänk; i stället för att hala fram telefonen och filma (fast det har jag ju gjort förut) så hade jag hjälm på mig (som man bör då man hanterar unghästar men jag är ibland så slarvlig…fy på mig) så några filmbevis finns ej, däremot kom det faktiskt upp en annan person i ridhuset som jag ”tvingade” att erkänna hur duktig Messy är 🙂 ! Så det så 🙂 !

När jag tittade på väderleksprognosen i torsdags inför lördagen såg det mycket lovande ut med sol och flera plusgrader så jag bokade en date med Emelie och Flingan och tänkte att vi skulle ha en mysig skrittrunda framför oss.

Och tja…det blev faktiskt en bra och lång runda idag fast kanske inte just mysig- det blåste alltför rejält emellanåt för att man skulle liksom njuta 🙂 .

Men men…huvudsaken var att vi kom ut- jag vill inte fastna i ridhuset för många dagar på rad och det tror jag inte Vicke vill heller.

Både detta lilla blomster som jag hittade i vår grannes trädgård och jag hävdar tveklöst att våren ÄR på väg.