När man får så här fina blommor av en god vän!
Skrivet
Lycka!
Månadsarkiv: april 2016
Skrivet
Och den barnsliga lyckan….
….man känner när ens häst, trots gräs att äta, kommer i full galopp mot en när det är dags för intag.
Skrivet
(Hur) ska man agera?
För ett tag sedan blev jag vittne till något som väckte flera frågor och känslor hos mig.
Jag såg hur en flicka (uppskattningsvis 13-15 år) red en stor häst som var uppenbart istadig.
Hästen stegrade sig rejält flera gånger (minst 5 som jag såg, kan ha varit fler) och vid det sista tillfället ramlade flickan av, dock utan synbara skador (hon hoppade upp på hästen igen).
Jag hade då redan ropat till hennes på marken stående medföljare (flicka i samma ålder, möjligen något år äldre) att ”sluta FILMA (!!!!) och hjälpa henne i stället”.
Flickan fick ingen hjälp av medföljaren som var fullt upptagen med att filma med sin telefon och även skratta lite och jag vet inte ens om hon bad om hjälp- vilket hon enligt mig borde ha gjort (medföljaren kunde tex ha tagit hästen i tygeln och försökt att få den att skritta på framåt för inte ens detta ville den göra).
För att göra en lång historia kortare lyckades ryttaren skritta hem (?) efter en stund och kvar stod jag med en del frågor som snurrade.
Jag brukar inte lägga mig i hur folk rider i största allmänhet men att jag sa ifrån berodde på att jag bedömde både hästen och situationen som mycket farlig- det är inte ofta jag ser hästar stegra på detta vis.
Hade jag varit flickans förälder hade jag absolut velat veta om mitt barn utsatte sig för så stora risker- på egen eller lånad häst men vad skulle JAG göra- avkräva ryttaren på telefonnumret hem?
Hennes medföljare verkade ju uppenbarligen inte förstå allvaret i situationen och det är väl också lite typiskt för ”dagens samhälle”; folk filmar otäcka händelser i stället för att ingripa?!?!
Borde jag ha agerat annorlunda och i så fall hur?
Jag hade bokstavligen händerna fulla av tömkörningstömmar så det kändes inte som att jag kunde göra något just då.
Hur ska man tänka i dessa situationer tycker ni och framför allt när det gäller minderåriga men kanske också vuxna?
Skrivet
Stort tack!
Ett stort tack till alla som skrivit så fint om lilla Soya på bloggen, Facebook, via mail och sms!
Vi uppskattar det mycket!
Skrivet
Torsdag- ute
Idag var det dags att rida ut efter 2 dagar i ridhuset tyckte jag.
Det blev en av de sedvanliga turerna med mycket galopp, trav i lång och låg form och klättring.
Snart släpps väl korna på bete och då kan jag kiss mitt klättringsställe goodbye eftersom kohagen ligger precis bredvid backarna så det gäller att passa på.
Så panikslagen som Vicke blir när han möter korna just där har jag nog aldrig upplevt honom på någon annan plats så det riskerar jag inte fler gånger….
Första dagen i stor hage!
Mamman visade henne så klokt var gränserna för hagen gick genom att valla henne runt.
Mitt gula djur var på lekhumör idag och då gäller det att passa händerna- ibland blir han lite väl ivrig med sina små tänder och klor.
Sötnos!
Skrivet
Tack och lov….
….är jag omgiven av kloka människor så jag tror inte att jag riskerar kommentarer som ovan.
För övrigt känns det som att medvetenheten om hur mycket ett djur kan betyda för den enskilde är ganska stor.
Det finns ju de som i princip bara har sitt/sina djur som umgänge och vänner- tragiskt ibland, självvalt någon gång.
Skrivet
Hejdå Soya
Ja, ni som har läst bloggen i flera år anar säkert vad rubriken betyder och tyvärr….Soya finns inte mer.
Hon avlivades för några dagar sedan och jag klarar fortfarande inte av att prata om det och bryter ihop i okontrollerade gråtattacker flera gånger om dagen.
Även om beslutet var mitt och fd makens och vi var rörande överens så är det ändå hur tungt som helst och det finns inte heller någonstans att ”gömma sig” och inte bli påmind om henne- hon var ju alltid med precis överallt.
Det var den kroniska tarminflammationen som hon ådrog sig förra våren som gjorde att vi fattade detta tunga beslut- vi hade provat flera olika mediciner och olika doser av dessa men kände nu att vi ville sätta stopp- INNAN Soya blev för sjuk och innan den alltid glada hunden förvandlades till något annat med kanske smärtor och lidande.
Och det är väl därför det delvis känns så tungt och också overkligt att hon inte finns mer- hon var för blotta ögat lika pigg och glad in i det sista.
Men ständiga diarréer, att hon hade börjat magra av, inte ville äta den mat hon BORDE men gjorde allt för att stoppa sådant som hon blev sjuk av i gapet, inte ville äta den medicin som tidigare slunkit ner så lätt och att pälsen hade blivit väldigt gles på grund av allt cortison, tja allt detta sammantaget gjorde att vårt beslut kändes rätt.
Och vi visste att vi skulle vara precis lika ledsna om några veckor eller månader men att vi då dessutom kanske skulle ha en totalt utmärglad hund som inte mådde bra och som vi skulle känna att vi hade ”plågat” i onödan bara för att vi inte klarade av att göra det som var bäst för HENNE i tid.
Så lilla snabbspringaren fick sluta med flaggan i topp, allt gick lugnt och fint tillväga men för oss som finns kvar är det inte så lätt just nu.
Jag vet att många kommer att bli jätteledsna av att läsa detta vilket gör det ännu svårare att skriva om- hon var väldigt lätt att tycka om och jag sa ofta att man fick ha ett hjärta av sten för att inte fatta tycke för henne.
När tidigare hästar har lämnat mig har det också varit tungt men då har ändå tanken på och planerandet av en ny häst varit en stor tröst och avledare- någon ny hund kommer jag däremot inte att köpa av flera olika anledningar så det kommer nog att ta lång tid att komma över detta hemska misstänker jag.
Men så är djurägarens lott, det vet man när man ”ger sig in i leken” och inget man kan undvika eller smita ifrån.
Skrivet
Onsdag- fortsättning
Idag fortsatte jag det arbete Vicke och jag ägnade oss hos Olof igår- det är bra att smida medan järnet är varmt så att säga och medan jag har känslan och Olofs ord färskt ringande i öronen.
Det blev mycket linjer ur MSV B:2-programmet och jag tyckte att jag fick till det mesta helt ok.
Red också travökningar utan stigbyglar och det var inte dumt.
Fortsatt fokus är det också på korta (läs: för andra ryttare normallånga) tyglar- jag lyckades visa upp detta bra för Olof igår och han sporrade mig ännu mer genom att säga att Vicke faktiskt ser ut att ha lättare att hålla UT halsen med kortare tyglar.
Skrivet
Ett tveksamt nöje
Jag hoppas att jag har fel men det känns som att vi, i alla fall i mina trakter, har ett riktigt fästingår att ”se fram emot” (NOT)!
Visst brukar jag hitta fästingar på både Gullis och Hatten då och då (inte ens 10 på 7 år på Soya) men nu plockar jag någon varje dag på båda katterna.
Några har varit ENORMA och en ramlade av bara jag petade på den, så stor var den….urk!!!
Skrivet
Några fölbilder
20 minuter gammal och ännu ej på benen.
Men 1 timme senare…..
….gick det bra…om än på lite vingliga ben.
En dag gammal och gör lite miner 🙂 !
Härligt med en så komplikationsfri födsel, några dagar innan beräknad fölning. Stoet var inte det minsta svettigt och tog sig an sin bebis på ett väldigt bra sätt direkt.
Om bloggen
Senaste kommentarer