Dagens frågor på bloggen är:

När ramlade du av senast och hur gick det till? Slog du dig?

Hur många gånger tror du att du har ramlat av totalt under ditt liv som ryttare?

Jag har ju alltid hävdat att ordstävet att man ska ramla av 100 gånger innan man blir en riktig ryttare är bullshit- ramlar man av så många gånger har man antingen en usel balans eller rider på en för ändamålet olämplig häst men kanske har jag fel, eller?

Själv ramlade jag senast av för 5 månader sedan och det skedde som i majoriteten av de gånger jag ramlat av i samband med hoppning.

Vicke snubblade till över en bom och gick ner på knä och jag voltade liksom över honom.

Sträckte min nacke REJÄLT och hade ont i månader efteråt.

Annars har jag tack och lov sällan gjort mig särskilt illa vid avramlingar och merparten har gått till så att en häst har tvärnitat framför ett hinder och jag har dråsat i backen.

Jag har ju alltid valt/ ägt mycket snälla hästar så rena ”rodeo-avramlingar” eller dito i vettlös sken har jag tack och lov varit väldigt förskonad från och om jag ska uppskatta hur många gånger jag totalt har haft mark-känning så skulle jag väl gissa på sammanlagt kanske 20-30 gånger under 30 år som hästägare. När jag red på ridskola i ca 5 år hände det kanske 5 gånger.

I morse när jag mockade hittade jag detta lilla gosedjur i Vickes box?!?!

Såvida han inte har börjat leka med nallar är min teori att leksaken följt med i halmpressen förra sommaren?

Det blev väldigt intressanta diskussioner kring åt vilket håll man ska sätta på strykkappsremmarna igår, både här på bloggen och på Facebook.

En del varnade för senskador och åsiktsvågorna gick höga.

Jag låter det för egen del vara osagt om man kan orsaka just en senskada med felaktigt påsatta strykkappor men tänkte delge er vad som nyligen hände mig eller rättare sagt min stackars häst:

Jag hade ridit på morgonen innan hagutsläpp och eftersom Vicke blev svettig spolade jag av honom.

Eftersom han skulle ha både bootsen och strykkapporna på sig även i hagen tog jag aldrig av dom när jag satte igång duschen men jag försökte att inte blöta ner skydden.

Efteråt släppte jag ut Vicke i hagen, tog in honom efter 6-7 timmar, tog av skydden och märkte inget.

Men nästa dag?!?!?!?!

Båda frambenen var MYCKET tjocka och ömma och jag kan inte tro annat än att det var de blöta skydden som orsakade detta trots att jag inte drar åt resår-flärparna särskilt hårt.

Men det har räckt för att orsaka svullnad och smärta- den saken stod klar.

Det ska sägas att Vicke har haft dessa skydd dagligen i säkert ett halvår, både vid ridning och i hagen men då har jag alltså inte ”vattnat” dom och sedan låtit honom stå med dom på sig.

Jag fick verkligen dåligt samvete och Vicke kom undan med blotta förskräckelsen kan man säga; han var svullen i benen i 2-3 dagar men inget mer än så.

Men jag kommer aldrig någonsin att slarva på detta viset- det är en sak som är säker!

Intressant att sååå många ryttare frivilligt går över till att tävla på träns även i de högre klasserna!

Bra tycker jag men man måste ju osökt fråga sig hur vettigt det är att ens rida på kandar?

För om det var BÄTTRE så skulle ju inte så många ryttare numera välja träns?

På den tiden det bara fanns en MSV B-klass som man FICK tävla på träns (vilket jag utnyttjade till fullo på tungfels-Decima) fick jag nästan känslan av att det sågs som något negativt och det var väldigt ovanligt.

Idag hoppas jag att domarna premierar dom som väljer tränset!

Nyligen diskuterade vi ju åt vilket håll nosremmen ska spännas (änden neråt eller uppåt) och idag undrar jag hur ni anser att dessa benskydd ska sitta?

Ska resår-flärparna (till höger på bilden ovan) peka bakåt eller är det ”skyddet” utanpå (till vänster på bilden ovan)  som ska göra det?

Håller ni med om att detta är fel och att detta….

…är rätt?

Jag personligen gör det men har sett många som gör tvärtom mot bilderna.