Månadsarkiv: februari 2017

Skrivet

Fondue- nej tack!

Förra lördagen var jag och Henrik på Stäket i Lund och åt fondue och i efterhand slog det mig vilken bra affäridé detta är för restauranger och vilken dåligt matupplevelse det var i alla fall för oss.

Jag hade tills förra lördagen inte ätit fondue på måååånga år men mindes hur det var då; ”man” åt sig mätt på pommes frites i väntan på köttet som tog en evighet att bli klart.

Nu förträngde jag detta minne en hel del när vi väl kom till restaurangen och det var synd för det visade sig bli exakt samma scenario.

Och inte nog med det; det var så himla mörkt i lokalen (mysigt förvisso) att det absolut inte gick att se ordentligt om köttbitarna var klara eller ej utan man fick ständigt fiska upp dom, skära lite i köttet och sedan mestadels konstatera att ”nej, det ser inte riktigt klart ut än” och fortsätta evighetstillagningen.

Jag gillar ju när köttet är ”well done” och vill under inga omständigheter äta blodigt dito och att mer eller mindre GISSA om köttet är färdigt eller ej i dunklet; nej- det passade mig inte alls.

Så det slutade med att vi blev proppmätta på vitlöksbröd och pommes vilket blev ganska dyrt eftersom vi lämnade mer än hälften av köttet.

Såg att de som satt vid bordet bredvid oss gjorde detsamma så gissningsvis är det en bra affärsidé; ta betalt för mycket kött där hälften lämnas orört och låt folk hiva i sig pommes….

Skrivet

Lördag- maskerad

Idag var planen att vi skulle ha en ”familjeridning”, dvs att Henrik och Molly skulle följa med mig och Vicke på uteritt men det är jag tacksam att vi avstyrde i sista minuten.

Det blåste något så fruktansvärt kallt så det var inte läge för någon lång skrittrunda utan jag och Vicke fick trava oss varma stundtals och se till att komma hem snabbt.

Snön har som vanligt här fykt åt alla möjliga håll så långa sträckor var det barmark och så plötsligt kunde man rida i en halv meter snö några hundra meter. Omväxling…

Hittade denna huva i skåpet- är inte ens säker på att jag någonsin använt den förut men idag var den banne mig det bästa jag kunde ha!

Strax väntar middag på MEAT i Lund men först får badkaret sköta sitt uppvärmingsjobb!

Skrivet

Vem är ni?

En av mina trognaste läsare och blogginläggsinspiratörer påminde mig nyligen om att de presentationer som finns under fliken ”mina läsare” högst upp på bloggen börjar bli väl gamla och kanske inte alls är aktuella längre.

Jag har ingen aning om ni ens har läst dom eller bryr er men oavsett vilket tycker jag att det är intressant att veta vem som läser bloggen- om ni vill dela med er.

Så; om ni ids och vill kan ni gärna skriva ihop en presentation och antingen posta den här som en kommentar så lägger jag över den på rätt plats eller så kan ni maila till bm6610@hotmail.com.

Skrivet

Fredag- whipwoman

Denna fina isskulptur hänger just nu utanför vår sadelkammarbod!

Vicke fick ett repetitionspass i ridhuset efter gårdagens Olof-träning och idag agerade en stallkamrat ”whip-woman” och hjälpte mig att få lite mer kadens i både piaffen, traven och galoppen.

Bra med någon som kan gå bakom med en lång-pisk ibland- så länge hästen tar det på rätt sätt i alla fall.

Skrivet

Vad f.n är oddsen?

Att livet som hästägare kan vara tufft ibland tror jag att de flesta av oss kan skriva under på- det har vi upplevt många gånger…..

Vad sägs om denna smått osannolika händelse som inträffade nyligen:

10 minuter (!!!) innan en hästägare ska åka på ett bokat veterinärbesök för att troligen och förhoppningsvis få bekräftat att det är ok att sätta igång hästen igen halkar den i boxen och vill därefter initialt inte stödja på ett ben.

Efter en stund kan hästen gå och lastas för det planerade besöket där hälta konstateras och hästen ordineras boxvila i några dagar samt nytt återbesök om ca 2 veckor.

Man kan förstå att ägaren kunde hålla sig för skratt och som sagt…vad är oddsen?

Enda ”trösten” som jag ser det är att ägaren i alla fall själv SÅG hästen halka i boxen och således inte behöver spekulera i hur hältan uppkom för det vet vi ju alla också att det sistnämnda scenariot inte alls är omöjligt och att vi många gånger just inte VET exakt varför hästen är halt utan bara gissar och tror.

Kom förresten att tänka på ett annat lika märkligt sammanträffande som drabbade mig för många år sedan och som också var hästrelaterat:

Jag skulle till tandläkaren på morgonen och åkte bara ut till ridskolan för att släppa ut min och en annan häst innan besöket.

På väg ner till hagen blir hästarna skrämda av något och en av dom (minns inte vem) knockar mig under käken så att mina tänder slås ihop och en tand bryts av.

Väldigt lämpligt att infinna sig hos tandläkaren en timme senare kan jag säga…..

Har ni varit med om liknande sammanträffanden?

Skrivet

Torsdag- I-landsproblem

Idag har jag tränat för Olof för första gången på månader faktiskt- jag/ vi gjorde ju ett medvetet val att låta Olof själv sitta på hästen ett obestämt tag framöver.

Och jag vill att han ska fortsätta rida- det har tveklöst utvecklat Vicke mycket bra men jag vill också träna själv.

Därav dagens rubrik för mitt I-landsproblem just nu är att både Olof och Birgitta är så upptagna att vi inte får till träningar så ofta som jag skulle vilja.

Nåja, det var som jag skrev till min hästletande vän; jag HAR i alla fall en häst att rida (till skillnad från henne) så jag ska inte gnälla.

Och jag fick jättebra hjälp idag och hade stundtals en superkänsla där fokus låg på att verkligen kontrollera respektive bakben med dito tygel och ha Vicke 100% inom ramen – något han själv inte tycker är så noga ha ha!