Månadsarkiv: mars 2017

Bedrövligt

Att djurhållningen ser olika ut världen över är ett oomtvistligt faktum och hur mycket ledsamheter de svenska djuren ibland råkar ut för tror jag ändå att de har de förhållandevis bra sett till många andra länder.

Här ett sorgligt exempel på hundhållning i Japan; en gammal klasskamrat som är där på besök tog denna bild på BLÖJOR för hundar?!?!?

Och ja, i extremfall kanske befogat men liksom inte något man använder till vardags.

Stackars djur….

Lördag- framåt

Idag har Vicke och jag varit och tävlat; jag red mina ”sedvanliga” klasser, MSV C:1 och MSV B:2.

Tyvärr hade jag inte lika bra känsla som både igår och i förrgår men det kändes ändå helt ok.

Eftersom de flesta domare önskar  att Vicke ska bära sig bättre provade jag att samla honom rejält i den första klassen och fick då flera påpekanden om att ”rida framåt”.

Det var synd att det kostade så mycket för idag fick vi godkänt på alla skolor och 7 och 7,5 på de enkla bytena.

För ovanlighetens skull dömdes även nästa klass av samma domare och det var roligt att läsa att hon såg en skillnad till det bättre när jag red på lite friskare.

Här fick vi 7:or på båda bytena och på flera andra moment i galoppdelen.

Även om procenten fortfarande är magra (62,8 och 63,4) så tycker jag att det på det stora går bättre med tävlandet och konstigt vore väl annars.

Mycket har blivit i alla fall lite bättre och det finns mer där jag kan öka våra procent framöver tror jag.

Mer om hästtandläkare

Vicke får sina tänder omsedda av veterinär.

Denna artikel stärker mig än mer i att aldrig, under några omständigheter anlita något annat än veterinär eller person som på plats står under en veterinärs uppsikt vad gäller hästens tänder.

Det kan säkert verka förtroendeingivande och bra med diverse verkliga eller påhittade uppgifter om utbildningar kring hästens tänder men så illa som det kan gå; varför chansa?

Nya tänder växer inte ut precis….

Bloggläsarens häst

Här kommer en liten text från läsaren som letade häst och som jag skrev om igår 🙂 !

”Jag vill passa på att tacka så jättemycket för alla tips som kom in via Birgittas blogg, några har jag ringt på och om jag förstod rätt så kom det in ett flertal nu på slutet men då hade vi redan bokat besiktning.

Och det blev….en helt vanlig häst 🙂 , en sjuårig SWB valack med en ganska ordinär stam. Det är en ljusbrun kille på 168 cm, han har ingen dressyrutbildning i kroppen utan har gått lite småklasser i hoppning, men han är SNÄLL, vänlig och okomplicerad och det tror jag att man kommer långt med. Och att han dessutom är söt som en ”My Little Pony” gör ju inget alls, jag tror att han redan charmat flera i stallet! Den nya stjärnan anlände igår och nu börjar jobbet med att lära känna varandra och förhoppningsvis kommer jag att kunna skola om honom till ”dressyrtant-häst” istället för juniorhopphäst 🙂 . Jag har ingen brådska och huvudsaken för mig är att jag har roligt med min häst under tiden.

Återigen stort tack för ert engagemang! 🙂 ”

Fredag- känsla

Åhhh vad trött jag är på att det har regnat en eller hundra gånger om dagen varje dag hur länge som helst nu. Ingen bra start på våren.

Jag känner mig många gånger som på bilden ovan!

Vicke reds ett kortare pass i ridhuset idag och jag försökte hitta tillbaka till samma jättefina känsla som hos Olof igår vilket jag lyckades med på det stora hela.

Nu vankas det helg för många medan jag jobbar 2 nätter till.

Omvänt snobberi

Hela och rena!

Fick ett roligt mail med en fråga från en bloggläsare som undrar om någon av er känner igen något liknande:

”Hade för många år sedan en tränare som verkligen såg ner på hästägare som ansträngde sig för att se fina ut ihop med sina hästar (det här var på den tiden när det började komma lite matchad utrustning) – visst kunde även jag fnissa lite när det gick till överdrift men det stack mig inte precis i ögonen. Denna tränare gick istället in för att se för jävlig ut enligt mig, omaka kläder som gärna skar sig i färgerna och håret på ända…

Har en bekant som rider i mjukisar och gummistövlar, hästen ser ut som hejkomochhjälp (oklippt, lång man, fula schabrak och gammalt träns), men när de kommer till ridhuset kan de ju göra både piff&puff och byten så hon tycker det är jätteroligt att se ut så och ändå kanske vara duktigast på plats. Själv tycker jag det är pinsamt…

En annan bekant red jag förr ut med ibland och hon såg alltid själv förskräcklig ut med skitiga konstiga kläder, hästen var alltid bara borstad precis där sadel och träns låg och tovig i päls, man och svans med lerkokor hängande både här och där…

Ja, alltså jag syftar verkligen inte på folk som kanske inte är så finklädda i stallet eller att man inte har värsta putsen på hästen utan de som gör detta MEDVETET.

Som har inställningen att det inte sitter i ytan och att de tycker det är roligt för att de vill reta upp andra med sitt icke-snobberi…

När jag skrev ”fult träns” så menar jag inte att tränset egentligen är fult i sig utan bekantingen har medvetet plockat isär olika träns och satt ihop udda delar (några bruna, svart mm), ett konstigt pannband mm.

Likaså med tränaren jag beskriver, hon såg verkligen ner på folk som var propert klädda, antingen det var ekipage som hon själv eller andra hade i träning men likaså med andra tränare där hon ansåg sig mkt bättre och att hon på riktigt gick in för att se ut som en lodis! ”

Själv har jag väl sett några lodisar i mina dagar men huruvida det liksom var ett ”statement” eller berodde på ointresse av kläder/ puts, brist på pengar till bättre kläder/ utrustning eller andra skäl låter jag vara osagt.

Och jag kan väl också fnittra åt allt för matchande ekipage där ryttarens samtliga plagg matchar hästens men vill folk klä sig själva och hästen så…tja- det skadar ju inte det minsta.

Själv vill jag se proper ut när jag rider i ridhus/  på bana men kan göra visst avkall på min outfit när jag rider ut där jag är mer noga med att tex hålla värmen (hej termobyxor) än om jag är ”snygg”.

Jag brukar resonera som så att tvål och vatten har alla råd med och själv vill jag vara hel och ren när jag rider.

Min hästs utrustning är i dämpade/ neutrala färger och det har ju inget med priset att göra- det kostar lika mycket att köpa ett brunt som ett rosa schabrak.

Att sakerna är hela är inte bara en estetisk grej utan har ännu mer med säkerheten att göra och att borsta hästen gör att skav undviks och man och svans tar inte heller lång tid att hålla efter om det sköts regelbundet.

Torsdag-aha

Tjoho….idag var vi hos Olof igen och denna gången var det min tur att rida.

Fick en riktig aha-upplevelse i skolorna; det går inte bättre för att man rider fortare 🙂 !

När Vicke ville lämna ramen samlade jag honom tvärtom och verkligen ”kände bakbenen” och nu är han så stark att han orkar svara rätt- han tappar inte bjudningen utan blir bara lättare för mig att manövrera och återta kontrollen över böjning, ställning och form i det långsammare tempot.

Tidigare har jag velat rida på framåt när jag har tappat något av ovan och rent logiskt vet jag att det inte blir bättre men samtidigt har Vicke inte heller haft den styrkan han har nu.

Får se om jag kan få till det lika bra på tävling som det kändes idag och om det gör någon skillnad i bedömningen.

Ett annars allt igenom fint pass och ny guldstjärna till Vicks!

Ny häst!

Jaaaaa!

Ni som följt min väns evighetsletande efter ny häst och kanske undrat hur det går:

Nu har ny häst äntligen inköpts och kanske får vi mer info från läsaren vad det lider.

Vi vill tacka för alla tips och för att ni engagerat er!