Månadsarkiv: december 2018

Skrivet

Fredag- roligt

Träning i morse- så himla roligt!

Vi tränade på övergångar mellan trav och galopp och skritt och galopp med riktigt bra känsla, därefter blev det fin samlad galopp och sedan vår akilleshäl; slutorna.

Högerslutan börjar kännas och framför allt se bra ut, vänsterslutan är svårare.

Idag har vi också fått lite ”snö”- jag skriver ordet inom citationstecken för det smälte innan det nådde marken så man kunde lika gärna ha sluppit den.

Skrivet

Torsdag- julkort

Började dagen hos min fina vän som skötte sig utmärkt under dagens ridhuspass.

Jag har börjat   försöka  tänka på ( sent ska syndaren vakna….) att inte studera Vickes man medan jag rider; fattar inte varför jag ska glo ner i den i stället för att titta upp?

Hur svårt kan det vara liksom? Tydligen väldigt svårt för vissa eftersom en tränare påtalade detta för mig redan för ungefär tusen år sedan.

Minns hennes skämtsamma kommentar ”du skulle måla på ett par ögon på ögonlocken så att det ser ut som att du tittar upp”- kul va?

Efter stallbesöket har jag roat mig med att försöka få till julkort á la Birgitta 6 år.

Som synes ser Molly allt annat är road ut men hon uthärdade sessionen med stoiskt lugn och resultatet ska ni få se innan jul 🙂 .

Idag kom också Ridsport till oss prenumeranter och jag fastnade särskilt för en artikel om hur proffsen skor sina hästar.

En av hovslagarna som intervjuades, Peter Glimberg, tävlade jag för övrigt massor mot i hoppning när vi båda var unga, han hade en isabell som tog en miljon placeringar minns jag.

Hur som helst…det intressanta i artikeln var dels att läsa om hur otroligt noga dessa hovslagare skor; det är verkligen inte bara att banka på 4 järnskor och tack och hej utan det är mätning av vinklar in i minsta millimeter, studier av hästarna i rörelse och på film och jag vet inte allt. Utmärkt.

En annan grej var att det jag ofta återkommer till; aluminiumskor, omnämndes i positiva ordalag och av samma skäl som jag använder dom; den avsevärt mindre belastningen på hästens framben. En järnsko väger 300 gram, en aluminiumsko väger 100. Enkel matematik.

Skrivet

Bra svar om framridning


Ett väldigt bra svar om framridningens längd kan man läsa här.

Jag håller helt med och gör ungefär som Emelie Brolin.

Enda gången jag noterar mycket korta framridningar är tidigt på morgonen; då minsann räcker det med 20 minuter typ….

Har sett det för många gånger för att det ska vara en tillfällighet; ju tidigare en klass startar desto färre finns på plats  ens 45 minuter innan sin start.

Fattar för egen del inte hur det kan vara så viktigt att få sova 10 minuter längre….

Skrivet

Onsdag- time flies

Herregud…det är redan en vecka sedan vi kom hem från Dubai- snacka om att tiden flyger iväg.

Vicke har haft en vilodag idag medan jag har varit på en heldagsutbildning.

Hämtade min transport igår och vet ni…det var verkligen inte dumt att låta byta de nästan 10 år gamla däcken.

När mekaren (mycket erfaren) skulle ta loss det ena däcket från fälgen sprack det så det var nog bara en tidsfråga innan det hade hänt vid körning!

Skrivet

Inte mossigt men modernt

Så här års och i samband med julpyntande är det nog många som köper lite mossa till diverse alster.

Själv hittade jag något coolare när jag scrollade runt på Instagram- mosstavlor och till och med mossväggar!

Ganska häftigt tycker jag och hade passat bättre på många arbetsplatser tex i stället för en massa krukor med ett hopkok av olika växter som inte alltid ser så roliga ut.

Visste ni förresten att grön färg är den som är lättast för ögat att acceptera, kanske för att den ligger nära naturen, och därför kan ha en lugnande effekt?

Grönt betraktas också som en positiv färg som ger energi.

Detta tillsammans med att mossa kan fungera som ljudabsorbent i bullriga kontorsmiljöer och skapar en naturlig luftfuktighet som gör det behagligt att andas borde ju vara idealiskt för många offentliga utrymmen om man inte skulle slå till på en liten mosstavla hemma också?