Inlägg av

Det slår aldrig fel!

hår

Det är sällan jag hinner resa mig upp ur soffan för att gå på toaletten, dricka ett glas vatten eller hämta något innan Soya i ett nafs flyttar sig för att lägga sig på MIN plats.

Visst flyttar hon sig när jag kommer tillbaka och petar på henne men varför är det så roligt att ”ta” just denna platsen?

Hårig!

man

The longest recorded mane and tail on the same horse is held by Linus II, a horse from Oregon with a tail 19 ft long, a mane on each side 13ft long, and a forelock of 5ft 6 inches. Linus II was 16.2 hands tall, and weighed 1435 pounds! Photos circa 1890s by W.B. Pickett, taken in Salem Oregon.

Veckan som gått

Sista veckan med mer ledighet än bara på helgen och det känns både tråkigt och skönt.

Visst är det härligt att vara ledig men samtidigt så känns det ändå bra att komma in i de vanliga rutinerna.

Skönt också att slippa det eländiga smällandet av raketer även om man i en håla som Staffanstorp är mycket mer förskonad än i Malmö.

Inte en minusgrad har skymtats i veckan, tvärtom har det de flesta dagarna varit både 5 plusgrader och mer.

All snö och is är borta, nu håller hästarna i stället på att drunkna i lera- skånsk vinter as we know it!

Under veckan har Kreon varit hos X och visat nya fina galoppombyten och även då jag själv red för Christina i torsdags var det ett mycket lyckat ridpass.

2 uteritter har det blivit, i måndags och i lördags och veckan avslutades med studshoppning- vår nya träningsmetod :).

Min bil blev väldigt smärtfritt fixad i onsdags och även vår tv går numera att titta på efter att vår parabol hade varit ur funktion i en hel vecka. Det kändes faktiskt väldigt tomt utan tv:n, det ska erkännas, även om jag egentligen mest har den på som bakgrund till surfande och läsning.

Både den dunkappa och ridväst som jag beställde veckan dessförinnan via nätet kom och jag är supernöjd med båda. Kappan använder jag än så länge på jobbet- får väl se om jag nämns skita ner den i stallet :).

Kyras clinic i söndags var ett trevligt arrangemang- synd bara att jag inte hann prata mer med en del av mina bloggläsare.

Nu hoppas jag bara på att jag kan förverkliga den enorma ”ridsugenhet” som uppstod efter detta evenemang- bäva månde Kreon!

Mera söndag- med Kyra

Idag var det alltså dags för en heldagsclinic (6 timmar) med Kyra Kyrklund på Flyinge- något jag verkligen sett fram emot.

Jag blev varken besviken eller förvånad- inget nytt under solen skulle man kunna säga men däremot matnyttigheter som tål att upprepas och påminnas om.

En hel del fina hästar visades, Rose Mathiesen var där med Bocceli, Mia von Essen med 2 hästar och kusin Ebba med en, bland andra.

Vi fick se allt från ganska basic ridning till byten i varje, piaff, passage, piruetter mm och Kyra satt till och med upp på¨en av Flyinges skolhästar och visade lite.

Jag hann dessvärre bara prata som hastigast med bloggläsare Anna-Kajsa och knappt hälsa på en annan läsare, LenaB, tråkigt att tiden inte räckte till.

Såg över huvud taget massor av folk jag kände- Kyra brukar locka fram de flesta ur sina gömmor :).

Om någon orkar/ vill skriva ihop ett referat är ni mer än välkomna; jag GISSAR att Kreon är mycket tacksam över att hans motion redan var avklarad för dagen innan jag åkte dit annars hade han fått jobba som aldrig förut :). Inspiration på hög nivå!

Söndag- bättre och bättre

I morse var det dags för del 3 i ”Birgittas och Kreons longering-över-studs skola” och som rubriken säger går det bättre och bättre.

Jag ökar svårighetsgraden för varje gång; började ju med 3 hinder, hade 4 sist och 4 även idag.

Första gången var alla hinderna kryss, sist var ett av dom ett räcke och idag hade jag ett kryss i början och därefter 3 räcken på rad åt det lätta hållet och kryss, räcke, räcke, kryss åt det svåra hållet.

Med ”det svåra hållet” menar jag hoppning i höger varv- det är lite svårare för mig att få Kreon att följa med utan att försöka slinka vid sidan om serien- i vänster varv går det väldigt lätt.

Att övningen ”tar” bra märkte jag redan förra gången då det flåsades en hel del både under och efter hoppningen- idag var det mindre av detta men verkligen inte så att Kreon verkar helt oberörd- och då hade ju denna träning inte fyllt sitt syfte.

Som med det mesta vad gäller träning gäller det ju att göra det tillräckligt svårt för att syftet att bygga upp hästen ska tjänas utan att hästen varken blir överansträngd eller tröttnar men det får heller inte bli för lätt-då uppnår man inte målet.

Blir det för svårt kommer hästen inte heller att tycka att det är roligt utan försöka krångla på olika vis och risken att den skadar sig ökar ju också ju om koncentrationen tappas och mjölksyran sätter in.

Konstiga utfodringsrutiner….men allting går…

Sitter och läser om en tjej som tycker att 8 timmar mellan 2 grovfoder-utfodringar ”känns jobbigt” och minns tillbaka på hur det var då jag köpte min första häst och stallade upp den på ridskolan.

Då och ganska många år framöver fodrade man som jag redan har berättat om med max 5 kilo hö/ häst men inte nog med det: man fodrade bara 2 gånger/ dag- en gång runt 7 på morgonen och nästan gång runt 15.00 ?!?!?!?!?!

Där kan vi väl snacka om att hästarna stod länge mellan eftermiddags och morgonfodringen!

Idag finns det säkert många som skakar helt förundrat på huvudet och undrar hur ”man” tänkte och jag antar att det hade med personalens arbetstider att göra- de slutade vid 16.30 och fodrade med kraftfoder det sista de gjorde.

Otroligt nog (?) hade inte våra hästar mer/ fler kolikanfall än vad som jag antar är ”normalt” på en stor anläggning och inte hade vi varken utmärglade hästar eller djur som stod och vävde och krubb-bet heller.

Som lök på laxen till dessa foderrutiner gick hästarna dessutom i hagen endast ett fåtal timmar om dagen (2-4) och vissa släpptes inte ens ut varje dag.

Ja, så kunde det gå till för 25 år sedan….så allt var sannerligen inte ”bättre förr”- vem skulle accepterat detta idag?

Lördag- myyyyyys

Lite kallare (+1) idag än många föregående dagar då det varit uppemot både 6 och 7 grader men när det är helt vindstilla och solen skiner så känns det ändå ”varmt”.

Kreon och jag fick åter sällskap av Anna och Hera på en timmeslång skrittrunda och det var väldigt mysigt.

Tack vare det behagliga vädret, ingen is, inga raketer eller annat störande kunde vi skritta helt avslappnade och prata om ditt och datt medan hästarna lunkande på i egna tankar.

Helt klart väldigt avstressande- fler sådana turer i framtiden tack!