Red ut på en lugn tur även i morse- för första gången utan jacka. Halleluja!
Bestämde mig för att ha Soya kopplad och det var med facit i hand ett klokt beslut.
Just nu springer det omkring ”tusen” kaniner och harar mitt framför näsan på en och vi vet ju alla vilken jaktinstinkt lilla Mimmi har- enorm!
Som ni också vet skulle jag för egen del inte bry mig om Soya fick tag på hundra av dessa skadedjur varje dag men även jag, lagöverträdare i vissa sammanhang, inser det olämpliga i att dels förarga markägare i onödan genom att Soya swischar över deras sådd i sin jakt och dels så kommer hon så otroligt långt när hon jagar att hon skulle kunna komma fram till en väg och bli överkörd.
Jag tror inte ”vanliga” hundägare (läs: de som inte har en vinthund) kan förställa sig hur otroligt långt dessa raketer kommer på lika otroligt kort tid- en schäfer skulle tex dels ge upp jakten långt tidigare och dels inte hinna en fjärdedel av den sträcka en whippet kan tillryggalägga på lika kort tid. Det är både tjusningen men tyvärr även faran med dessa hundar; deras snabbhet kan lätt blir deras fall, faktiskt också rent bokstavligt.
Hörde på en hundkappträning om en hund som hade sprungit ihjäl sig under en kaninjakt och jag har ingen anledning att betvivla att sådant kan inträffa även om jag inte sett det själv.
Så länge bytet syns och är relativt nära tror jag säkert att en whippet hade kunnat springa tills hjärtat stannade…
Hur som helst- Soya går ju som en klocka i lina bredvid Archie och han i sin tur går lika fint på tygeln som om jag inte hade kopplet i ena näven så ibland passar det helt enkelt bättre att rasta djuren på detta vis.
Idag tränade jag på tempoväxlingar i trav, vägarna är än så länge relativt mjuka och det går att få till lite sviktande gång. Längre fram i sommar, och om det blir så varmt som jag hoppas misstänker jag att vägarna (om jag jämför med förra året) inte kommer att inbjuda till några längre trav eller galoppsträckor- jag är ganska försiktig vad gäller både för djupa och för stumma underlag.
Härom dagen togs träckprov på ett urval av hästarna i våra två stall och eftersom i princip alla hästar hade lite blodmask så har beslut om gemensam avmasking fattats.
Avmaskningen ägde rum igår och idag får alla hästarna stå inne medan hagarna ska städas noga.
Själv är jag liiite nervös faktiskt. Archie är inte avmaskad på 3 år, maskprover har visat att det inte har behövts och eftersom man dessutom ska vara väldigt försiktig med vad man stoppar i en fd fång-häst så har jag inte velat avmaska ”just in case”. Jag får hoppas att Archie inte får några symptom på att han tagit skada av maskmedlet men man kan ju aldrig vara säker.
Nu tror jag inte att det är någon fara (annars hade jag inte tillåtit att han maskades annat än om han verkligen var i behov av det), han har ju även klarat vaccineringar efter fången utan att bli dålig fast att det finns de hästar som kan påverkas även av detta (fd fång-hästar alltså).
I kväll skulle jag egentligen ha åkt och provridit en häst men den som skulle återkomma och bekräfta mötet lyser än så länge med sin frånvaro så vi får väl se vad som händer.
Jag är väldigt nöjd med att ha kommit på att det är mycket lättare att ha sele än halsband på Soya när hon ska springa kopplad vid uteritter. Selen gör att kopplet hamnar mer på ryggen än framför hunden och då Soya haft halsband i stället har kopplet flera gånger trasslat in sig i hennes ben.
Fördelen med att ha Pippi i koppel är att jag kan rida på trafikerade vägar utan att behöva ha hjärtat i halsgropen. Jag tror att bilister är mycket mer fokuserade på en stor häst om de möter oss alla 3 och då är det lätt att missa att en liten hund också springer på vägen. Nu har ju Soya aldrig visat tenenser till att jaga bilar utan hon verkar snarare verkligen försöka att komma bort från dom men man vet banne mig aldrig….
Senaste kommentarer