Sedan senaste rapporten har det hunnit höra av sig ytterligare hästfolk med hästar för utlåning.
Tyvärr ser jag en mycket tydlig ”trend”, i princip alla hästar som erbjuds är eller har varit skadade på olika vis och är i olika grad under igångsättning.
Jag har samma teori som en god vän; dessa hästar hade förmodligen varit till salu om de varit 100 % fräscha men eftersom de inte är det, men ändå av ägarna betraktas som ”fina” (läs: dyra vid en försäljning) så vill man låna ut djuret ifråga tills det är så pass igång/ tävlat så att man kan göra ett (nytt) försäljningsförsök.
Som jag skrev till en av de som hört av sig så är min uppstallningskostnad och mina tränarkostnader av den storleksordningen att jag inte bara vill ta mig an en häst som ett roligt hobbyprojekt som kan tas ifrån mig när som helst utan det ska vara lite mer givande för mig också- inte bara för hästägaren som (är tanken i alla fall) ska få sin häst förbättrad genom träning och tävling.
I helgen var jag och provred en 10 årig häst efter Cortez, till denna häst var det bara 20 minuters bilkörning så det var snabbt avklarat. Jag har lovat att fundera på denna häst veckan ut, har som sagt en del andra djur också att titta på och grunna över.
Jag gjorde en viktig reflektion under provridningen av ovanstående häst och kommenterade det också skämtsamt till hästägaren:
”Man borde ta med sin egen sadel då man provrider”.
I just detta fallet instämde ägaren helt i att dressyrsadeln (hon var själv hoppryttare förresten) var gammal och framför allt stenhård och platt och i alla fall jag tyckte att det påverkade ridningen en del.
Inte så att jag vill skylla eventuell dålig ridning helt på en sadel men nog tusan spelar sadeln roll! Eller….är det bara något jag tycker?
Ska fråga Ebba vid tillfälle- hon sitter ju då och då upp på elevers hästar och frågan är om hon ibland känner för att gå och hämta sin egen sadel i stället? Det gjorde i alla fall jag absolut i helgen :=)!
Senaste kommentarer