Hej och välkommen! Jag heter Birgitta, är 58 år och har ridit sedan jag var 15. Jag bor med min man, vår hund Molly och min häst Frenchman på en gård vid Björnstorp i Skåne. Hos oss bor även en 19-årig varmblodstravare, ett sto jag kallar Bibbi och som agerar hagsmycke och sällskap åt Frenchie. Mitt stora intresse är dressyr och jag köpte Frenchie, 13 år i februari 2022 som min nya tävlingshäst i denna gren. På bloggen berättar jag framför allt om mitt liv med djuren. Dessutom tar jag dagligen upp olika diskussionsämnen, både kring hästar och annat och vill gärna veta vad just DU tycker.
Inlägg i kategorin Birgitta berättar/ tycker/tänker
Läser att hela träningsanläggningen kring Jägersro håller på att rivas och det känns för egen del vemodigt.
Jag stod ju uppstallad på ridskolan MCR i +20 år, från det att jag köpte min första häst och kan inte räkna de (tusentals?) gånger jag ridit på dessa banor.
Framför allt vintertid när allt annat var fruset och det var svårt att rida ut så hölls träningsbanorna i utmärkt skick och jag har gjort allt möjligt där när travarna och galopphästarna var färdigtränade för dagen.
Galopptränat Archie, då endast 3 år, haft mina hundar, först schäfern och sedan mina greyhounds som sällskap, ridit Heron med hans boxgranne Beam som handhäst i både trav och galopp och jag vet inte allt.
Ridskolan flyttade till andra lokaler i närheten för flera år sedan och nu är det dags att säga hejdå till banorna och det är väl så livet är många gånger, det man växt upp med försvinner och ersätts av annat.
Av detta blev det inget för ponnyn ville plötsligt inte låta sig lastas fast den åkt transport dagen innan också (även då till mitt ridhus).
Och detta har jag varit med om flera gånger; ffa ponnys med lite osäkra föräldrar och/ eller barn som ibland ”inte känner för” att låta sig lastas.
Jag tycker alltid så synd om barnen som troligen sett mycket fram emot att komma iväg på träning/ tävling och så blir det inget!
Om jag någon gång behöver pengar tillräckligt mycket ska jag börja ge lastningskurser för oerfarna föräldrar och barn. Det tror jag hade varit en affärsidé 🙂 .
Det är så lätt att det blir fel om man inte vet vad man gör och kan givetvis bli farligt också.
Ett bra exempel:
Jag har en 12 sekunder kort film på hur jag lastar Vicke (bilderna ovan är screenshots från denna) och jag lastar även Frenchie likadant.
Jag är alltid noga med att för de jag visar filmen betona att detta är ”expert level” och inget man ska prova hemma om man inte vet vad man sysslar med eftersom jag tex lastar utan grimskaft och vänder tvärt mot transporten där jag bara skickar in hästen lite slarvigt.
Det är definitivt inte så jag LÄR UT lastning, mer en kul film och möjligen målbild långt fram.
När jag skickade filmen till mamman med tramsiga ponnyn skrev hon direkt:
Aha, jag ser du kommer runt om släpet. Det ska vi testa. Vi går ju rakt framifrån så hon typ hinner förbereda sig på att ” vägra”.
Och det är ju EXAKT så man som oerfaren INTE ska prova att lasta och genom att tro att man kan lura en erfaren ringräv (genom att snedda).
Tvärtom är det FÖRSTA jag lär ut är att man måste stå RAKTBAKOM transporten vid lastning och det är det första felet många nybörjare gör; att de låter hästen dra dom hit och dit och inte har huvudet spik rakt mot transporten.
Jag hoppas att just detta lilla djur skärper sig och att de annars anlitar mig eller någon annan som kan hjälpa dom så att det blir roligt för flickan och att man alltid kommer iväg (och hem inte minst) som planerat!
Jag har alltid varit ett stort fan av helklippta hästar och har klippt alla ridhästar jag ägt 2 ibland tom 3 gånger per säsong.
För Frenchies del medförde detta att han både förra och förrförra vintern (dvs sedan jag köpte honom) fick skav av schabrakets baksida, tyglarna, mina skänklar och bogdelen på täckena.
Skitfult så klart och jag har använt både renskinn under sadeln, fårskinnstunnlar till tyglarna samt kletat på anti-skavmedel runt skänkelläget.
Att hästar får mer eller mindre skav är inte jättekonstigt i sig tycker jag men jag har tex aldrig tidigare haft en häst som fått skav av tyglarna och Frenchie har den bästa munnen och dito kontakten man kan tänka sig så man sitter verkligen inte och liksom ”hivar” i tyglarna men ändå fick han skav!
I år har jag provat en annan taktik även om det tog emot!
Jag väntade med klippning någon vecka innan jag egentligen ville klippa honom och stod ut med lång och blöt päls den tiden.
Sedan har jag inte klippt om honom fast jag egentligen ville och se där!
Han är förvisso en aning långhårig men inte så man reagerar, han blir inte jättesvettig eftersom det är så pass kallt ute ändå och framför allt så är skaven nästan obefintliga! Halsen är utan minsta prick = inget tygelskav överhuvudtaget!
Så det är bara att inse att Frenchie är ovanligt skavkänslig och att årets taktik var rätt.
Som bonus är han jätteglansig i pälsen och har inte alls fått det där ”gammal heltäckningsmatta”-utseendet som jag tycker många hästar får efter den andra klippningen.
Minst 9 dagar av 10 kissar Bibbi direkt efter hagintag.
Detta utnyttjar jag genom att ställa bajsupplockaren under henne och så hamnar allt kiss där.
Det blir ändå någon liter per dag och det slipper jag gärna mocka ut utan häller det hellre direkt på gödselstacken.
Hade jag varit snabb som en kobra hade jag kunnat göra samma sak med Frenchie på morgonen; så fort man vidrör stalldörren börjar han kissa!
För de kiss och bajsintresserade *ASG* kan jag nämna att han fortfarande aldrig har bajsat på en utebana/ i ridhus; varken hemma, på träning eller tävling. På snart 3 år?!?! (I skogen har han gjort det 2 gånger eller möjligen 3).
Gårdagens inlägg om automatväxlade bilar och några kommentarer om att det är bra att kunna köra även en manuellt växlad bil (vilket jag instämmer i per se) fick mig att fundera över saker och företeelser som jag har fått lära mig i skolan och/ eller använt i ungdomen som ingen numera knappt lär minnas om man är yngre än 30 🙂 .
Vem skriver skrivstil idag tex? Detta fick vi öva på i skolan liksom att räkna rätt så avancerade tal för hand medan jag gissar att typ alla nu använder miniräknare!
Hur många äger idag en separat telefonsvarare eller ens en fast telefon?
På tal om bilar ser man idag långt mer sällan en ganska vanlig syn när jag tog körkort: stora blaffor rost i lacken.
Ingen skriver längre checkar eller betalar sina räkningar genom de där post/bankgiro-blocken som man fyllde i och postade om man inte gick till posten eller banken för att betala direkt.
Hur ofta besöker man ens en bank idag?
Hur många har slutat använda plånbok och hur många har ytterst sällan kontanter på sig?
Vem skickar julkort eller vykort när de är utomlands? Detta gjorde jag en masse ”förr” ; numera bara till några få äldre släktingar.
Inte heller skickar jag in filmrullar för framkallning och jag äger inte ens en kamera utan tar alla kort med mobilen.
Ja jisses…dessa funderingar får mig att låta som att jag är 100 år och kanske blir det så om x år med de manuellt växlade bilarna? Att de ses som något jättekonstigt som enbart äldre människor vet vad det är och kan köra dom.
Min första bil var för övrigt rattväxlad- det tror jag inte många av er har kört 🙂 ?
Läser följande: ”andelen personer som tar körkort för enbart automatisk växellåda har ökat med 600 procent på tio år, enligt siffror till tidningen Dagens Nyheter”.
Äntligen har svenskarna insett det 90% av alla i USA och undertecknad har fattat sedan länge: att hålla på och dra i en växelspak är absolut överreklamerat 🙂 !
Jag har bara köpt ”automatare” i säkert 20 år och minns tidigare diskussioner med folk som försökte övertyga mig om att det var bättre med manuellt växlade bilar. Nej tack.
Håller ni bokstavligen kvar i växelspaken eller har ni också sett fördelarna med automatare?
Att göra egna blockljus lärde jag mig i skolan på typ mellanstadiet och jag har faktiskt inte gjort några sedan dess men minns otroligt nog hur man gjorde.
Här kommer en fullständig tutorial om någon vill prova!
Du behöver:
Gamla ljusstumpar
En ljusform- här ett avklippt mjölkpaket
Veke! Jag köpte detta multipack på nätet för 22 kronor fraktfritt och det kommer att räcka i ungefär tusen år gissar jag.
Man börjar med att smälta ljusstumparna i en kastrull. Det går på bara några minuter även utan full värme (jag hade spisen på 7:an av 9).
Är man petig fiskar man upp vek-resterna med någon form av pincett/ tång.
Efter några minuter är allt smält och då häller man över stearinet i formen/ formarna.
Som synes förstör man INTE kastrullen av att smälta stearin men man får diska den i hett vatten för att få bort eventuella rester.
När stearinet stelnat (tar någon timme i rumstemperatur) klipper man loss ljuset från förpackningen med en sax.
Mitt ljus fick denna färg av en pytteliten bit rött stearin och resten vitt.
Denna syn möter mig 9 gånger av 10 vid hagintag och kom inte och påstå att jag överdriver när jag hävdar att djuret ser extremt nöjd ut med sig själv *ASG*!
Kolla det självbelåtna flinet!
Lite skämt och lite allvar men jag väljer att tolka dessa lerinpackningar som att min häst är nöjd med livet och både kan och vill rulla sig för extra njutning. Go for it Frenchie!
Och han ser oftast lika lerig ut på båda sidorna av huvudet så man får ingen otrevlig överraskning som detta:
Men absolut önskar jag att Frenchie kunde välja att rulla sig på gräset som hans över en hektar stora hage till 99% består av och inte i den lera han kämpat för att skrapa fram för att kunna roa sig:
Bloggen drivs sedan flera år tillbaka och med dagliga uppdateringar där du får läsa om min vardag med djuren men också om sådant som jag tycker är bra, dåligt, galet eller som jag förundras över i både häst och hundvärlden (och ibland också i den “vanliga människovärlden”).
Du kommer förhoppningsvis att bli både road och oroad, provocerad och lära dig en massa nytt; både av mig och mina kloka läsare och du är mer än välkommen att själv lämna dina avtryck på bloggen.
Senaste kommentarer