Inlägg i kategorin Birgitta berättar/ tycker/tänker

Tips om du driver företag

Ibland blir jag lite fundersam över hur en del företag/ affärer drivs.

Ska ge exempel nedan men vill börja med att tipsa de som har någon form av affärsverksamhet att se till att framför allt vara lättillgängliga.

Idag är konkurrensen om kunder oftast väldigt stor så vida man inte säljer en väldigt unik produkt/ tjänst och jag gissar att jag inte är den enda som inte ”krusar” utan letar vidare om det känns för omständligt med ett specifikt företag.

Och nu när ”alla” har mobiler och Facebook så är det ju väldigt lätt att vara nåbar- i teorin i alla fall.

I verkligheten kan det se ut så här:

Jag fick härom dagen lust att piffa till mig lite och få ögonbrynen plockade på någon salong.

I teorin dräller det av de som utför denna tjänst…faktiskt även i hålan Staffanstorp så jag trodde inte att det skulle bli så svårt.

Körde förbi ett ställe, stannade till, drog i dörren till salongen: LÅST!?!

Ringer numret i skyltfönstret och den som svarar uppger att hen har semester i en vecka.

”Men ni har ingen skylt om detta på dörren” konstaterar jag utan att få något svar !?!?

Nästa salong skickar jag ett meddelande till via Messenger och får svar direkt. Dock kan jag inte få svar på NÄR om några dagar jag kan få komma för personen är inte på salongen just nu (klockan är 15.00).

Det tredje stället jag provar kontaktar jag per telefon och möts av ”personen du har ringt kan inte ta ditt samtal just nu….”.

Jag lämnar mitt nummer….ingen har ringt än….

Förstår  ni vart jag vill komma?

Ha ha….nä

Nä…fast jag själv har häst vill jag nog påstå att set är vi som äger dessa djur som är ”konstiga” snarare än de hästlösa 🙂 .

Eller så är det så att alla som vurmar för något som andra inte har (hundar, katter, barn, veteranbilar, husvagn….you namn it) eller aldrig skulle vilja ha ses som konstiga av dessa?

Dagens fråga

Läst på ett hästforum:

Om ens tränare är funktionär på banhoppning , är det tillåtet att ”hålla träning” för sina elever, d v s guida dem i ridningen genom hela hopprundan inne på banan?
Inte p&j då alltså , utan riktiga tävlingar med omhoppning.

Ha ha ha….alltså….vare sig det var tillåtet eller ej hade jag som ryttare tyckt att det var urpinsamt om min tränare skrek instruktioner åt mig medan jag hoppade om hen så befann sig inne på eller utanför banan och jag har mycket svårt att tro att en seriös tränare skulle skämma ut sig så 🙂 !

Ny tävling för hästägare

Jag noterar med ett skratt att det har uppstått en ny tävling bland hästägare på nätet.

Sedan tidigare märkte jag tendenserna när det diskuterades ”antalet timmar i hagen” där ägarna inte kunde betona nog hur de hade sin häst ute från 4 på morgonen till midnatt…typ…

I en del fall undrade jag på fullt allvar när hästägaren sov 🙂 ?

Fast jag vet att många har sina hästar ute runt 4-6 timmar var det ingen av dessa som deltog i diskussionerna på nätet och jag har sett samma sak när man har avhandlat hur många timmar om dagen folk rastar sina hundar.

Det är bara de som motionerar sina djur 2- oändligt många timmar per dag som kommenterar och så ser inte verkligheten ut för merparten av de hundar jag känner.

Nåväl…nuvarande tävling har precis startat och nu handlar det om de som alltid och i alla lägen har sin häst utan täcke i hagen.

Det är ingen måtta på präktigheten och allt annat än att stå och skrapa av ”2 ton” lera är djurplågeri….minst.

Jag säger som med det mesta; hästar är individer, människor likaså, vädret kan variera oerhört i vårt avlånga land.

Jag tycker också att man GENERELLT kan skippa täcke på alla friska hästar på våren och sommaren men vräker regnet ner och det blåser mycket vid 3-4 grader på morgonen så är man kanske inte galen som sätter på ett regntäcke? Just sayin….

Uppfinning för ultimat inlärning

I mitt nötande av olika dressyrrörelser, som ibland känns lite som att man tränar till viss del i blindo utan tränare eller ens speglar på plats har jag funderat på vad som skulle vara en stor hjälp.

Och min bästa lösning, även om den måhända är utopisk hade varit någon form av sensorer som skulle tala om för en ”när det är rätt eller fel”.

Man skulle alltså på något sätt programmera in tex ”den perfekta öppnan”och sedan skulle sensorer på hästens kropp tala om för en när man är i ”den gröna zonen” = en korrekt utförd öppna, i ”den röda zonen”= motsatsen och kanske också en orange zon 🙂 ?

Hade inte det varit fiffigt 🙂 ?

”Du får väl kontakta några forskare på Chalmers” skojade Olof när jag berättade om min fantasi men vem vet…en dag kanske det kommer något snarlikt?

Och då var det här ni läste det först he he….

Vissa hästmänniskors val

Dessa förvisso fördomsfulla bilder får mig ändå att fundera över ett intressant fenomen som jag sett hos flera hästägare.

De kan ha lagt x hundra tusen på en ny ridbana eller lastbil tex men hemma hos dom själva ser det ut som ”kom och hjälp mig”.

Möbler från 70-talet som inte ens Myrorna hade tagit emot, heltäckningsmatta från 80-talet, väggar med gulnade tapeter och nerslitna plastgolv….men hästen….den ska minsann ha det bästa av allt?

Har insett att det många gånger egentligen inte handlar så mycket om prioriteringar; pengar finns men däremot helt enkelt inget INTRESSE för att ha det snyggare/ bättre hemma.

Och sedan läste jag detta!

I sak inte så himla konstigt kanske men kommentarerna som följde på Facebook!?!?

Där blev det nästan tävling i vem som lever sunkigast; ”aldrig” tvättar stallkläderna (för de blir ändå skitiga igen), har en bil som ser ut som en soptipp,  aldrig åker på semester osv.

Så klart upp till var och en hur man vill leva och prioritera men jag blev ändå lite beklämd.

Det är väl inget att raljera över…!?!? Antar att en del skrev som de gjorde lite överdrivet och humoristiskt men jag har sett hästägare ”förstöra” en i princip ny bil genom så mycket skräp att det för mig var mer äckligt än något annat och jag vet inte om det är något att skoja om?

Jag lägger massor av tid och pengar på hästen men det finns faktiskt även ANDRA saker i livet….och definitivt när man lever i en relation med någon som inte delar ens intresse….

Havre- ett utdöende foder?

Idag funderar jag på det här med kraftfoder.

Själv fodrar jag med havre sedan urminnes tider eller i alla fall sedan jag köpte min första häst; från början för att det ingick i  stalllhyran och att det då, på stenåldern, ärligt talat inte fanns något annat med att fodra med (möjligen korn men alla dessa färdigfoder fanns ej och Krafft kom efter en tid).

Numera ger jag havre för att det är outstanding billigast, jag köper av en bonde för under 2 kronor kilot men även ”i foderaffären” kostar alla andra foder både dubbelt och tre gånger så mycket.

Och ”givetvis” tycker jag att det fungerar med havren, både vad gäller hull och energi.

Intressant är, tycker jag, att i princip ingen av hästägarna i min bekantskapskrets/ stall jag känner till fodrar med havre!

Jag vet 2 personer på rak arm; den ena har 2 hästar och tränar på medelsvår/ svår nivå i dressyr och den andra säljer foderanalyser på nätet.

Lika intressant är att många som köper färdigfoder inte har någon analys på stråfodret så hur de ”vet” hur mycket hästen behöver äta är för mig en gåta, förvisso samma gåta oavsett vad man fodrar med.

Att man väljer många gånger mycket dyrt kraftfoder (runt 12 kronor kilot) kanske beror på att man ändå tycker att det är ”billigt” sett hur lite hästen äter per månad?

Så om man betalar 4 eller 12 kronor kilot och per dag kanske kvittar?

Ja, inte vet jag men det är en teori.

För så gör ju vi med Mollys torrfoder.

Nu äter hon inte det allra dyraste fodret men det finns många långt billigare sorter men jag har valt att använda mig av de märken Soyas uppfödare rekommenderade en gång i tiden.

Jag vet att de fungerar och Molly äter så lite att kostnaden blir runt 200 kronor per månad (som Henrik och jag dessutom delar på) att jag inte bryr mig om billigare alternativ.

Hur resonerar ni kring kraftfoder?  Vad fodrar ni med och hur har ni gjort detta val? Ingår det en viss sort/ mängd foder i er stallhyra?

Favoritbilar

Det börjar bli dags att besiktiga min bil- utan tvekan en av årets mest ångestframkallande undersökningar.

Jag minns hur jag ibland körde ifrån besiktningen gråtandes i min ungdom- mina första bilar hölls ibland nästan ihop med silvertejp och balband 🙂 och då kunde det bli en del kostsamma reparationer för att få grönt ljus att köra ett år till.

Så illa har det inte varit på många år tack och lov; jag har kunnat köpa bilar i bättre skick men kan fortfarande känna nervositeten komma krypande när jag kör in på besiktningen.

För man vet ju aldrig…det kan ju bli så att det hittas något fel som kostar väldigt mycket att laga och ibland får man kanske också överväga om det är lönt eller man i stället ska skrota/ sälja.

Så blev det med min förra bil, en Volvo V-70 som jag till slut bedömde skulle bli för dyr att laga.

Den bilen bytte jag in och köpte min nuvarande Subaru som jag väl är hyfsat nöjd med.

Men jag har sedan ett tag sneglat på andra bilar; jag tycker att det finns många snygga modeller och sedan gäller det så klart att hitta något som passar ens plånbok och som är anpassat till mitt hästliv.

Jag måste ju kunna dra en transport med bilen och automatväxlat är också ett krav så det begränsar urvalet något.

Någon tipsade om Hyundai vars modell Tucson är ungefär det jag vill ha utseendemässigt, andra har varit väldigt nöjda med Honda CRV och rekommenderat dessa som ”hästbil”.

Men vad säger ni läsare; vad har ni för bil? Är ni nöjda eller sneglar ni också på andra märken/ modeller och vilka i så fall?

Vad är viktigt för er när ni köper bil? Bensinförbrukning? Lastutrymme? Att bilen är liten och därmed lättparkerad? Hit me!

Gammal är bäst

Nickade instämmande när jag läste denna (gamla) undersökning om olika rengöringsprodukter.

Stübbens sadeltvål upptäckte jag redan för ca 30 år sedan och trots att jag provat en del annat genom åren så förblir detta en favorit.

Jag putsar av mitt träns efter alla ridpass eftersom insidan av tyglarna blir skitig om inte annat och tycker att resultatet blir bäst med Stübben.

Jag gillar inte när lädret känns ”fettigt” utan vill att det ska kännas ganska torrt men ändå mjukt.

Och är lädret fett så fastnar smuts mycket lättare och det vill man ju inte.