Ganska fin halt till och med när sambon ”rider” 🙂 !

Nyligen läste jag ett bra tips på hur man kan träna på att göra bättre/ bra halter på Frida Hallgrens Instagram-konto. Så här skriver hon:

”Jag tränar alltid framför speglarna hemma, ofta från skritt. Gör halt, konstaterar att höger bak kanske står lite bakom. Trycker då med höger skänkel och ber hästen flytta in det benet. Kanske ställer hästen då in det lite längre in än vänster, då trycker jag med vänster skänkel istället. När jag flyttat runt alla benen på hästen och den till slut står jämnt, klapp och beröm! Gör sedan om detta några ggr med nya halter framför spegeln och fortsätter samma procedur att rätta benen med hjälp av skänkeltryck. Det gäller som i alla andra rörelser att få hästen att förstå vad den förväntas göra, så när den står jämnt på alla fyra måste!! beröm komma. Snart kommer den förstå att jämn halt = något bra som min matte gillar!!! Men jag rättar som sagt benen ur stillastående halter, ibland tar det sin tid innan alla fyra ben är på plats.”

Jag anammade faktiskt samma inlärningsprocedur redan på den tiden jag ägde Heron fast jag då brukade göra det när jag tömkörde.

Det var lätt att se hur han ställde upp sig och om han inte gjorde det korrekt brukade jag gå fram och bokstavligen flytta hans ben så att han stod som jag ville.

Efter X gånger så ställde han sig i princip alltid mycket bra, till och med ibland när han sprang i hagen och gjorde halt ur galopp 🙂 !

Så helt klart värt att prova tycker jag!

Från i somras när Henrik skrittade ut på Vicke 🙂 !

Eller…”sent ska syndaren vakna” 🙂 !

Som jag har berättat förut rådde inte hjälmtvång på ridskolan på den tiden när jag köpte min första häst.

Många vuxna privatryttare red utan hjälm och det gjorde jag också.

Jag ansåg att de hästar jag ägde var mycket snälla och dessutom fick jag någon slags hjälmaverison i början av min ryttarkarriär eftersom en av mina första hjälmar var för liten och klämde åt huvudet så att jag fick huvudvärk.

Jag förstår om detta låter väldigt märkligt alltihop idag men så var det för över 30 år sedan…

Jag inte bara red dressyr utan red även ut utan hjälm och hopptränade ensam på 130-hinder!

Tack och lov hände det aldrig något och de sista åren på ridskolan BLEV det hjälmtvång och är så även på nuvarande anläggning så oavsett vad jag ville (jag ville helst rida utan hjälm) så var det bara att rätta in sig i ledet.

Och vet ni….NU ”hundra år senare” så har jag äntligen insett att det är korkat att rida utan hjälm och NU kan jag störa mig enormt när jag ser ryttare som rider utan på olika sociala medier.

Absolut tycker jag fortfarande att vuxna människor ska få göra som de vill med hjälmen I SAK men om man tex är en ”kändis” så känns det bara så dumt att skylta med att man inte anser att huvudet är värt att skydda.

För övrigt har jag aldrig sett Olof skritta en meter utan hjälm så HAN föregår med gott exempel i alla fall.

Jag antar att jag inte är ensam om att tänka ”åhhh vilken fin hage/ ridbana detta hade varit” vid passerandet av olika golfbanor?

Varje gång jag går förbi den här fotbollsplanen som till råga på allt aldrig verkar användas tänker jag samma sak; en perfekt ridbana 🙂 !

Började räkna lite härom dagen och insåg att jag nu haft en och samma hovslagare i….30 år!!!!

Inget rekord för enligt honom har han haft några kunder längre än mig men ändå….

Som ni vet har jag alltid lovordat honom- inte bara för hans arbete utan även för att man kan ”ställa klockan” efter hans ankomst ; en egenskap man verkligen inte ska ringakta.

Vad säger ni läsare? Någon som kan slå mina 30 år 🙂 ?

Ja, som rubriken säger; var förvarar ni hästpasset?

Jag ska erkänna att jag till 90 % eller nåt har det HEMMA.

Skulle aldrig lämna det till mina stallägare; inte för att jag misstror dom på något sätt men vill inte lägga detta ansvar på dom helt enkelt och inte heller behöva få passet av dom varje gång jag ska tävla.

Detta är alltså enda gången jag tar passet utanför hemmet: vid tävling.

Tydligen ska man även ha det med sig när man åker på tex träning men det har jag aldrig haft.

Är ni mer laglydiga än undertecknad?

Jag har sedan länge varit väldigt restriktiv med vilka bilder i allmänhet och ridfilmer i synnerhet jag visar på Vicke- både när jag eller Olof sitter i sadeln.

Som jag har förklarat för er tycker jag att bloggläsare kan vara otroligt elaka när de är anonyma bakom en datorskärm och jag har inte sett någon anledning till att utsätta varken mig eller framför allt Olof som inte ens har med min blogg att göra för detta.

Det är till och med så att jag inte skriver om vissa saker på träningarna för att inte ”folk” ska ha allt för mycket åsikter om varför vi tränar på A men inte B eller för att något inte ska uppfattas som skrytigt osv.

Nyligen bekräftades min inställning till 100 % och jag kommer absolut att fortsätta att vara ”försiktig”.

Jag började nyligen följa Linn Olssons blogg och det är numera så att hon efter ganska lång tids tävlande utan placeringar börjat få fina resultat och tom vunnit 2 MSV C på rad.

Och efter senaste vinsten läser jag inte bara glada grattis från hennes läsare utan verkligen elaka kommentarer om både hennes och hästens prestationer på banan.

Alltså… detta efter att människan vunnit en klass på nästan 70 %?!?!

Då är hästen styv, sitsen spänd, poängen har erhållits för att Linn är känd och har en välstammad häst och jag vet inte vad?!?!

Så nä…jag känner att jag gör fortsatt rätt i att vara selektiv för uppenbarligen kan ens läsare hitta elakheter att skriva framför allt när det gäller ridfilmer och varför utsätta sig för det?

Tråkigt för filmer ÄR ju oftast roliga och givande men tyvärr förstör de som vill vara elaka i alla fall min lust att dela med mig för mycket.

Läst på Nellie Berntssons blogg (en kommentar från en läsare):

”Varför är uppdateringen så dålig? Liksom 2 inlägg per dag typ….tycker det blivit sjukt tråkigt att läsa tyvärr!”

Alltså….

Tjejen (17 år) har 4 hästar som ska ridas, tränas och tävlas, hon sköter mockning, fodring och hagutsläpp/intag själv, har femtioelva olika uppdrag både på hemmaplan och runt om i Sverige, filmar titt som tätt och så har hon mage att bara uppdatera 2 gånger om dagen. Ja fyyyyy!!!!!

Till skillnad från ”pojkarna” som blev allt färre allt eftersom handlingen i Agatha Christies berömda deckare fortskred så ÖKAR mitt schabraksinnehav oroväckande hastigt.

För några år sedan fick jag nog av mitt för stora lager hästprylar och lyckades bland annat sälja av en hög schabrak och täcken.

Var nöjd med att bara ha 4-5 av de förstnämnda- fler använder i alla fall inte jag innan det är dags att starta tvättmaskinen, snarare tvärtom.

Men…sakta men säkert har mängden tygstycken mer än fördubblats och jag skyller på olika ”oemotståndliga erbjudanden”.

Förra veckan kom jag över dessa 2 för sammanlagt 250:- – för billigt för att jag skulle kunna avstå.

Det ena är ett Mias schabrak- som jag har nämnt flera gånger tycker jag att de är outstanding snyggast och håller formen bäst.

Men jag får nog sluta att läsa säljsidor på Facebook annars är jag snart tillbaka på ruta 1= för mycket grejer som tar plats.

Fynd 1

Fynd 2