Inlägg i kategorin Birgitta berättar/ tycker/tänker

Hon är inte dum…

Alltså…våran Molly….

Efter att vi köpte henne har Henrik tränat läääänge på att få henne att sitta och ”ge tass”.

Jag har aldrig brytt mig om dylika trick och det tog honom en evighet att lära Soya som till slut såg ut att göra ”Sieg Heil” faktiskt….men det lyckades trots allt.

Hon var väldigt ”trög” ärligt talat och Molly visade samma beteende- hon såg mest ut som ett stort frågetecken när Henrik höll på med sin träning.

Men precis som med Soya så trillade poletten ner en dag och nu ska ni se henne:

Om Henrik tex äter glass kan hon komma fram till honom, sätta sig och lyfta tassen i luften och så tittar hon med sina stora bruna ögon.

Vem kan motstå det tror ni 🙂 ????

Smart doggy säger jag….

Fredag-mys

Även om jag numera jobbar på schema och således även helger ganska ofta sitter känslan av ”äntligen fredag” i.

Fast jag vet hur det brukar sluta.

”Man” tänker att helgen ska firas genom att man ska sitta uppe extra länge och så slutar det med att man snarkar i soffan 19.30. Typ!

Känner ni igen det?

Vicke har ridits av Olof och idag blev det lite fokus på travslutorna.

Olof rider annars nästan uteslutande i galopp eftersom vi har velat förbättra denna gångart men nu blev det alltså slutor i trav i allmänhet och vänstersluta i synnerhet.

Jag vet inte om jag ska glädjas åt eller bli besviken över att även Olof fick göra flera försök innan han ”fick till” vänsterslutan- det är ganska stor skillnad i flytet mellan den och den högra om man gör dom diagonalt.

Från marken syns det att Vicke har svårt att hitta takten samtidigt som han går åt sidan och den största svårigheten är att han sätter över en åt höger något enormt.

Jag hade börjat ifrågasätta om det var  mig ”det var fel på” och om jag gjorde något omedvetet men helkonstigt för att hamna i denna position så det var faktiskt en lättnad när Olof upplevde samma sak.

Galoppslutan åt samma håll har blivit mycket bättre efter extremt idogt tränande för Birgitta Kjellin så travditon ska säkert lösa sig på samma vis även om det är lite ironiskt att ha en häst som har lättare för byten i vartannat än slutor ?!???

Idag blev det också tömkörning av ”min” ponny och henne arbetar jag mest i galopp eftersom hon tävlar hoppning.

Då är det viktigt att orka hålla en reglerbar galopp en hel bana och därför är samling det vi nöter när jag är bakom tömmarna.

Ett litet mellanmål efter träningen! Vem kan motstå gräs upp till knäna?

10 råd vid hästköp

Sitter och läser det senaste numret av Ridsport och åter finner jag en artikel som bland annat handlar om hästköpare som känner sig lurade samt råd om vad man ska tänka på när man vill kolla upp företag/ personer som lever på att sälja hästar.

Om jag skulle ge några råd till hästköpare och utifrån måååånga lyckade och misslyckade affärer jag följt genom åren skulle jag säga följande:

1. Ju mer oerfaren du är desto fler gånger bör du provrida. Att provrida en enda gång skulle jag bara rekommendera erfarna ryttare- de kan ”rätta till” det mesta medan en oerfaren ryttare kan få den mest godmodiga häst att bete sig heeelt annorlunda om det vill sig illa.

2. Ju mer oerfaren du är desto mer bör du kolla av ”allt” annat förutom ridningen av precis samma skäl som ovan. Hur är hästen att rykta, lyfta hovarna på, ta in från hagen, lämna ensam i stallet, lasta, åka till okända platser med osv.

3. Ta med dig en hästkunnig person vid provridningen- 2 par ögon ser mer än ett par och den andra personen är förmodligen mer neutral än du.

4. Filma provridningarna så att du kan studera ritterna i lugn och ro och även visa din tränare.

5. Involvera din tränare i köpet- antingen genom att denne (helst) följer med vid provridning eller ser film på hästen.

6. Veterinärbesiktiga hästen på klinik- helst av veterinär som du väljer.

7. Se till att hästen går att försäkra utan reservationer. I annat fall ha i åtanke att motsatsen kan ge rejäla problem om hästen i framtiden får skador som kan härröras till reservationerna.

8. Skriv ett ordentligt köpeavtal- det finns färdigskrivna sådana.

9. Försök att kolla upp hästen via nätet så mycket det går, framför allt via TDB om tävlingsresultat är av intresse för dig. Bloggar KAN ”ljuga” och utgöra en persons ”sanning” men man kan också läsa om skador och annat som kan vara bra att känna till.

10. Tänk noga igenom vilka ”avvikelser från det normala” du är villig att acceptera. Det kan handla om diverse olater som vävning och krubbitning men också hästar som har sommareksem, inkar, dåliga hovar, ”svårt” sadelläge (svåra att hitta sadel till), känslig mage (får kolik lätt, tål inte ensilage, havre eller vad det nu må vara) osv. En del av detta kan skapa rejäla problem och det måste man vara införstådd med och kanske också betala ett lägre pris på grund av.

Det finns säkert massor jag glömt men detta är en bra början tror jag- fyll gärna på med fler råd om ni kommer på några!

Vicks- ett lyckat köp för att jag följde mina egna råd!

Känner ni igen det?

Fler än jag som känner igen detta scenario:

1. På träning lokaliseras något som man får i hemläxa att träna på.

2. Man tränar detta intensivt på hemmaplan och får till det riktigt bra.

3. Man ser fram emot att visa tränaren de fantastiska framstegen.

4. På nästa träning undrar tränaren hur det gått med hemläxan och man svarar i översvallande ordalag att det har gått sååå bra.

5. Tränaren ber en att visa upp det man tränat på.

6. Hästen går sämre än någonsin och spelar heeelt oförstående när man ger sina hjälper under en allt ökande frustration.

Nu tror jag inte att hästar har humor utan det är väl mer ens iver och ambition som på något sätt slår över eller vad tror ni 🙂 ?

Sägas ska att det brukar bli bra efter en stund 🙂 !

En skojare????

Usla hästägare och märkliga svar

Det är inte konstigt att det finns djur som far illa även i Sverige när en del människor resonerar så konstigt som de gör….

Läste nyligen detta inlägg:

Har tyvärr en tråkig fråga som jag inte riktigt kan hitta svar på… Jag gick förbi en hästhage med 2 hästar i, i hagen fanns det massvis av balplast och gamla pallar (både ”fräscha” och några som va halva och såg ut att vara ruttna) det fanns också gammalt stängsel-rep som låg i hagen och det var delvis stängslat med taggtråd. I övrigt så är det stängslat med ståltråd som ligger ner här och där.

Hästarna ser ut att må bra och är inte undernärda eller något. Det jag undrar då är, får man ha sin hage så? Skall jag anmäla? Och hur gör man det?

En del svar gör mig både förundrad och bedrövad:

Det finns ju också folk som miljötränar sina hästar med plastpåsar i träden och allmänt skräp (dock inte farligt) så jag tänker att om hästarna mår bra, och det inte är FARLIGT för dem på något vis, ja då ska du nog bara låta hästägaren sköta sitt och du sköta ditt 🙂

Miljötränar?!?! Med bråte i hagen?!?!

Och hoppas på vadå?

Att hästarna inte ska skada sig eller att de SKA skada sig för att lära utav detta?!?!

Eller detta smartass:

Man far val ha sin hage precis hur man vill? Finns val inga lagar som sager hur man ska ha det i sin hage (eller stall, hus, tradgard osv)?

Man (läs: jag) bara ryser åt dylika svar….

Mer om hästförsäljning och skillnaden mellan en hatt och en häst

Ingen häst…

Ett ämne jag finner väldigt fascinerande….

Jag är vän med en så kallade hästhandlare på Facebook och noterar att hen påstår sig sälja sina hästar inom 1 till 14 dagar.

Föga förvånande enligt mig eftersom jag sett annonserna många gångerna och hästarna förefaller prisvärda vilket handlaren också menar är anledningen till att de ”går åt” så snabbt.

Nu vet jag ju att det finns en mängd förutfattade meningar om just ”hästhandlare”; det har nästan blivit ett skällsord och snack om att man blir lurad, att hästarna säljs dopade, att röntgenplåtar är förfalskade osv florerar friskt men jag vill nog ändå påstå att det där med prissättningen är EN väldigt viktig faktor när det handlar om hur snabbt en häst säljs.

Jag skulle kunna skriva en bok och ser det huuuuur ofta som helst; hästägare som har ett så för högt utsatt pris på sin häst att det dröjer ”en evighet” (läs: ibland flera månader) innan de får hästen såld och då i 9 fall av 10 till ett AVSEVÄRT lägre pris än det tänkta.

Det fortsätter att övergå mitt förstånd varför man är så styvnackad och väljer att behålla hästen och ha bry med skötsel, ridning, annonsering (fortsatta KOSTNADER icke att förglömma)  i stället för att redan efter 2-3 veckor sänka priset och få ”saken” ur världen.

Och ja, jag vet att en häst inte är en sak men det är just det som är grejen!

Jag har tex själv en dressyrhatt som jag har försökt att sälja i flera månader men eftersom nästan ingen längre använder denna huvudbonad så förblir den osåld trots ett enligt mig lågt pris.

Men vet ni; det spelar inte så stor roll för under tiden som hatten finns i min ägo så ”äter den inte bröd”- den bara ligger i ett skåp, tar knappt någon plats och fordrar ingen omvårdnad av något slag.

För allt vad mig anbelangar kan den ligga där i några år till eller så kan jag slänga den till slut.

Men riktigt så är det ju knappast med en häst, eller hur?

Och har man väl bestämt sig för att man vill sälja brukar motivationen för daglig, ”ordentlig” ridning, betalda träningar och tävlingar inte vara prio 1, så har det varit för mig i alla fall.

Och kostnaderna tickar på under tiden, ofta med flera tusen per månad samtidigt som man riskerar att hästen ska skada sig = går inte att sälja på ytterligare flera månader om det vill sig illa.

Nej, sänk priset för tusan och få hästen såld så att ni båda kan gå vidare med era liv för det kommer ÄNDÅ att sluta på detta vis- bara det att ni har förlängt ”plågan” på tok för länge för båda parter.

För jag tror inte heller att det är så kul för en häst att vara hos någon som egentligen inte vill ha den och även ur den aspekten är det väl bättre att få till en affär så snabbt som möjligt?

Var hon unik?

Igår fick jag mig ett gott skratt!

En god vän skickade då en vänförfrågan på Facebook – detta efter att jag har tjatat på henne i flera ÅR att bli medlem!

Hon är hästtjej som jag och jag har ibland velat vidarebefordra olika inlägg och annonser men det har ju inte gått- förrän nu hi hi!

Ovan fick mig att fundera om det finns NÅGON hästmänniska mer än min vän som inte har Facebook 🙂 ?

Jag känner nog ingen på rak arm- gör ni?

Vi har till och med en egen Facebooksida för information om saker som rör anläggningen jag står på- jättepraktiskt och lättillgängligt tycker jag!

Tävlingsförberedelser

Ibland läser jag om ryttare som ska tävla och som förbereder detta minutiöst och tycker att ”pysslet” innan tävling är typ halva nöjet.

De skrubbar och oljar hovar, putsar alla saker minutiöst, gör perfekta flätor på hästen och avancerade håruppsättningar för egen del och som sagt ÄLSKAR det.

Själv är jag en riktig slarver i jämförelse även om jag aldrig skulle åka och tävla med en oflätad häst eller oputsade saker.

Men jag tycker tex att flätandet är ett nödvändigt ont och snor bara ihop Vickes hår i en hast och någon skurning av hovarna kan jag verkligen inte påstå att jag alltid ägnar mig åt.

Nej, för mig har tävlandet blivit en sådan rutin så jag ser det liksom inte som något speciellt eller ”högtidligt” utan jag ser bara till att fixa allt så fort som möjligt och åka iväg.

Så har det varit i många, många år och jag har nog aldrig varit en sådan där ”pysslare” när jag tänker efter.

Men hur är det när ni tävlar?

Är ni som jag eller är ni mer noga med förberedelserna och tycker rent av att det är roligt?