Skrivet
Idag undrar jag hur ofta ni byter däck på era släp?
På bilen blir ju däcken utslitna efter något år men ett släp körs ju inte alls lika ofta så där kan man väl knappast tala om just slitage på samma sätt.
Men gummi blir gammalt med tiden och jag undrar om detta är något ni beaktar och hur ni agerar så fall?
Skrivet
Bilderna ovan tycker jag stämmer på en del hästägare jag mött genom åren.
De är jätteintresserade av nästan allting kring hästägarskapet utom RIDNINGEN vilket för mig är jättekonstigt men för andra således inte?!?!
Jag vet de som kan pyssla med mockning och rykt i en evighet men som sedan ”inte har tid” att rida eller de som är sådana hippo-kondriker att de nästan SÖKER något sår, enstaka hostning eller annat som gör att de med gott samvete (?) kan låta bli att rida några dagar.
Själv tycker jag ju att ridningen är det roligaste med att ha häst och att en del annat är mer…tja…kanske inte ett nödvändigt ont men inte lika roligt som att rida i alla fall.
Jag gissar att vara hästägare för en del innebär att man tillhör en grupp och att denna grupptillhörighet är ganska viktig för en. Att kunna snacka häst, följa med på olika hästevenemang osv vilket inte är lika naturligt om man inte själv HAR en häst även om det så klart är fullt möjligt.
Men just det där med att kunna titulera sig HÄSTÄGARE verkar viktig.
Vet ju också en del som helt har ”lejt bort” ridningen till någon/ några andra och som ”nöjer sig med” att följa med på tävlingar och träningar och har stort nöje av detta.
Ja, vi är alla olika- det ena är ju inte mer rätt än det andra.
Skrivet
Läst på Facebook: Där andra hänger gardiner, hänger jag benlindor på tork!
Skrivet
Skrivet
Idén som sådan om man har uttömt allt annat och hästen är kollad så som i artikeln är väl fiffig men tyvärr brukar sådant bara dölja ett underliggande problem inte lösa det.
Men jag vet av erfarenhet att det kan vara känsligt att påtala för hästägare att deras hästar krubb-biter, om de inte själva är medvetna om det så klart, och det är ju trots allt de flesta.
Har ni haft hästar i ert stall med olika ovanor (krubbitare, luftsnappare, vävare) utan synbar anledning eller har man alltid kunnat härleda ovanan till tex för lite utevistelse och/ eller stress?
På tal om ovanor minns jag att vi hade en privatägd häst på ridskolan som vandrade och den gick upp ett rejält dike i sin hage av allt gående fram och tillbaka.
Hästen verkade helt enkelt inte kunna komma till ro trots att den bara fick vara ute i några timmar och frågan är om det bästa för denna häst var hagvistelse under stress eller att faktiskt stå lugnt i boxen?
Skrivet
Vad tror ni om denna affärsidé?
I sak tror jag absolut på den men frågan är vad det kostar?
Kanske mest lönsamt om man är några i samma stall som vill anlita ”vägaren”?
Vad hade ni kunnat tänka er att betala för tjänsten?
Och som en sidofråga; har ni koll på vad er häst väger och när vägde ni den senast och var gjordes detta?
Jag har inte vägt Vicke på minst ett år och brukar passa på när jag är på den klinik jag anlitar.
Tycker annars att det är bra att hålla koll på hästens vikt, framför allt om man försöker göda upp alternativt banta den.
Skrivet
Noterade nyligen att träns som det ovan och dylika börjar bli allt vanligare även på dressyrtävlingar.
Det ska bli intressant att se om mina åsikter om deras utseende följer hur det har varit med mycket annat i livet; saker jag initialt har tyckt har varit fula har jag efter en tid lärt mig att tycka om och till och med köpt själv.
Vad säger ni kära läsare; hiss eller diss på ”icke-traditionella träns” 🙂 ? Och då menar jag utseendet, inte funktionen.
Skrivet
Skrivet
Skrivet
En bloggläsare nämnde nyligen hur hon inspirerades av att titta på dressyrtävlingar på hög nivå och det kan jag absolut relatera till.
Samma sak när jag har varit på clinics för tex Kyra- minns att jag första gången blev helt galen av ridlust och bara ville hem och rida livet ur stackars Heron 🙂 !
En annan inspirationskälla upptäckte jag nyligen på årets första tävling och det är att rida fram samtidigt med ekipage som ska tävla en avsevärt högre klass.
Att som i mitt fall rida fram tillsammans med Charlotte Haid Bondergaard och andra som skulle tävla Intermédiaire gav faktiskt inspiration och en känsla av att ”nu får jag skärpa till mig- det går inte att hasa runt här bland proffsen” 🙂 !
Senaste kommentarer