Det känns som att min hästletaraktivitet har avstannat, i alla fall för stunden.

Jag har sonderat marknaden och tråkigt men föga förvånande fått konstaterat det jag misstänkte: de foderhästar som står till buds är inte vad jag söker (för unga, för outbildade, fel ras, halvskadade) och ska jag KÖPA det jag vill ha måste jag spara lite mer så jag fortfarande har en rejäl buffert om något skulle hända, för det gör det ju nästan alltid om man har djur, bil och hus.

Inte så kul att behöva rusa iväg och sälja den ena hästen om exempelvis växellådan på min automatare pajar (bilen är dock 10 år gammal) och att gå och ta en massa smålån à la ”Lyxfällan” är verkligen inte min grej- inte heller att gå till maken och lipa över att jag har problem med att klara 2 hästar.

Nej, då är det bättre att vänta än att köpa något ”halvdant” för jag vill ju inte ha en häst till bara för sakens skull utan köper jag en så ska det vara en som är ännu bättre än Archie och sådana hästar är inte billiga.

Jag har inte fått fler svar på mina egna annonser och det senaste jag väntade på var en person som skulle skicka en video på sin sedan länge skadade häst men som inte gjort det.

Jag misstänker att personen via min blogg och min mailväxling förstått att ett sådant projekt inte är det jag söker utan en rejäl medfinansiering från ägaren och då avskrivit mig.

Från de korta videosekvenser jag redan sett såg hästen förvisso supertrevlig ut men jag är inte intresserad av att betala över 5000:– i månaden för att utbilda och till att börja med ”sätta igång” en häst som fortfarande kräver viss behandling osv.

Sååå…. Det kan dröja ett tag innan rapport nummer 6 kommer och det är helt ok för mig eftersom detta ju är en ”long shot” och inget jag trodde skulle ge resultat direkt (eller någonsin- i alla fall vad gäller foderhästbiten).

Då jag var ute med Arch och Soya och tömkörde häromdagen mötte jag ett ridande ekipage som tidigare stått uppstallade på vår anläggning.

Ryttaren berättade att hon läste min blogg ibland (smickrande) och att hon hade läst att jag hade uppmärksammat att en Akribori-valack sökte fodervärd.

Detta var hästen jag skrev om för ca en vecka sedan, den där ägaren redan hade hittat någon som skulle hjälpa henne med hästen (fast annonsen var inte borttagen av någon anledning).

Enligt ryttaren jag mötte är hästägaren en god vän till henne så hon visste mycket väl vem den utannonserade hästen var?!?!?

Åter igen ett märkligt sammanträffande som också visar att nästan alla känner alla i ”lilla” (hmmm…..) häst-Skåne!

Sedan senaste rapporten har det hunnit höra av sig ytterligare hästfolk med hästar för utlåning.

Tyvärr ser jag en mycket tydlig ”trend”, i princip alla hästar som erbjuds är eller har varit skadade på olika vis och är i olika grad under igångsättning.

Jag har samma teori som en god vän; dessa hästar hade förmodligen varit till salu om de varit 100 % fräscha men eftersom de inte är det, men ändå av ägarna betraktas som ”fina” (läs: dyra vid en försäljning) så vill man låna ut djuret ifråga tills det är så pass igång/ tävlat så att man kan göra ett (nytt) försäljningsförsök.

Som jag skrev till en av de som hört av sig så är min uppstallningskostnad och mina tränarkostnader av den storleksordningen att jag inte bara vill ta mig an en häst som ett roligt hobbyprojekt som kan tas ifrån mig när som helst utan det ska vara lite mer givande för mig också- inte bara för hästägaren som (är tanken i alla fall) ska få sin häst förbättrad genom träning och tävling.

I helgen var jag och provred en 10 årig häst efter Cortez, till denna häst var det bara 20 minuters bilkörning så det var snabbt avklarat. Jag har lovat att fundera på denna häst veckan ut, har som sagt en del andra djur också att titta på och grunna över.

Jag gjorde en viktig reflektion under provridningen av ovanstående häst och kommenterade det också skämtsamt till hästägaren:

”Man borde ta med sin egen sadel då man provrider”.

I just detta fallet instämde ägaren helt i att dressyrsadeln (hon var själv hoppryttare förresten) var gammal och framför allt stenhård och platt och i alla fall jag tyckte att det påverkade ridningen en del.

Inte så att jag vill skylla eventuell dålig ridning helt på en sadel men nog tusan spelar sadeln roll! Eller….är det bara något jag tycker?

Ska fråga Ebba vid tillfälle- hon sitter ju då och då upp på elevers hästar och frågan är om hon ibland känner för att gå och hämta sin egen sadel i stället? Det gjorde i alla fall jag absolut i helgen :=)!

Folk fortsätter faktiskt att höra av sig om foderhästar och jag märker att det faktum att jag redan HAR en häst har gjort mig mycket mer laidback än då jag stod hästlös.

Nu skenar inte fantasin genast iväg med mig och jag vill inte heller kasta mig in i bilen för att genast provrida det som ofta beskrivs som i princip Guds gåva till (rid)mänskligheten.

Nej, nu vill jag till att börja med i alla fall se film på tilltänkta objekt och jag har också varit ärlig och presenterat mig SJÄLV genom bloggen. Läser man i den bör man ju få ett hum om vad jag är för en person som ryttare och hästägare och jag har ju också publicerat flera ridfilmer över tid.

Ärlighet varar längst enligt mig och man besparar också båda parter tid, pengar och huvudbry om man kör med öppna kort.

Att man sedan har olika preferenser, krav och uppfattningar kring hästar och ridning är tyvärr ofrånkomligt.

Skulle alla annonser stämma rent objektivt hade jag inte kunnat välja mig mätt på alla 100.000-kronorshästar som svävar fram med fantastiska gångarter, som är jättelättlärda och i största allmänhet svårklassämnen.

Vis av andras och egna erfarenheter vet jag att man måste sålla ohyggligt bland superlativen, vi hästägare har i allmänhet en otrolig förmåga att överskatta våra hästars förmåga och också ha ”tusen” bortförklaringar till varför hästen inte är längre kommen, inte har lyckats bättre på tävlingsbanorna osv.

På tal om något heeelt annat är jag nu ute och går med hunden och skriver detta inlägg samtidigt!

Visst är både tekniken och en kvinnas simultankapacitet fantastisk!

Som jag redan har berättat om tidigare i veckan har jag nu fått för mig att jag ska försöka få tag i ytterligare en häst till mitt menageri.

Jag har satt in annonser om att jag önskar vara fodervärd på några olika hästsidor på nätet och jag har också svarat på diverse annonser, både som rör försäljning och utlåning.

Om ni är lika nyfikna som jag tycker ni kanske att det skulle vara roligt att följa mig på min häst-letarväg och jag tänkte därför då och då och med ojämna mellanrum delge er hur det går.

Av respekt för de som jag på olika sätt kommer i kontakt med kommer jag att vara ytterst restriktiv med hur mycket information jag lämnar ut kring de olika hästarna, det hoppas jag att ni förstår.

Jag vet att inte alla önskar figurera oemotsagda på folks bloggar, så hade jag dessutom själv känt och tycker väl då att man får agera enligt devisen ”som man känner sig själv känner man andra”.

Hur som helst, i denna del 1 av gud vet hur många kommande inlägg har jag att berätta följande extremt märkliga sammanträffanden (har vi hört den förut):

Jag har hunnit svara på en annons där en kvinna som har en ”7-årig Akriborivalack uppstallad utanför Malmö” (hjälp…har jag annonserat ut min egen häst i ett anfall av senilitet, hann jag tänka) sökte fodervärd.

Som ”lök på laxen” i detta märkliga sammanträffande visade sig hästen stå uppstallad i samma stall som Sally (!!!!), vad ger ni mig för det?

Hur som helst hade kvinnan redan löst sitt fodervärds-sökarproblem när jag svarade på annonsen.

Jag har också blivit kontaktad av en kvinnan som OCKSÅ har en Akribori-häst, denna gången ett 6-årigt sto. Sammanträffandet här består förutom i Akribori-biten i att hästen står uppstallad i Borås. Var köpte jag Archie? Just det- utanför Borås. Observera att denna person inte hade en aning om att jag också hade en Akriborihäst när hon hörde av sig.

På saluhästsidan har jag fått några negativa besked- en del hästar som jag mailat på och frågat mer om har visat sig precis ha blivit sålda eller så ”blir den nog såld snart- annars återkommer jag”, typ.

Har en häst jag ska titta på om knappt 2 veckor men det är allt jag säger om den i dagsläget. Jag kan i alla fall avslöja att det handlar om en mycket välutbildad häst som jag i så fall skulle köpa.

Ska jag vara ärlig så är jag förvånad över att folk över huvud taget hört av sig om foderhästar då det finns massor av människor som söker dessa och mina krav dessutom inte är à la ”jag tar vilken häst som helst bara den går att rida på” typ. Så det är en positiv överraskning, sedan får man ju se om det ger något resultat i slutändan.

Jaha…mer får ni inte i detta inlägget men jag hoppas och tror att det blir mer att rapportera om snart!

The Seven Lucky Gods in Japanese mythology

Enligt räknaren som är kopplad till bloggen kommer besök 77.777 att ske idag!

Jag började blogga flera månader innan jag installerade räknaren så den stämmer inte egentligen men lite kul är det ändå att hålla koll på sina läsare :=).

(7:an sägs vara ett turnummer- därav rubriken)!

Det är kanske inte så konstigt att jag går i hästanskaffningstankar, flera vänner och bekanta gör detsamma och har eller ska köpa/ sälja häst.

Först ut i år blev Sally som har ”bytt upp sig” från en c till en d-ponny.

Jag har ännu inte sett underverket men får göra det inom kort på den sedvanliga vecko-träningen.

Även denna ponny är tänkt att ta Sally till hoppningens höjder och Mulle ska fortsätta med sin hoppkarriär med en annan ryttare.

Preliminära rapporter säger att Woody, som nyförvärvet kallas, är hundvan och det vill nog till om han ska co-tränas av Soya som Mulle alltid gjorde :=).

Fast å andra sidan har jag i princip aldrig varit med om hästar som inte accepterar hundar och de flesta hästmänniskor har ju en eller flera i släptåg alltsom oftast så jag hoppas och tror att det ska gå utmärkt.

Det ska bli både roligt och spännande att följa detta ekipage framöver och ni kommer säkert att få lite ponny-rapporter då och då :=).

Soya och jag tog farväl av Mulle förra helgen…..

….och ser nu fram emot att lära känna en ny hopp- (eller dressyr????) stjärna!

Ja, det har jag påstått i ”alla” år trots att jag faktiskt själv aldrig har fått möjlighet att närmare undersöka om min tes stämmer eller inte.

Jag har trott/ tror att 2 hästar kan kännas lite ”too much” i perioder, i alla fall om båda ska hållas igång 5-6 dagar i veckan och kanske både träna och tävla regelbundet och om man samtidigt också har mycket annat i sitt liv.

Samtidigt är man väldigt ”sårbar” med bara en häst i sin ägo; så har jag känt de gånger mina hästar stått skadade och jag har fått avboka x antal träningar och planerade tävlingar.

”Problemet” med just mig sett till ”nackdelen med att bara ha en häst” är att jag är både superambitiös och lika känslig.

Den ambitiösa sidan av mig får sig givetvis en knäck av att jag inte kan rida, träna och tävla som jag vill om min enda häst är indisponibel av någon anledning och den känliga sidan….ja, den ska vi bara inte tala om…..

Jag vet ju många som, då deras häst blir halt, mer eller mindre rycker på axlarna och tycker ”jamen, det är sådant som händer”, ”det blir nog bra” osv. För mig däremot rasar hela världen samman direkt och jag ser omgående de värsta scenarion framför mig med måndslång konvalescens eller till och med något obotligt som gör att jag efter månader (år) av lönlösa försök ändå måste ta bort hästen (drama-queen…jag????).

Sedan en längre tid tillbaka har jag lekt med tanken på att faktiskt prova på det här med 2 hästar i stället för en, jag blir ju inte yngre precis och är det någon gång jag ska se om detta är något för mig så känns det faktiskt som att det är nu.

Och nu skulle ju inte anledningen bara vara att jag skulle ha en häst till att rida på om nummer 1 blev halt/ skadad utan jag vill helt enkelt kunna förbättra min egen ridning och kanske komma lite längre, lite snabbare än med bara en häst till mitt förfogande.

Skulle det visa sig att jag tycker att det inte alls var så bra/ roligt/givande/ whatever med 2 hästar så är det ju ”bara” (hmmm….) att sälja den ena och fortsätta så som jag gjort i alla tidigare år.

Min tanke som det ser ut idag är att antingen köpa en mycket utbildad (äldre) häst som jag kan utbilda mig själv på och tävla lite högre klasser på än med Archie eller försöka låna (vara fodervärd åt) en häst på minst Archies nivå, dvs hästen ska mer eller mindre omgående kunna gå ut i LA-klasserna och dessutom hävda sig bättre än vad Archie gjort hittills.

Som alla som vet något om hästar i allmänhet och dressyr i synnerhet begriper så kan denna hästjakt ta väldigt lång tid (en evighet rent av?) för det jag söker växer inte på träd precis, i alla fall inte med de krav och förutsättningar som jag har.

Fördelen idag är att jag ändå inte ”sitter i sjön” på det vis jag tidigare gjort då jag stått utan häst men med en svindyr stallhyra som tickat pengar på ridskolan. När man inte har en häst, och inte ens vet när man kommer att hitta en lämplig dito har i alla fall jag upplevt en enorm stress.

Dels vill man så klart rida och dels tickar stallhyran för en tom box.

Som det ser ut idag har jag redan en häst och behöver inte känna denna panik utan kan verkligen ta mig tiden att kritiskt granska och sålla bland eventuella förslag.

Jag har faktiskt redan kontaktats av någon som varit intresserad av att låna ut sin häst och har själv också ”trevat” lite kring några hästar men som det ser ut idag har jag inget konkret på gång.

Vi får väl se vad som händer- kanske blir hästletandet precis som makens och mitt husletande ett ”mission impossible” men jag känner också att jag även i detta fallet (precis som med huset) måste börja agera lite, och inte (som jag oftast gör) luta mig tillbaka och tänka att ”det löser sig nog på något sätt av sig själv”. Det gör det väl oftast- men kanske blir lösningen bättre med lite egna initiativ :=)!

Det var precis det här jag syftade på i förra veckans blogginlägg om icke-fungerande djurskydd.

Att folk blir anmälda hit och dit på de mest lösa boliner och ibland fullständigt ogrundat är så klart otroligt ”dumt” och säkert tidsödande för de som måste åka ut på dessa onödiga besök men jag välkomnar ändå en granskning och förhoppningsvis ändrade rutiner och/eller mer resurser till denna verksamhet.

http://www.tidningenridsport.se/Article.aspx?m=45207&a=424057