….som finner en måhända oproportionerligt stor tillfredsställelse vid åsynen av en TOM tvättkorg 🙂 ?

Sedan jag flyttade till min lägenhet för lite mer än ett halvår sedan har jag varit såååå nöjd med det mesta även om jag i ärlighetens namn inte vistas där så mycket.

MEN (varför måste det alltid finnas ett men); jag har problem med posten?!?!

De som delar ut denna (finns tydligen 2 utdelare, den ”vanliga” posten och Bring) vägrar att förstå att samboparet Ekvall och Larsson som bor på andra våningen inte vill att Manojlovic Karlsson (moi) som bor på tredje våningen ska ha deras post?!?!

Trots stora lappar på min ytterdörr fortsätter det att dimpa ner post avsedd till mina grannar i min brevlåda och jag har lessnar rejält.

Hur svårt kan det vara liksom? Våra namn är ju inte det minsta lika och de står klart och tydligt på respektive brevlåda.

Enda misstaget som kan förklara ovan är att samboparet har råkat folkbokföra sig på min adress, dvs de har uppgett mitt lägenhetsnummer (1202) i stället för sitt egna (1102) .

Och det räcker tydligen och är långt viktigare än vad som faktiskt står på brevlådan?!?!?!

Jag har så klart bett mina grannar att ändra sina adresser men ska det verkligen vara så svårt att göra rätt oavsett?

Ha ha ha ha….ja, jag erkänner mig skyldig.

Någon mer 🙂 ?

Fler som känner igen sig och tycker att ”alla andra” i samma ålder är gubbar och tanter medan man själv är såååå ungdomlig 🙂 ?

Pratade nyligen med en person om det här med att försöka njuta av varje dag mer eller mindre som om den var den sista 🙂 och vi var rörande överens om att det är så man bör försöka göra.

Ju fler år jag levt desto mer medveten har jag av naturliga skäl blivit om hur snabbt livet kan ändras- både i positiv och negativ riktning givetvis.

Men när jag var i 20-års åldern och gamla människor hyllade ”hälsan framför allt” tyckte jag att det lät fjantigt medan jag har en helt annan förståelse för dessa ord idag.

Och så länge man är just frisk så tycker jag att man ska vara sååå tacksam och som sagt försöka göra det bästa av sitt liv och situation.

Har haft denna diskussion med en annan person i min närhet också där vi inte alls är överens; medan jag menar att personen borde vara överlycklig över ett mycket bra och välavlönat arbete, god ekonomi, utmärkt och billigt boende, många vänner och som sagt HÄLSA utan anmärkning så lyckas denna människa fokusera på annat som inte ens rör personen direkt och låta detta liksom svärta ner mycket i livet.

Jag tycker det är sorgligt när det blir på det viset- livet är på tok för kort för att i alla fall jag ska låta mig dras ner av allt elände som finns i världen; visst kan man engagera sig i annat än sig själv men när det mer förtär en än ger en energi- tja…då skulle jag lägga mitt fokus på annat.

Jag har också i många år levt efter devisen att i görligaste mån försöka undvika sådant som jag inte VILL och BEHÖVER ägna mig åt, jag försöker strunta i vad ”alla andra” tycker och gör och det har besparat mig mycket men har ibland också krävt en viss styrka då mina beslut och ageranden har ifrågasatts.

Men eftersom jag är övertygad om att det viktigaste är att man själv gör sig så nöjd man kan bli och att man ändå inte kan göra alla andra nöjda för det kommer alltid att finnas de som hittar fel och har negativa åsikter så fortsätter jag att leva som jag lär 🙂 !