Hej och välkommen! Jag heter Birgitta, är 58 år och har ridit sedan jag var 15. Jag bor med min man, vår hund Molly och min häst Frenchman på en gård vid Björnstorp i Skåne. Hos oss bor även en 19-årig varmblodstravare, ett sto jag kallar Bibbi och som agerar hagsmycke och sällskap åt Frenchie. Mitt stora intresse är dressyr och jag köpte Frenchie, 13 år i februari 2022 som min nya tävlingshäst i denna gren. På bloggen berättar jag framför allt om mitt liv med djuren. Dessutom tar jag dagligen upp olika diskussionsämnen, både kring hästar och annat och vill gärna veta vad just DU tycker.
Och inte bara där; i det obarmhärtiga februariljuset såg jag detta vita pulver ”överallt” och det var inte så smickrande!
Trots att jag tycker att jag är hyfsat noga med min persedelvård (”drar över” sadel och träns med sadeltvål efter i princip all användning) så skämdes jag lite inför mig själv: tyglarna såg ut att nästan vara doppade i mjöl och det var ganska svårt att tvätta bort allt noga.
Jag får skylla på vädret; såååå roligt är det inte att putsa läder i minusgrader och mitt stall håller nästan samma temperatur som det är utomhus.
Roligt var det däremot att rida (i ridhuset) – tänk att man aldrig tröttnar efter sååå många år?
Om ni undrar var Hjortvägen ligger så kan jag meddela att den tydligen går genom Vickes hage. Den och Hjortstigen samt Hjortgatan.
Intressant hur man av spåret kan utläsa att alla hjortarna liksom går på ett långt led bakom varandra, väldigt disciplinerat får jag säga till skillnad från när hararna ”örlar omkring” 🙂 . De (hararna) springer verkligen som yra höns….
Vicke har sprungit fint hos Nina idag och jag fick tillfälle att använda min nya overall före och efter träningen. Jag må se ut som en Michelinkvinna men jag är i alla fall varm!
Jag behöver inte berätta för er hur mycket jag avskyr minusgrader och snö men det finns onekligen en del fördelar också!
En stooooor fördel är att Fluffy inte kan rulla sin fluffiga lekamen i lera som yours truly sedan måste skarpa av under stor möda- titta så fin han är nu!
Han rullar sig i snön också (såg även Vickster lägga sig ner idag) men inget fastnar 🙂 !
Nina sa förresten igår att Vicke ser väldigt fin ut i kroppen och jag måste säga detsamma om B.
Det är lite lurigt med all päls som lätt kan dölja revbenen och en eventuell begynnande avmagring men den lille håller vikten väl; kanske tack vare all betfor han bälgar i sig varje dag?
Det bortskämda djuret har nog inte druckit en deciliter rent vatten på flera veckor; han drack så lite sedan innan att jag numera ger honom betforvatten 3 gånger om dagen så tro fan att han inte vill ha ”vanligt vatten”.
Om ni undrar vad denna bild vill illustrera så kan man om man har ett förstoringsglas se en massa dovhjortar högst upp på backen.
Jag såg dom i morse när jag skulle ta in Vicke för att rida och det är mysigt att se denna samklang i naturen. Vicke är helt obrydd av dovisarna som ibland till och med är i hans hage och idag fick han även sällskap av en jägare som satt i ett jakttorn precis utanför hagen en stund.
Annars har det varit full fart med hundar på Ryhus idag; det ordnades ”hundkalas” för en whippet som fyllde år och firade med många fyrfota vänner. Detta är andra gången en hundägare väljer mitt ridhus till denna form av aktivitet; väldigt roligt och går ju att göra tillräckligt Corona-säkert för alla inblandade.
En väldigt vacker och solig dag som synes, men kall! Det var minus 12 när jag släppte ut hästarna och nästan lika kallt när jag körde till Nina någon timme senare.
På tal om ridhusbottnar som fryser, som jag skrev om igår så kändes Granelundshallens botten på gränsen till frusen trots att deras underlag är nytt (jag har ju det gamla i mitt ridhus ha ha ha) och nyligen saltat!
Så gissningsvis påverkas underlaget även av marken under så att säga för temperaturmässigt är det inte kallare i Flyinge än hos oss på Ryhus och Granelundshallen används långt mer än mitt ridhus.
Det enda som hade frusit hos mig idag var kranen i stallet trots att den var invirad i ett av Vickes täcken men det avhjälpte en liten värmefläkt snabbt, precis som med åkgräsklipparen härom dagen. Den startade däremot utan värmehjälp idag.
Använde idag det sista av de bär jag plockade i somras; det är det närmaste jag kan komma en varmare årstid än den som råder nu.
Minus 9 i morse men i alla fall vindstilla och snön ligger ändå bra i hagarna medan vägen till ridhuset tex är en skridskbana (men man kan gå på gräsmattan så Vicke slipper halka omkring).
Ridhuset ja; där var vi en stund i morse och jag är fortsatt glad och förundrad över att underlaget inte frusit det minsta.
Någon skrev att deras, av naturliga skäl ovattnade, ridhus dammade hemskt nu, hos mig är det inte tillstymmelse till ett dammkorn vilket bara det (att underlaget håller fukt) borde göra att det fryser? Eller inte?
Bilden ovan är gammal men när jag longerade idag ville jag inte ta fram kameran utan njöt i stället för fullt av att titta på Vicke som travade i mycket djupare snö än denna.
Och den typen av träning visar verkligen vad som ”göms i snö”- att få pulsa på detta djupa underlag påverkade traven enormt och Vickster såg ut ”som en miljon”. Parat med att han är extremt lydig och lätt att longera så var jag mer än nöjd men avbröt redan efter 20 minuter eftersom det är ganska ansträngande med denna form av underlag.
I morse tänkte jag bistert för mig själv ”nu fattar jag varför en del stallägare till varje pris vill släppa ut hästarna oavsett väder….”.
Det handlar nog inte bara om hästarnas behov av utevistelse och att det är mycket lättare att mocka när hästarna inte står inne utan säkert en hel del om att det blir…ursäkta…fan så mycket skitigare i boxarna om man inte alls släpper ut hästarna en dag.
Från min vanligtvis extremt renliga ponny, där jag fyller en liten skottkärra kunde jag i morse utan ansträngning fylla TRE! Och han var ju bara ute ca 2 timmar igår pga blåsten.
Nåväl….huvudsaken var att väderleksprognosen som jag kollade på flera gånger igår inte stämde; det blev inte lika hemska vindar idag som igår utan hästarna kunde släppas ut som vanligt.
Jag har sedan länge fått tänka ut en plan B om det någon gång skulle bli så dåligt väder att hästarna inte alls kan gå ut.
Vicke rids/ motioneras ju regelbundet men för den lille är varje dag en vilodag så att säga och han bestämmer själv hur mycket han vill röra på sig i hagen.
Samtidigt går det inte att motionera honom utan Vicke då den sistnämnde hade hoppat ur boxen så om jag någon gång måste rasta B får Vicke liksom följa med på köpet 🙂 .
Enklast kommer detta nog att utföras genom att Henrik står och håller Vicke i ridhuset medan jag longerar B lite lätt eller så får jag själv hålla Vickster och försöka longera samtidigt?
Eller ännu enklare; leda båda samtidigt x varv i ridhuset helt enkelt?
Vaknade av plogbilen i morse; det får jag ge högsta betyg! Att komma ut hit i obygden innan klockan 6 på en grusväg med knappt 10 hus utspridda över några kilometer.
Jag släppte ut hästarna en liten stund senare men valde att ta in fluff-ponnyn innan jag körde till Nina.
Och med facit i hand var det ett utmärkt beslut för medan det var ganska ”lugnt” i Flyinge där jag tränar så blåste det massor när jag kom hem och snörök ven omkring för fullt. Det var så pass blåsigt att jag valde att inte släppa ut hästarna mer och det har inte hänt sedan vi flyttade hit.
Men att låta hästarna stå ute i minusgrader när det blåser rejält ser jag ingen vinst med och även om Fluffy sin vana trogen vill rymma ut ur sin box så fort man gläntar på dörren tror jag han var rätt glad att vara inomhus en sådan här dag!
Same same but different skulle man kunna säga om dessa bilder med knappt ett halvår emellan.
Jag behöver inte orda om vad jag föredrar utan nöjer mig med att konstatera att det mesta kring stallet tar nästan dubbelt så lång tid just nu.
Att pulsa ut i hagarna flera gånger om dagen, se till att hästarna har ofruset vatten, mocka boxar där i alla fall Vickes består av frusna bajshögar på fruset spånpellets (Baltis halm klarar sig bra) sopa ut inklampad snö från stallgången osv. Det är tur att jag älskar mitt stallpyssel!
Efter att ha gett åkgräsklipparen lite värme med hjälp av en fläkt igår startade den som ett skott och jag kunde ägna mig åt min harvningsmani 🙂 både igår kväll och i förmiddags efter ett pass på Vicke där denne också gick som ett skott!
Gissar att även dagens kaniner hoppade som små skott även om detta djurslag tål kyla utmärkt och vinthundarna som kom därefter sprang definitivt som skott, det såg jag med egna ögon.
Just nu snöar och blåser det så mycket att jag bara ser en vit ridå ute så jag ska nog ta in mina hästar innan det blir för otrevligt.
Om bloggen
Bloggen drivs sedan flera år tillbaka och med dagliga uppdateringar där du får läsa om min vardag med djuren men också om sådant som jag tycker är bra, dåligt, galet eller som jag förundras över i både häst och hundvärlden (och ibland också i den “vanliga människovärlden”).
Du kommer förhoppningsvis att bli både road och oroad, provocerad och lära dig en massa nytt; både av mig och mina kloka läsare och du är mer än välkommen att själv lämna dina avtryck på bloggen.
Senaste kommentarer