Kring Vicke finns inget nytt att rapportera- det är fortfarande bara hagvistelse som gäller.

Messys första natt ute för i år gick som väntat utan problem- det är verkligen skönt med en så tidig sommarkänsla så att man KAN ha hästarna ute på natten om man vill.

Jag noterar nöjt att hon verkar ha fått nya vänner i de 2 stona hon går med och det tror jag kommer att göra henne gott.

De andra hästarna är 2 respektive 3 år gamla och snälla och Messy kan slappna av och behöver inte försöka mäta sig med dom kring vem som är chefen.

Den som jag hoppas hon ska fatta är hennes riktiga chef- dvs undertecknad tittade till henne efter jobbet och stod och gosade med henne en stund i hagen och det verkade faktiskt lika uppskattat som det spirande gräset, än så länge i alla fall 🙂 .

För Vicke blev det även idag enbart en ”Magic-brushning”- på torsdag ska jag börja gå promenader med honom är planen.

Messy ska sova borta för första gången i natt 🙂 , därav rubriken.

Hon släpptes ihop med sin 3-åriga halvsyster och ett annat sto igår och det gick helt problemfritt.

I natt ska de få sova ute och med både gräs och ensilage lär de hålla sig sysselsatta.

I morse var alla 3 misarna på plats och jag hoppas att Gullis har fått nog av sitt tillfälliga vagabonderande och bestämmer sig för att slå sig till ro hos oss nu.

Han har några småsår runt huvudet- något han aldrig hade medan han var bofast på gården så gissningsvis är hans utflykter inte helt problemfria eller kanske uppskattade av andra katter på vilkas revir han kanske inkräktar.

Nej, idag har jag verkligen inget spektakulärt att berätta om- inget ALLS om vi ska vara noga.

Jag har bara varit i stallet en liten stund morgon och eftermiddag och bara borstat lite på Vicke och gett honom medicin.

Känner fortfarande puls i benet och undrar för ungefär miljonte gången hur länge detta ska pågå….

Tänk vad mycket lättare allting känns (och är) så fort det är varmt och soligt (så länge det inte blir för varmt så klart).

Att slippa bylta på sig en massa kläder, göra samma sak med hästarna osv- bara det underlättar.

Jag har stalljouren i stora stallet idag och det gör verkligen skillnad att slippa dra på 10-talet hästar en massa tunga täcken.

Vicke har gått fint i sin hage och lilla Messy gick lika fint in i spolspiltan på första försöket idag så vår lilla diskussion kring denna härom dagen var nog bara ett tillfälligt avbrott i vår kommunikation 🙂 .

Idag har det varit en ”vanlig” lördag i stallet exklusive ridningen då förstås.

Jag har släppt ut och tagit in hästar, borstat på Vicke och gett honom hans medicin (och stönat över det fortfarande pulserande frambenet), klappat på Messy och pratat med lite stallfolk.

Vädret har varit ljuvligt- soligt och varmt och jag hade inte ens jacka på mig när jag och Soya tog en cykeltur.

Något konstigt hände förresten idag.

Medan jag var på väg upp på vårt loft tänkte jag för mig själv att risken fanns att jag aldrig mer skulle se Gullis eftersom han har hållit sig borta så länge.

”Hoppas att han har hittat något bra hem där han får mat” tänkte jag och hann knappt avsluta tanken förrän jag ser honom ligga ihoprullad i halmen. Glädje!

Och han såg välgödd och oskadd ut så det har nog inte gått någon nöd på honom.

Och givetvis lika tillgiven som vanligt.

Vi får väl se om han stannar denna gången eller om det bara var en tillfällig visit hos sin ägare.

Ja, nu är det alltså bara en veckas hagvistelse som gäller för Vicke och inget skrittande utöver det och jag ska väl inte påstå att jag sörjer så där jättemycket över att inte få skritta omkring.

Efter snart nästan 9 veckor med mest ridning i denna gångart kan även den bäste bli less- eller i alla fall jag.

Så idag blev det bara en rejäl genomborstning, ”Magic-brushning” skulle man kunna säga, en dos Equioxx i munnen och sedan tack och hej.

Väldigt mysko bild jag skickade till en av Messys ägare som ”bevis” för att hon står i spolspiltan. Jag brukar skicka små stolta sms-rapporter och gärna bifoga diverse foto-bevis fast detta kortet tog nog priset i uselhet :). Och nej, jag har inte totalt knäckt lilla Messy och att det är därför hon står helt nerböjd med huvudet- hon äter müsli ur en spann förstår ni 🙂 !

Efter att ha ägt 2 fuxston med de bästa och jämnaste humör man kan tänka sig var det nog tid för mig att personligen få smaka på vad som menas med ”rödhåriga kvinnor” i hästsammanhang.

Messy är en värdig representant för dessa damer och det visade hon med besked igår och idag.

Igår kunde ni läsa om hennes jätteprotester ”bara” för att jag ville att hon skulle gå in i spolspiltan och hon var inte alls på humör när jag ville sätta på grimman i morse- något som har gått hur lätt som helst i säkert 2 veckor  i sträck. Nej, hon ville inte vara vän med MIG i alla fall och ingen annan heller för den delen.

Döm om min förvåning när jag kommer tillbaka till stallet på eftermiddagen och ser henne längst bort i sin hage.

Jag ropar ”heeeeej Loppan” och hästskrället TRAVAR i full fart över hela hagen och fram till mig som om jag är hennes bästa vän?!?!?

Ja, mitt hjärta smälte direkt så klart- vem kan motstå ett sådant mottagande?

Och när det var dags att upprepa gårdagens procedur med att gå in i spolspiltan kom det en liten protest, jag gick och hämtade en spann med müsli och sedan var det färdigdiskuterat- hon både gick in och vände fint i spiltan 3 gånger varefter hon fick gå in i boxen igen.

Igår lyckades vi bara få in henne med halva kroppen och nöjde oss med det (även då med müsli som lockbete)  men idag var det som sagt inga problem.

Kanske var det ändå bra att det blev en liten ”viljornas kamp” igår för även om Messy är liten så MÅSTE hon förstå att ”Birgitta är ALFA” som en bloggläsare peppade mig med i ett mail- tror hon att hon kan bestämma över oss människor blir det inte kul när hon är kanske 170 cm och tre gånger så stark som idag.

Men jag tror stenhårt på denna lilla apa- och nu är vi som sagt bästa vänner igen 🙂 !

Om ni, liksom jag, har undrat när det första ”bakslaget” med den hittills väldigt duktiga Messy skulle komma kommer svaret här: idag!

Medan hon i förrgår marscherade in i spolspiltan som den mest självklara sak skulle hon idag inte sätta sin fot där!

Nix-pix tyckte hon och jag kunde stå och dra i grimskaftet tills jag stupade enligt odjuret.

Nu var ju jag av en helt annan åsikt men jag fick kämpa länge och väl, genomsvettig, innan jag med hjälp av stallägaren långt om länge fick henne att gå in.

Det positiva var att det gick till slut och bakslag ”måste” komma förr eller senare så i sak är jag inte förvånad.

Vad gäller Vicke har jag nu äntligen fått magnetröntgenutlåtandet men eftersom det är skrivet på engelska och späckat med facktermer måste jag först översätta typ varje ord.

Påpassligt nog krånglar inloggningen till min blogg igen så jag kan bara skriva via I- phonen vilket är otroligt jobbigt så ni får ge er till tåls tills min webmaster kan hjälpa mig.

EDIT: inloggningen funkar men ni får ändå ge er till tåls tills imorgon vad gäller mer kring Vicke och hans jäkla ben. Vill prata ordentligt med min egen veterinär först.

Nix…fortfarande inget svar gällande magnetröntgen.

Kollar min mail femtio gånger i minuten men nothing…..

Skrittade ut efter jobbet, det var väldigt soligt och varmt.

Messy fick vila sig efter gårdagens dubbelpass med både longering och fot-tvätt, det kunde hon vara värd tycker jag.