Tittar man noga ser man en liten plutts rumpa sticka fram på bilden och tro det eller ej men den rumpan har idag varit och tränat för Nina!

Det är nästan på dagen (10/5) ett halvår sedan sist och har man orkat följa våra vedermödor sedan dess så vet man hur otrolig dagens träning var.

Vi gjorde inget märkvärdigt utan försökte mest hitta tillbaka till bjudningen som efter den långa konvalescensen svajar betänkligt.

I slutet hade jag en jättefin känsla och det är den jag måste försöka få till mycket snabbare, inte efter halva passet.

Jag måste åter ställa den retoriska frågan ”var är årstiderna på väg” efter att ha sett tex denna blomma i trädgården. Flera blommor ”blommar om” i stället för att helt ge upp?!?!

Som vanligt efter ett bra ridpass fylldes jag av ny energi och bokstavligen körde en ”lövkrattning à la Birgitta”.

Inte det prydligaste sättet att bli av med löv men good enough om ni frågar mig och för att vara i en trädgård långt ute i ingenstans dessutom.

Så här såg min utebana ut i fredags och den har lyckats hålla sig så fin länge nu pga den mycket härliga hösten utan speciellt mycket regn.

Men idag duggregnade det väldigt lätt (fast en sådant regn som man ändå blir mycket blöt av efter ett tag) så jag valde att styra kosan till ridhuset i stället för den första ridturen där sedan jag la in pinnflisen.

Och jag måste säga att det kändes bra att rida på detta underlag.

Det blev nästan inga ”märken” i det så någon harvning blir det absolut inte tal om på ett tag utan endast lite krattning vid behov.

Så här långt tror jag det var välinvesterade 6000 kronor!

Idag plockade jag också den sista fallfrukten från mitt ena äppelträd så snart blir det inget mer av detta godis till Frenchie som numera t.o.m. äter äpplena före morötterna som han också älskar!

Queen B föredrar tveklöst morötter så hennes saknad efter frukt kommer att vara noll men den enes ointresse blir den andres extra-portion hälsar Frenchie.

”Någon gång ska vara den första” som flickan sa….och idag har jag druckit slånbärssaft för första gången.

En vän bjöd på detta från enorma buskar som växter utanför hennes hus och jag blev faktiskt lite sugen på att prova själv (göra saft alltså).

Varje morgon när jag öppnar stalldörren mot hagarna slänger jag nästan omedvetet en blick efter vildsvin.

Och i morse hann jag inte ens fram till stallet innan tom jag med min usla syn såg gyttret…minst 10 svin i varierande storlek högst upp i Frenchies hage!

”Stick iväg” skrek jag för full hals och blev tack och lov bönhörd…klungan lommade iväg och försvann snabbt ur min åsyn.

Enligt jägaren jag sms:ade är de extra aktiva nu när majsen skördas och jag får bara hoppas på hans goda jaktlycka framöver.

Efter detta debacle, ett pass på utebanan och lite fix med stall och trädgård där jag bla klippte ner min jätteverbena och flyttade in den i min tombox samt ställde krukan med min dahlia i foderkammaren åkte Henke och jag för att äta lunch.

Även en bit pecannötpaj hamnade i mitt gap:

Här åt vi flera mycket goda helgbruncher för några år sedan men dagens pris på nästan 400:- känns i mastigaste laget så vi nöjde oss med en lunch (för 140:-).

Jag inledde denna dag med en liten skrittrunda i skogen!

Nu gäller det att tänka ÄNNU klokare och försiktigare kring setupen med Frenchie- vad han gör i hagen kan jag tyvärr inte råda över och det är där jag tror risken är störst att han drar upp sin skada men jag vill i alla fall inte känna att jag har ”ridit sönder honom” genom obetänksamt agerande när/om han blir halt igen.

Att gräset alltid är grönare….stämmer i alla fall just nu- det utanför hagen ÄR helt klart några nyanser grönare och gissningsvis godare?

Men jag ska inte påstå att hästarna kastar sig över det utlagda hösilaget så nog finns det att äta gräs även i hagen. Men är man bortskämd får man gå utanför också ❤️.

På tal om bortskämd hade jag vägarna förbi Löddeköpinge idag och passade då på att besöka en stor morots-producent. 2 säckar hamnade i bilen och det tror jag vissa somliga uppskattar 🙂 .

Efter ett pass på utebanan passade jag på att fixa med en massa smågrejer i stallet eftersom jag har semester.

Jag antar att vi är många som gör så; förbereder och fixar lite extra när vi är lediga för att ha mindre sysslor att ta hand om de dagar vi arbetar.

Jag har idag även avslutat mitt sträck-kollande av ”Sjuksystrarna på Fredenslund” (dansk serie på TV 4 play) – rekommenderas verkligen!

Mindre underhållande men nödvändigt var att hämta spån på ”mitt” snickeri i Malmö.

Jag är, trots att jag ibland pustar, mycket tacksam för denna möjlighet till gratis spån.

Det är inte klokt att priserna på spånbalar har näst intill fördubblats sedan vi flyttade hit för 4,5 år sedan!

Då var vi hemma igen, mycket nöjda med vår kort-resa!

Vädret är så pass bra och utebanan är i bästa skick så jag vill ännu inte inviga det nygamla underlaget i ridhuset utan red utomhus.

Men efter att ha gått och småkrattat i ridhuset idag inbillar jag mig att det kommer att bli bra att rida där.

Mängden inlagd pinnflis känns lagom och jag hade inte velat ha in mycket mer faktiskt.

Det ska bli intressant att se hur lång tid det tar innan det är nerplöjt i gruset- min erfarenhet från andras ridhus är att det kan gå ganska snabbt men här spelar ju ”ridfrekvensen” en enorm roll.

Och medan många ridhus nyttjas av +20 personer/ dag kanske 300 dagar om året så är jag nästan den enda som rider i mitt; 3-4 gånger i veckan kanske max 200 dagar om året…

Idag hittade vi till detta museum som låg på bokstavligt 5 minuters gångavstånd från vårt hotell.

Den här skuggan var väl passande 🙂 ?

Henke hänger från taket…eller?

Efter detta lite speciella besök intog vi en god lunch på Hard Rock Café och min vana trogen nöjde jag mig inte med bara mat utan tog även en mäktig men god efterrätt. Blir ni sugna?

Ett av målen med denna resa var att besöka Auschwitz och Auschwitz-Birkenau och det gjorde vi idag.

Jag får nog anse att man måste ha ett hjärta av sten om man inte blir berörd av det man fick se och höra och att det finns människor som hävdar att förintelsen aldrig har ägt rum övergår ärligt talat mitt förstånd.

Då HAR man inte bara ett hjärta av sten utan BOR under en sten….

Ett besök rekommenderas verkligen och man kan åka på en heldagsutflykt med buss och engelsktalande guide för under 500 spänn. Auschwitz ligger ca 6 mil från Krakow och vi färdades på småvägar utmed landsbygden men jag såg faktiskt inte en enda häst.

Efter den långa utflykten var vi både trötta och hungriga och var glada över vårt supercentrala hotell som ligger i närheten av hur många restauranger som helst.

En god middag senare ligger vi på hotellrummet och tar igen oss inför en ny morgondag!

I morse invigde Frenchie det nygamla underlaget och som åskådare tyckte jag att det såg utmärkt ut. Får se vad jag tycker uppsuttet.

Att jag inte red beror delvis på att vi har rest iväg idag och jag vågar aldrig riska något så tätt inpå vår efterlängtade semester.

I år blir det bara en kortare resa till Krakow av olika anledningar men jag är lika tacksam varje gång vi kan ge oss ut i världen våra djur till trots.

Min fina vän Ida är som så många gånger förut hästpassare och Molly är på sitt sedvanliga ”pensionat” hos Henriks förra chef. Jag tror hon har varit där 10 gånger vid det här laget.

Som vanligt hoppas jag kunna ge er några inblickar i vad vi upplevt så stay tuned!

Härmed förklarar jag projekt ”laga trasigt stallgolv” avklarat och nu återstår det att se om det klarar tyngden av Fetknoppsfrenchie och Elefantbibbi *ASG*!

Fet eller ej så levererade Frenchie ett jättefint pass på utebanan- med våra nuvarande mått mätt i alla fall. Jag rider ju mest ”runt runt” men kräver ändå att form, bjudning, samling osv ska vara på plats.

Här ser ni dagens goda insats från yours truly; alltid lika tacksamt när jag fullgjort min självpåtagna plikt.

Nu sitter jag och väntar på en leverans som förhoppningsvis ska dyka upp och som jag hoppas ska bli bra.

Berättar mer när den kommit och när jag har slitit färdigt med det lilla projektet.