Idag blev det INTE tömkörning i ridhuset (bilden är från förr-förra veckan) utan på utebanan.

Både den och Frenchie var mycket fina även om mina tömmar fick en rejäl puts efteråt.

Jag låter ibland tömmarna släpa i marken och idag var de ganska leriga när vi var klara men det var det värt! Så duktig häst som jag tränade att samla galoppen på.

En stund senare började det regna en hel del så nu gissar jag att utebanan är för geggig så det var bra att jag hann använda den.

Jag försökte ge Frenchie något kilo hösilage ute igår med ganska måttligt intresse så jag tolkar halv-ratandet som att de fortfarande har tillräckligt med gräs att äta. Inte mig emot så länge de håller hullet och det såg jag under tömkörningen att han gör.

Idag blev också ett litet renoveringsobjekt klart som jag ska visa er imorgon.

Igår när jag tog av Bibbi regntäcket och kände över henne blev jag så glad över hennes fina hull (trots att jag inte stödfodrar i hagen än) att jag var tvungen att skicka denna bild till hennes ägare med texten ”still looking like a frickin million dollars” (han är svensk hi hi) och fick ett som alltid trevligt svar tillbaka.

Jag skickar en bild på Bibbi till honom med ojämna mellanrum (han bor i ett annat län) och han är otroligt nöjd med att hon har hamnat hos just mig så det är win/win kan man säga.

Vad tycker ni om återgången till ”normaltid”?

Om det tycker jag INTE för jag vill hellre ha det ljust på eftermiddagen/ kvällen även om jag idag kunde hävda att jag började rida redan 7 på morgonen.

Plockade dessa i morse och det var nog årets sista.

En hel del fallfrukt duger fortfarande att ge till framför allt Frenchie (Bibbi är periodare och kan lätt lämna äpplen i krubban ganska ofta) och idag noterade jag att han tom äter äpplena före morötterna?!?

I morse när jag precis hade skrittat ut i skogen fick jag denna länk av Henrik via sms!

Inget man vill läsa just då kan jag säga!

Lite skämt och lite allvar men jag hade faktiskt kollat jaktschemat igår kväll och konstaterat att det inte skulle vara någon jakt just idag även om den annars sker minst 3-4 gånger i månaden fram till siste februari.

Frenchie och jag kom hem utan missöden och efter att ha skrittat i 50 minuter men han var lite svettig (!) på både halsen, under sadeln och under magen- så varmt har vi fortfarande (12-14 grader).

Bilden: noterar att det ser ut som att jag har en ardenners hals framför mig. Och nog för att Frenchie har en riktigt hingstnacke men liiite ljuger bilden allt.

Det är sällan den principfasta Birgitta behöver ändra sina planer med Frenchie men idag fick det bli så.

Väderleksprognosen sa ”kan komma en mindre mängd regn” vilket jag hoppades skulle betyda ”kommer inget regn”. I stället betydde det ”kom en hel del regn” och detta innebar att min förberedda, dvs välharvade utebana var för blöt för att beträdas till häst.

Så det fick bli ett ridhuspass i stället och det är dagar som dessa jag är så tacksam över denna byggnad.

Tidigare under dagen köpte jag 2 konsertbiljetter till Rod Stewart som, om hälsan står honom bi (han fyller 80 nästa år!!!!!) ska komma till Malmö den 29 april.

Jag blev lite nostalgisk när jag läste om biljettsläppet och mindes ”som om det var igår” hur jag och en klasskamrat på högstadiet satt och stickade lovikavantar (ett syslöjdsprojekt) i hennes vardagsrum medan vi lyssnade på LP:n ”Atlantic Crossing”. För över 40 år sedan mind you!

Henke har precis kört iväg med min bil (hans tidigare som han sålde till mig) för skifte till vinterdäck och han vädjade även om en service eller rent av biltvätt för döva öron.

Tvätt behövs inte eftersom bilen av undertecknad anses som ren enough och att lägga många tusen på service skulle aldrig falla mig in. När något går sönder lagas det och däremellan byter man olja en gång om året- detta är något förenklat mitt sätt att äga bil sedan jag tog körkort och det har fungerat utmärkt så här långt. Jepp…nu blev ni allt provocerade va…*ASG* och det var lite meningen hi hi.

I morse chansade jag på att skogsarbetare, sågar, timmerbilar och annat som varit ett störande inslag hur länge som helst skulle ta en paus och tack och lov fick jag rätt och kunde avverka (observera ordvitsen) ett ridpass utan störningar i skogen….eller det som finns kvar av den…

Skämt å sido; skogen är enorm så den ska nog räcka till våra ritter även framöver.

Idag har det varit 16 plusgrader och sol och klimatförändringar eller ej så fortsätter jag att njuta (och tjata…I know…) av detta.

Tids nog lovar jag att komma med mitt för årstiden sedvanliga gnäll om hur mycket jag fryser, hur jag slirar runt i lera och annat tidsadekvat.

Mina stjärnögon blommar sedan april- snacka om ekonomiska!

Henrik och jag var flitiga igår och lagade 2 enorma grytor; en köttfärsgryta och en fläskfilé-dito så nu slipper vi äta ”Dafgårdare”i några dagar i alla fall ha ha!

Jag har också småpysslat i stallet lite och lagt undan nästan alla flugmössor utom Bibbis ordinarie och reserv (hon har numera mössa året runt pga sina lite rinnande ögon som tack vare detta…eller inte…blivit väldigt mycket bättre och ibland är nästan helt bra).

Jag har insett att jag måste sluta köpa flugmössor varje gång (1-2 ggr/ år) vi är på Gekås.

De är så billiga där (runt 80:-) att jag vill ”passa på” men de är också så hållbara att de fan aldrig går sönder så de bara samlas på hög! Dagens i-landsproblem!

Efter att ha rensat bort läder jag aldrig använde i förra veckan fick jag ett ryck och slängde hela 2 grimmor i stallet igår också! Vad sägs om det?

Även där kom jag till insikt; hur många grimmor behöver man egentligen till 2 hästar? Framför allt som de alltid bara leds i grimskaft runt halsen (!) och Bibbi aldrig står uppbunden annat än vid veterinärbesök eller de fåtalet verkningar hon behöver per år.

Jag har 2 jättefina lädergrimmor från EQVIPTUS, 1 oanvänd nylongrimma och 2 helt ok i nylon och det får man väl hävda är gott nog, eller? Med andra ord finns det ingen anledning att spara trasiga grimmor med rostiga spännen i tron att de ska ”vara bra att ha”; när då frågar jag retoriskt!

Klimatförändringar eller ej…jag njuter verkligen av hösten så som den visar upp sig just nu.

Tog dessa foton (som inte gör naturen rättvisa) från Bibbis hage och som synes finns det fortfarande lite för hästarna att äta. Kompletterat med fri tillgång på ensilage i boxarna förvisso.

Den enda nackdelen med vädret är att man lär få en chock när den riktiga hösten visar sitt fula tryne för nu har det varit jättefint hur länge som helst.

Jag gjorde lite lätt trädgårdsarbete (inte my cup of tea) och förvandlade detta:

Till detta:

Tills nästa år kära pioner….

Nu är jag uppe i 15 minuters trav och galopp per ridpass och känner att jag inte vågar rida för mycket i mitt lilla ridhus.

Så idag körde jag Frenchie till Granelundshallen där vi vanligtvis tränar för Nina och där vi inte varit på 5 månader.

När vi närmade oss ridhuset kändes det som att vi möjligen inte hade varit där på 2 månader så man (eller i alla fall jag) tappar lätt känslan för tid när man har gjort något ”tusen” gånger tidigare och i flera år.

Frenchie skötte sig perfekt så mycket man nu kan kräva av honom efter omständigheterna och sedan bar det av hemåt igen där Bibbi som vanligt stod och väntade.

Hon har en rutin, alltid samma, där hon ställer sig vid ingången när vi kommer körande (om hon inte redan står där) för att sedan gå ut och börja beta först när han släpps ut i sin hage ❤️.

Om/ när jag kan börja träna för Nina återstår att se men det blir inte de närmaste veckorna i alla fall.

Medan Frenchie välkomnades av sin tjej välkomnades jag av äppelsmulpajen jag gjorde igår- den perfekta frukosten ha ha!

Idag fick Frenchie och jag besök av min vän Elisabet och Frenchies vän Niilo.

Vår tanke var att skritta i skogen och det fullföljde vi helt planenligt men däremot hade vi inte tänkt att göra detta i hällande ösregn.

Nu blev det så ändå under kanske halva turen på en timme så vi var minst sagt blöta efteråt.

Alla mina kläder och Frenchies schabrak hamnade i tvättmaskinen och lädret fick sig en liten smörjning men det var det ärligt talat värt.

Det är så roligt att rida med sällskap, att catcha upp lite och Frenchie och Niilo går alltid fint ihop. Elisabet är dessutom som jag; tål lite vatten 🙂 utan att vilja vända hem!

Igår kväll var Henke och jag och åt middag på St Markus vinkällare; så här glad blev yours truly av att äga god mat med en rejäl portion efterrrätt:

Nu funderar jag på om inte dessa…..

….ska omvandlas till en äppelkaka? Risken är stor!