
Ja, någon kadaverdisciplin kan jag inte påstå att jag har på min lilla kines men så har jag faktiskt aldrig eftersträvat det heller.
Vardagslydnaden fungerar; att hon sedan rusar iväg och letar upp diverse äckel som hon vill äta, som här, tja…det ser jag inte så allvarligt på.

”Lite skit rensar magen” tänker jag när jag hör henne gnaga på något kadaver som hon försöker smyga med och tack och lov har hon alltid verkat tåla det hon sätter i sig.
Sedan förespråkar jag verkligen inte att man ska låta sin hund äta allt som kommer i dess väg och jag försöker också ta ifrån Soya det jag kan och ser men samtidigt tror jag att de hundar som man försöker att alltid hålla ifrån allt annat än sin egen hundmat kan bli ganska sjuka den dagen de väl lyckas stoppa i sig något annat för deras mage är helt enkelt för ovan till skillnad från min lik-ätares :).
Jag ser hur förskräckta en del hundägare blir om deras doggy äter lite hästbajs- något jag inte ens reflekterar över, inte heller om Soya får tag i små bitar av hovar (horn).
Ibland skojar jag om att hon hade överlevt länge i det vilda just för att hon både vet hur man hittar föda och klarar av att äta den utan att bli dålig, sedan hoppas jag att jag aldrig behöver uppleva om min teorin stämmer eller inte.
Hur gör ni med era hundar? Är de ”äckel-ätare” och låter ni dom äta ”vad som helst” eller har ni till skillnad från mig stenkoll?
Senaste kommentarer