Igår svängde jag inom Erikshjälpen i Genarp när jag ändå var ute i ett annat ärende (tandläkarbesök) och det blev, som nästan alltid, några fynd.

Och det är mitt tips till er, vare sig ni har häst eller ej: kolla FÖRST på dylika etablissemang innan ni rusar iväg och köper nytt.

Dels kan ni spara mycket pengar och dels bidrar ni till en bättre miljö genom att återanvända fullt funktionsdugliga saker.

Sedan fattar jag att man kanske inte vill köpa vad som helst i använt skick och där är man ju olika var ens gräns går men jag kan inte förstå varför man tex inte skulle våga/ vilja köpa en begagnad kruka, en snöskyffel eller en spade….för att ta några exempel.

Nedan kan ni se vad jag köpte denna gången:

Jag HAR pallar i både ridhuset, stallet och på utebanan men det skadar inte att ha en reserv-pall tänkte jag. Framför allt som denna är i plast och således inte lär bli murken så som jag anar att pallen jag glömde bort att ta in från utebanan i höstas kanske har blivit efter all nederbörd.

Den här pallen kostade 35 kronor.

Hur mycket tur kan man ha?

Dessa RID-termobyxor (märke Equipage) hängde bara och väntade på att jag skulle pröjsa 75 pix och ta med dom hem!

De termobyxor jag har nu är inte en ridmodell så de har inte dragkedjor i sidorna som de från Erikshjälpen och det är ju onekligen lättare att ta av och på sig ”termisar” med detta hjälpmedel.

Dessutom sjunger mina termobyxor på sista versen (helt trasigt innerfoder) eftersom jag använder dom dagligen från typ oktober till april. Bästa vinterplagget om ni frågar mig!

Kunde ju inte motstå att släpa hem en liten kruka också, denna kostade 35:-.

Jag har ingen rabattkod att ge er och tjänar inget på detta inlägg men vill ändå tipsa er om Eqviptus pågående rea!

Och on that note vill jag passa på att ge en utvärdering av mina stigläder från detta svenska företag, att jag avgudar mitt säkerhetshandtag har jag redan skrivit om ”tusen” gånger och mina lädergrimmor och Frenchies bling-pannband har ni sett bilder av nästan lika ofta.

Men stigläderna då?

Jag erkänner att jag initialt tyckte de var FULA 🙂 men ville ändå prova om de skulle ge mig en stadigare skänkel.

Huruvida mina ben är mer stilla nu låter jag vara osagt men jag har helt klart totalt fallit för dessa stigläder och kan knappt tänka mig att gå tillbaka till de med ett mer traditionellt utseende.

Och viktigast av allt och som jag inte har kunnat recensera rättvist förrän nu efter mer än 1 års användning är kvalitén/ hållbarheten: mina läder ser i princip oanvända ut! Med andra ord bra kvalité fast jag i princip aldrig smörjer dom.

Igår var jag och en god vän på Hallongården utanför Trelleborg på ljusstöpning.

Jag var lite fundersam efter mina försök att dreja tillsammans med Henrik förra sommaren (läs: han fick absolut in snitsen, jag…inte alls…)men idag gick det betydligt bättre och det som man behövde mest av var nog tålamod.

Om ni tittar på de tre sista bilderna så ser ni mina alster och den sista bilden föreställer inte några muffins utan braständare (en röra av spån och smält stearin).

Vi var ca 20 kvinnor (och inte en enda man) som ägnade oss åt stearindoppning i nästan 4 timmar med en fikapaus då vi serverades några av de godaste sconsen jag ätit och med diverse tillbehör (baserade på hallon ”så klart”).

Jag kan absolut rekommendera denna aktivitet och den passar såväl gammal som ung. De yngsta deltagarna var några tonåringar och sedan var det kvinnor i alla åldrar upp till +60.

Passar även som gruppaktivitet tycker jag och man behöver inte vara händig utan får bra hjälp vid behov. Dessutom väljer man själv hur många ljus man vill stöpa och utseendet på dessa.

….inte vet vad han ska göra med alla gamla skor, vill ha en ny hobby eller tjäna en slant 🙂 ?

Då kan han göra hovkratsar som denna som jag såg på nätet.

Jag tycker den är fin men tvivlar på att min mycket upptagen hovis har tid med dylikt pyssel 🙂 .