Har ni sett så här fiffiga vattenkoppar tidigare?

Det hade inte jag faktiskt förrän jag flyttade till nuvarande stallet och jag måste säga att jag tycker att de är superbra.

De fyller på sig själva och rymmer ganska mycket (minst 10 liter tror jag) så med dessa behöver man verkligen inte släpa på några vattenspannar.

Inte för att jag hade gjort det om jag hade haft en vanlig vattenkopp heller men ni som har följt bloggen från början minns kanske att detta var en av de första ”heta” debatterna vi hade: ”är det onödigt att ge hästarna vatten ur spann eller ej”.

Jag tyckte ju detta (och vidhåller min ståndpunkt) medan andra såg risker med en vattenkopp (att hästen skulle dricka för lite) och valde därför att kånka vattenspannar till förbannelse.

För mig är det alltså obegripligt varför man uppfunnit vattenkoppar, använt dessa i många, många år och installerat dom i tusentals stall om folk ändå envisas med att vattna sina hästar med spann.

Klart som f…n att hästen, om den har både vattenkopp och spann i boxen i 9 fall av 10 väljer att dricka ur den sistnämnda men tro mig…ta bort spannen och hästen dricker när den är törstig

Jag har faktiskt själv också vattnat med spann (och det är därför jag tycker mig kunna uttala mig om vilket bök det är) men då var det min väldigt kolikbenägna Décima som var offret för mina omsorger.

En normalt funtad häst som inte rids i ökentemperaturer eller svettas kopiösa mängder varje dag vidhåller jag klarar sig med en vattenkopp men vill folk fortsätta att skapa extraarbete åt sig själva så fine by me. Jag har annat att göra!

En sak slog mig vid morgonfodringen härom dagen: HUR portionerade man ut stråfodret till de olika hästarna innan IKEA-påsarna uppfanns?

Nej, i alla stall jag besökt är det
IKEA som gäller, så även i nya stallet som synes.

Sådär ja Moa….nu har jag för första gången i mitt liv ridit med glasögon och ska jag vara ärlig lär det nog bli den SISTA också :=)!

När jag hade ridit i ridhuset i typ 5 minuter hann jag tänka ”vad menade Moa egentligen med att glasögonen IMMAR IGEN” innan jag mer eller mindre direkt fick svaret!

Det var inte speciellt givande att rida med immiga brillor så jag tog ganska snabbt av mig dom och kommer som sagt nog inte att prova igen!

Om man som jag inte tycker om förändringar, är totalt ointresserad och framför allt okunnig vad gäller tekniska prylar samt dessutom sparsamt lagd så förstår ni att det kan gå mååånga år mellan bytena av mobiltelefon (läs: telefonen byts när den går sönder).

Läste i någon undersökning att telefoner dels inte är tänkta att hålla i mer än ett fåtal år och dels så VILL ”folk” (ungdomar tänker jag fördomsfullt) byta till bättre och häftigare modeller hela tiden.

Själv har jag en gummiklädd Nokia (har slängt instruktionsboken så jag vet inte vad det är för modell) som jag har haft i minst 5 år. Jag är OTROLIGT nöjd med denna telefon som således tåler att tappas på hårda stallgolv utan problem och som jag dessutom nästan aldrig behöver ladda känns det som. Det sistnämnda kan förvisso bero på att jag nästan aldrig PRATAR i telefonen utan mest använder den till sms men ändå :=).

Efter så många års dagligt användande och efter resor till många olika länder runt om i Europa där telefonen fått ligga bredvid diverse solstolar och steka sig har den av förklarliga skäl blivit ganska repig och jag kan numera knappt läsa vad det står i displayen i visst ljus.

För någon vecka sedan råkade jag dessutom tvätta telefonen i tvättmaskinen i några minuter innan jag insåg mitt misstag så nu väntar jag mer eller mindre på att telefonen snart ska tröttna på det hårda livet hos undertecknad och tacka för sig.

Jag har dessutom blivit mer och mer på sugen på att ha en kamera i telefonen och att även kunna surfa så nu kommer min fråga till den samlade läsekretsen:

Finns det någon här som har en iPhone och vad är ert omdöme om denna tingest i så fall?

I vanliga fall är det ju JAG som ger er tips och råd och dåd kring olika saker så nu tänkte jag kräva en liten gentjänst och få hjälp av er att välja en ny telefon.

Vad rekommenderas således?

Som ni kanske kommer ihåg blev jag i förra veckan tipsad om ett ”hjälpmedel” för bättre hållning av en bloggläsare.

Glad i hågen beställde jag omgående detta via nätet till en kostnad av 295:– (inklusive frakt) och såg fram emot vad jag skulle få i min brevlåda. Så som produkten presenterades på en hemsida lät det mycket lovande!

Leveransen var mycket snabb, där ger jag högsta betyg eftersom det endast tog 3 dagar innan jag fick den beställda varan.

Lika bra betyg ger jag till servicen därefter då jag ringde för att förhöra mig om hur jag skulle göra för att returnera försändelsen.

Jag fick kontakt direkt och pengarna återbetalades bara några dagar efter att jag skickade tillbaka produkten.

Av ovanstående förstår ni att jag inte ger ”hjälpmedlet” lika högt betyg, annars skulle jag ju inte skickat tillbaka det.

En del kommer säkert att tycka att jag är snål i överkant men då jag såg/insåg att det så kallade hjälpmedlet inte är något annat än ett helt vanligt RESÅR så surnade jag till.

Resår kan köpas i ”vilken” sybehörsaffär som helst och till en långt billigare penning så att betala 295:– gör jag inte av en ren princip!

Sedan får jag delvis skylla mig själv för hade jag tittat noggrannare på hemsidan och inte bara läst informationen så hade jag ju SETT hur hjälpmedlet ser ut (se bild ovan) och hade inte behövt bli förvånad.

Efter att ha sett ”hjälpmedlet” IRL kom jag på att jag hade en helt oanvänd resårgjord till Archie och denna letades snabbt upp. Av resårgjorden gjorde (observera ordvitsen) jag TVÅ ”hjälpmedel” och jag tror inte att denna gjord kostade mig mer än max 50:–då jag köpte den.

Trots att den beställda produkten gjorde mig besviken vad gäller material i förhållande till pris så måste jag ändå säga att jag blev extremt positivt överraskad över dess effekt!

Om man tar ett resår (köper produkten eller tillverkar en egen- effekten är EXAKT densamma), trär detta över armarna så som man skulle trä på sig en ryggsäck som man sedan hade låtit hasa ner lite så får man en underbart stödjande effekt på axlar och överarmar som liksom automatiskt dras bakåt men inte alls på ett obehagligt vis. Man kan ändå ta fram armarna om man vill och även kura ihop sig utan att känna någon smärta men helt klart så rätas man automatiskt upp med hjälp av resåren.

Jag kommer utan tvekan att rida med mitt resår framöver (har redan gjort det flera gånger- faktiskt DAGLIGEN sedan jag ”tillverkade” det) och skulle verkligen rekommendera andra som har svårt för att sitta upprätt i sadeln att göra detsamma.

http://www.hooks.se/Assets/ProductImages/Large/520060/520060_01.jpg

Blev full i skratt nyss då jag kollade sporr-sortimentet på Hööks.

Nu för tiden räcker det tydligen inte med ”vanliga” sporremmar i läder eller nylon!

Nej, vill man vara riktigt fin köper man citat:

Lädersporremmar dekorerade med vita stenar på söljan.

Kostar då givetvis dubbelt så mycket som vanliga remmar men då får man ju dessa stenar på köpet *GARV*.

Vem skulle ens lägga märke till stenarna undrar JAG i mitt stilla sinne :=)?

Nåja….Stina 10 år tycker säkert det är kul och fint på sin första hopp/dressyrtävling…..