Härom dagen slog det mig; jag kan inte minnas när jag senaste såg en häst med vita hår (läs: utläkt tryck/sår) i sadelläget.
När jag började rida på ridskola för lite mer än 30 år sedan var det snarare regel än undantag att lektionshästarna hade dessa vita öar på ryggen.
Så det är i alla fall ett område där utvecklingen har hjälpt våra hästar- kvalitén på sadlar är helt annorlunda nu liksom kanske framför allt MEDVETENHETEN.
Även om jag kan tycka att det idag ibland kan gå till lite överdrift åt andra hållet med folk som skyller för mycket på utrustningen och byter denna ständigt i stället för att TRÄNA så kan jag ändå minnas tillbaka på hur vi förr köpte sadlar till våra hästar- många gånger utan någon större eftertanke, kunskap eller vägledning.
”Jamen den här sadeln känns bekväm och är snygg…den tar jag” kunde man säkert säga, slänga på den nyinköpta sadeln på sin häst och sedan red man i den de kommande 15 åren. Lite förenklat men inte helt gripet ur fantasin gissar jag?
Senaste kommentarer