Veckan som gått

Jaha…låt oss se tillbaka på vad som hände under den gångna hästveckan:

I måndags red jag ut i skymningen och tränade skolor utmed grusvägarna.

I tisdags var träningen för Christina inställd men jag tränade på egen hand och det gick väldigt bra.

I onsdags hoppade vi och personligen tyckte jag att det gick ännu bättre än första gången- förmodligen för att vi båda hade blivit lite varmare i kläderna.

I torsdags var det dags för ett nytt mycket bra dressyrpass och det var också då jag ”riskerade mitt liv” *ASGARV* genom att grabba tag i en vilt främmande katt i tron att den var Gullis. Hur jag kunde göra ett sådant misstag lär jag inte komma över på länge…

Vicke fick också nya skor och jag konstaterade att det nog börjar bli dags att ge min hovslagare en guldklocka, det får man i alla fall inom kommunen när man har jobbat i 25 år (jag får en i december och har väl haft min hovslagare minst lika länge….längre faktiskt när jag tänker efter…).

I fredags var det dags för en ny uteritt, denna gången på lite okänd mark vilket gick helt komplikationsfritt trots att vi bland annat red över en bro som de flesta hästar tycker är lite scary.

Dagen bjöd även på ett fysioterapibesök som kändes mycket positivt även om det kräver ett återbesök om 14 dagar. Men det är alltid skönt att få hästen uppkollad tycker jag och att dessutom få bekräftat en del saker som jag själv tänkt och känt.

För er som undrar lite över att jag ibland kan raljera över ”kotknackare” och annat löst folk i samma kategori som jag har en, vad jag i alla fall själv anser, SUND SKEPSIS till kan jag bara säga att den fysioterapeut jag själv anlitat till hästarna ett fåtal gånger inte är vilken tomte som helst utan någon som helst utbildning utan en kvinna (själv dressyrryttare) som jag känner stort förtroende för.

Fredagar är även mina semesterdagar ett tag framöver och ursäkta att jag tjatar men Guuuud så skönt det är med denna dags ledighet! Man hinner med massor och helgen känns mycket längre!

I lördags blev Vicke både longerad och friserad så nu är han ännu stiligare än vanligt :).

I söndags var det dags för en longerings-omgång till (enligt direktiv från fysioterapeuten), denna gången utomhus eftersom det var så himla fint väder.

Även Soya fick njuta lite extra av solen då vi åkte till Dalby med Vilja och Åsa- alltid lika uppskattat av oss alla.

Mera söndag- det gäller att passa på

Eftersom vädret var fortsatt underbart i eftermiddags passade jag på att longera Vicke i paddocken som har torkat upp fullständigt efter bland annat förra helgens vidriga regnande.

Solen lös och jag stod UTAN JACKA (!?!?!?) och såg min kära häst jobba på så fint i lina.

Någon påtalade att det inte är ”normalt” med dessa temperaturer (runt 10 grader) i november men det…ursäkta…SKITER jag ärligt talat i utan är bara väldigt tacksam över.

Om inte annat som husägare är man ju väldigt nöjd så länge minusgraderna håller sig borta, liksom om man själv är extremt frusen och har en dito hund. Bara några exempel…

Oops I dit it again!

bild

I morse författade jag ovanstående meddelande på stalltavlan och jag kunde i eftermiddags inte FÖRSTÅ varför det hade ifrågasatts?!?!?!

Som tur var fanns en stallkamrat tillhands som lite försiktigt sa ”men han finns ju inte mer”….annars hade jag funderat än….

Nu får jag ge mig!

Söndag- härlig novembersol

bild(3)

Mmmm vilket härligt väder vi har i mina trakter idag!

Läser på Facebook att det stormar i Norrland- här är det vindstilla, sol, och 9 plusgrader!

I denna välkomna sol har jag, Åsa, Vilja och Soya varit i Dalby och vandrat omkring i de vackra omgivningarna- verkligen skönt!

bild(2)

Vilja poserar lite motvilligt och….

bild

…..Soya som tydligen inte får tillräckligt med mat hemma gräver upp rötter :)!

Fråga från en läsare om att hänga upp träns och kandar

En fundering jag har är hur folk spänner ihop sina träns när de är putsade och upphängda -D. Vissa snurrar käkremmen runt huvudlaget  …. vissa spänner nosgrimman runt huvudlaget … vissa gör en habrovink med tyglarna och vissa gör en habrovink med snokremmen :-D. Det är alltid kul när man kommer in i ett proffsstall och ser hur de snurrar ihop tränsen tycker jag 😀

Ja, vad säger ni läsare; spänner ni ihop era huvudlag innan ni hänger upp dom och hur gör ni?

Jag gör det INTE och skratta inte nu: jag vet inte hur man gör :)!

Kan ju bero på att jag inte sett någon anledning att lära mig då jag inte tycker att det är snyggt. Jag tycker alltså att det är snyggare att bara hänga upp huvudlaget ”rakt upp och ner”.

Fråga från en läsare om frisering

Hur gör ni med man och svans? Kort/ lång?

Själv vill jag ha kort man på hästen- ungefär en handsbredd kort.

Är manen riktigt tjock tunnar jag ur den genom att rycka för hand, annars använder jag mankniv och ve och fasa (enligt vissa….) KLIPPER manen med sax. Tycker att det blir hur bra som helst.

Vill inte ha klippt man (stubb) vid nackstycket så det är ett projekt med Vicke nu- att låta föregående ägares stubb växa ut.

Inte heller svansen vill jag ha klippt upptill så även detta är ett projekt som kommer att ta några månader till gissar jag.

Längden tycker jag ska vara ungefär vid kotan eller strax ovanför och svansen får absolut inte nästan släpa i marken. Dels är det enligt mig fult och dels vill jag inte riskera att hästen ska trampa på sin egen svans.

DSC_7869

En aningens för lång man här!

DSC_9396

Lagom lång svans!

DSC_9514

Man får ju tänka på att svansen höjs när hästen är i rörelse.

 

Lördag- enligt ordination

En riktig slappar-dag har det varit idag, mycket beroende på att det kändes som att alla måsten redan var avklarade sedan tidigare.

Annars brukar jag, som många andra gissar jag, använda helgen till att hinna ikapp sådant som har blivit eftersatt på vardagarna- kanske fixa lite extra med hästens utrustning, städa hemma eller annat som inte kan lämnas orört hur länge som helst.

Vicke blev i alla fall friserad idag- DET var en sak som jag hade lämnat åt sitt öde lite för länge och nu kunde jag använda mitt gamla skämt ”vi får se upp så ingen kommer och selar för dig i tron att du är en TRAVARE”.

Nu är manen kapad till sin, enligt mig, rätta längd och jag passade även på att ta bort lite örontofsar och hovskägg.

Dagens motion bestod av longering i lång och låg form enligt gårdagens ordination från fysioterapeuten och det är en ren fröjd att göra detta med Vicke.

Han är så snäll och samarbetsvillig och varje gång man gör halt för att byta varv ställer han upp sig fullständigt korrekt- som den dressyrhäst han är :). Märks att han är bra skolad sedan innan…

Nu har maken och jag ätit tacos med chokladglass till efterrätt och om några timmar är det Downton Abbey på tv- är bra kväll enligt mig!