Birgitta 12 år säger: veckans vill ha….

…medan Birgitta 45 år pressar tillbaka plånboken i fickan och säger bistert ”man kan inte köpa allt möjligt bara för att det är gulligt”.Men OM 12-åringen lyckas komma åt plånkan på något vis så finns risken att den blir 359 kronor fattigare TROTS att kines-Soya redan har…räknar snabbt…ca 6 täcken som är fullt dugliga på alla sätt och vis.

Tänk vad gullig hon hade varit i detta täcke (av verkligen yppersta kvalité) och om Kreon fick ett likadant…du store tid…vågar knappt tänka på vilka skönhetstävlingar de hade kunnat ställa upp i tillsammans (Birgitta 12 fortsätter att drömma…., Birgitta 45 förklarar att sådana tävlingar inte finns i Sverige… )

Tisdag- ny utflykt

Idag åkte Muppe och jag till ännu ett nytt ridhus- denna gången ett privat dito i Flyinge dit det tog 20 minuter att köra.

Det var Mini som hade ordnat detta och som ”tack” fick hon äran att testa på Kreon i en ny miljö.

Kreon ville gärna oja sig lite men Mini var blixtsnabbt på honom med både längre sporrar än vad vi brukar ha (vi rider annars med ponnysporrar) och spö- något som Kreon blir jättearg om man smiskar till honom med när han är dum men det brydde vi oss inte det minsta om.

Det blev en hel del hopp och skutt men inga bockningar- jag tror ärligt talat inte Kreon hann tänka tanken för Mini var på honom hela tiden.

Mycket bra att se och när jag satt upp efter 40 minuter var det på en häst som kändes lite trött och där jag kände att tyglarna satt fast i något- inte som i söndags då han var superladdad efter 1,5 timmes ridning och det kändes helt ”tomt” där man borde kunnat känna bettet.

Jag tror Kreon gick på adrenalin i helgen- jag förmådde inte komma in i hjärnan tillräckligt på honom vilket Mini däremot gjorde idag och att det var därför han blev trött.

Nu ÄR det ju skillnad att rida på en framridning och i ett ridhus med endast 1 ekipage som idag och man kan ju inte heller rida hur som helst (eller som idag: med graman) på tävling.

Det kändes hur som helst bra och gav nyttig träning och input och nu är jag ännu mer övertygad om att det är MER ”trams” än rädsla Kreon sysslat med.

Om inte annat, slog det mig plötsligt idag, brukar rädda hästar knappast visa detta genom att bocka eller vad säger ni?

Dagens (relations)fråga

Hade en intressant diskussion med en annan hästägare nyligen och skulle vilja höra er syn på saken.

Som alla vi som har häst vet är vår hobby/ livsstil (välj själv) en inte bara dyrbar sådan utan även tämligen TIDSKRÄVANDE i förhållande till en hel del andra hobbys/ sporter som ”vanliga” människor brukar ägna sig åt (gympa, löpträning, aerobics osv).

Vi hästägare kan lätt tillbringa både 2 och 3 timmar i stallet VARJE DAG, så gott som 365 dagar om året och så brukar det ju inte vara om man går till gymmet eller spelar korp-fotboll.

Att det tar så lång tid kan vara svårt att både förstå och acceptera för en utomstående och det gäller att hitta en partner som har denne förståelse och acceptans om det inte ska bli väl tjatigt och jobbigt med ett förhållande, det är i alla fall min erfarenhet.

Och nu till dagens frågor:

När ni har inlett ett nytt förhållande: hur har ni betett er vad gäller att ”presentera” er hästhållning?

Har ni för några veckor/ månader ”mörkat” hur mycket tid det egentligen tar och försummat er häst för att därefter…tadaaaa…plötsligt börjat vara lika mycket i stallet som innan ni träffade nya kärleken?

Eller har ni ”kört på som vanligt” och tänkt att ”det är lika bra att han/ hon ser direkt vad det handlar om- annars kommer det aldrig att funka”.

Själv har jag alltid anammat den sistnämnda metoden, dels för att jag resonerat enligt ovan men också för att mitt samvete aldrig skulle tillåta mig att plötsligt börja strunta i min häst och överlåta dess skötsel till andra människor.

Ja så har jag tänkt- hur tänkte och gjorde ni?

Måndag- vi går vidare

Idag tyckte jag att Kreon kunde få ta det lugnt efter gårdagens bockningar :).

Kanske hade dom gett honom träningsvärk tänkte jag och lät honom därför enbart skritta på töm i det fina vädret.

Lite motion blev det för undertecknad och det är ju aldrig fel.

När vi kom tillbaka till stallet tog jag äntligen tag i Kreons något vildvuxna hår och återställde det till en frisyr som anstår en dressyrhäst :).

Veckan som gått

Ja, den gångna veckan har verkligen inte varit som mina vanliga ridveckor brukar vara men så får det bli ibland anser jag- det som behöver göras MÅSTE också göras, vare sig man är så där jättesugen eller ej.

Som ni kanske förstår pratar jag om veckans FYRA (4!!!!) körningar till Skabersjö ryttarförening i syfte att miljöträna Kreon och även om det för bekväma Birgitta kändes liiiite väl drygt att koppla släpet FYRA (4!!!!!) gånger på en och samma vecka för att träna och sedan en FEMTE gång för att åka dit och tävla så anser jag att det var nyttigt, klokt och bra.

Nu ”vet” jag att Kreon går lätt att transportera till andra ställen för att träna i lugn och ro men jag har också fått svart på vitt att han behöver mycket mer träning på att vara i samma ridhus som i vart fall 4-5 andra hästar, hästar som både kommer in i ridhuset och lämnar det utan att Kreons värld rasar ihop.

Så det blir det sistnämnda vi ska träna på framöver om vi får vara friska och ha hälsan- det är min plan.

Bortsett från dessa träningar i veckan tycker jag knappt att jag har hunnit med så mycket annat, jo, en dag skrittade jag ut med Kreon och i lördags longerade jag honom utomhus i vår numera riktigt fina paddock.

Skabersjös nybyggda, mycket fina ridhus!

Söndag- ny, nyttig tävling

Innan dagens tävling misstänkte jag att det är mer andra hästars närvaro än främmande miljöer i sig som får Kreon att bete sig ”konstigt” och efter dagens tävling känns det som att denna teori stämmer.

Jag har ju varit på den anläggning där tävlingen hölls FYRA (4!!!!!) gånger denna vecka och även om Kreon var lite ”galoppglömsk” de 2 första dagarna så gick det snabbt över och det var också det enda som tydde på att han var påverkad av den nya miljön.

Idag och med kanske 4-5 lugna hästar närvarande på framridningen tog det inte mer än 5-10 minuter innan Kreon återupptog förra tävlingens konster; han började piska argt med svansen i både skritt och galopp, han vägrade fatta galopp och när han fattade galopp bockade han.

Idag fick jag honom att gå nåååågot bättre på både framridningen, i collecting ring och inne på själva banan men det var bara marginellt även om jag denna gången inne på banan i alla fall lyckades galoppera i vänster galopp med ett mycket kort avbrott som jag kunde korrigera och i alla fall lyckades FATTA höger galopp även om det blev ett snabbt avbrott.

Tillbaka inne på framridningen tog det säkert 30 minuter innan jag kunde galoppera lugnt i båda varven- dessförinnan var det en mix av ”arg skritt”, normal skritt och trav och galopp med varierande resultat.

Under hela denna tid, dvs ca 1,5 timme inklusive skritt, kändes Kreon inte det minsta trött eller stel utan tvärtom som en överhettad mjuk gummiboll.

Jag tror dock INTE att det hade hjälpt att ”rasta” honom hemma för den här överskottsenergin står för något annat som måste TRÄNAS bort.

Jag har hört en del röster som anser att Kreon är mer ”dum/olydig/istadig” än rädd/ängslig och jag lutar nog åt detta också då jag har svårt att tro att en enbart rädd häst blir rädd först efter en liten stunds ridning och är stencool innan man sitter upp och så fort man hoppar av. Ingen svettning/ darrning tex och inget speciellt lösbajsande idag heller.

Som jag nämnt tidigare är det egentligen ointressant varför Kreon gör på detta vis- det intressanta är om det går att träna bort, vilket jag hoppas.

Nästa vecka fortsätter detta arbete på nya platser så får vi se hur det går.

Om jag ska säga något POSITIVT om detta måhända istadig djur så var det att han, precis som alla andra gånger, inte skänkte den ”fasta omgivningen” (läs: allt utom uppenbarligen andra hästar) så mycket som en blick.

Såg ju även denna gång, liksom på tidigare tävlingar, hästar som hoppade till för både det ena och det andra och det finns (än så länge???) inte i Kreons värld.

Han bara marscherar på i en pigg trav och avspänd skritt inne på banan så får vi bara ordning på galoppen och han inte BÖRJAR glo på allt möjligt den dagen han blir mer som han är hemma så blir det nog finemang :)!