Jaha…var ska jag börja?
Tja…allt fram till att jag kom fram till framridningen gick hur perfekt som helst- i det avseendet är Kreon den ”felfria” tävlingshästen som står stilla när man flätar, går lätt in i transporten, står blickstilla när man kör och är sedan lugn och tyst när man når destinationen.
Denna gången provade jag att köra honom sadlad eftersom det var ganska nära till tävlingsplatsen och jag åkte ensam och även detta gick helt problemfritt.
Jag lastade ur, ledde bort Kreon till framridningsridhuset och bad en kvinna att hålla honom medan jag satt upp- fortfarande inga problem.
Skrittade, travade några minuter, fattade galopp i båda varven- inga bekymmer.
Sedan hände exakt samma sak som förra helgen- från ingenstans började Kreon att piska argt med svansen och småbocka i galoppen.
Idag var jag bättre förberedd, framför allt MENTALT och jag tänkte på orden från min goda vän Ann som i veckan i ett mail skrev något i stil med ”GRÄV DIG NER I SADELN….” och det var precis vad jag gjorde, jag som ju är livrädd för att ramla av.
Jag är under mitt mer än 20-åriga hästägande EXTREMT ovan vid hästar som ens tar det minsta lilla skutt åt något håll, för att inte tala om bockningar/ brallar- tror att de andra 4 hästarna TILLSAMMANS inte gjort detta ens 10 gånger (helt sant).
Och sådant som man är ovan vid och dessutom kan göra att man ramlar av- tja…det gillar jag inte det minsta och ska jag vara ärlig så hade jag hoppat av hästen om detta hade hänt för några månader sedan.
Nu blev jag bara ”taggad” och tänkte ”jamen bocka dig trött då…du får galoppera ÄNDÅ” och det var precis vad Kreon fick göra.
Hur många skutt och småbockningar han än gjorde (och det var måååånga….) så fattade jag bara ny galopp och fortsatte som om ingenting hade hänt.
Jag berömde med rösten, försökte att sitta djupt i sadeln och inte bli upphetsad själv men efter ett tag kom Kreon på YTTERLIGARE ett trick- han vägrade att fatta galopp över huvud taget?!?!?!?
Vi diskuterade ju i veckan huruvida han ”inte tog” skänkeln och låt mig säga så här; detta var det värsta exemplet på ovanstående som jag någonsin har varit med om.
Jag satt som en nybörjare och gav galopphjälper, kraftigare och kraftigare utan att någonting annat hände än att Kreon travade vidare- fullständigt iskall.
Jag var för ovanlighetens skull helt flåsig efter ett tag med dessa försök- visst fick jag galopp några gånger men lika många gånger nonchalerades mina skänklar TOTALT.
Nu var det dags att gå in i tävlingsridhuset där 1 ryttare fick rida fram samtidigt som en var inne på banan och nu blev det ÄNNU värre!!!
Medan jag tidigare hade kunnat få både höger och vänster galopp i alla fall kanske 50 % av försöken så VÄGRADE Kreon nu att över huvud taget fatta höger galopp!
Jo, 2-3 fattningar blev det där han genast bröt av till trav efter att ha kosparkat lite men det var ungefär det.
Traven däremellan ska jag tillägga var hur fin som helst, Kreon travade lätt och ledigt och verkade inte det minsta bekymrad.
Inne på banan blev det exakt samma pannkaka borsett från att han där vägrade att fatta BÅDE höger och vänster galopp ÖVERHUVUD TAGET!!!
Det ”komiska” (eller inte….) var att Kreon däremellan travade som en riktig ”mormors-häst” (mitt ny-myntade uttryck som betyder att hästen är så lättriden att min mormor hade kunnat rida den) och tex fick en 8:a på en travvolt och en 8:a på den fria skritten.
Mycket skönt i allt elände var också att Kreon inte tittade på något- han bara marscherade på…utom när ryttaren gav galopphjälper vill säga….
Vi fullföljde i alla fall programmet och jag tänkte att jag ändå måste försöka att få hästskrället att galoppera på plats om det så skulle ta 2 timmar så jag gick in i framridningsridhuset där…SURPRISE…eller not…GODE Kreon väntade. Gode Kreon fattade mer eller mindre genast vänster galopp 2 gånger och höger galopp 3 gånger och efter mycket klappar och beröm kunde vi sålunda avsluta vår tävling.
Del 2 av denna utläggning kommer om några timmar…nu måste jag pusta ut lite :).
Senaste kommentarer