Skrivet
Tycker denna annonsen är så rolig:
http://www.blocket.se/lund/Stall___stora_falt_dar_hastar_kan_galoppera_29193027.htm?ca=23_11&w=3
Btw så föredrar jag om min häst INTE galopperar i hagen (därmed inte sagt att jag vill ha honom i så liten hage att detta är omöjligt).
Skrivet
Kolla in denna annons:
Jag börjar nästan undra vari ”hållhaken” består för det låter i mitt tycke nästan för bra för att vara sant med tanke på priset, eller?
Skrivet
Skrivet
Härom dagen tänkte jag vara lite smart och passa på att handla grönpellets till Archie efter att jag hade varit i Dalby med Soya.
Jag är inte så förtjust i att köra bil oavsett och eftersom det skulle vara hyfsat ”på vägen” tyckte jag att jag var riktig planerande.
Tyvärr visade det sig att det i min plan inte ingick att foderaffären hade stängt sedan 20 minuter när jag kom dit och det kändes otroligt snöpligt. Sur blev jag!
Allt annat än sur blev jag däremot bara dagen därpå då jag mer eller mindre av en slump gick igenom en hög med reklam vi fått och hittade en rabattkupong på 50 kronor på just grönpellets och i just den foderaffär jag tänkt åka till.
Inte för att jag står och faller med en femtiolapp men lite tursamt kändes det faktiskt ändå :)!
Skrivet
Några bilder från….
…..eftermiddagens promenad i närheten av stallet….
…med den ständiga följeslagaren :).
Idag har jag avverkat den första av mina 10 inplanerade semesterdagar de kommande veckorna.
Vilket bra idé och så skönt det har varit!
Jag kan inte påstå att jag har gjort så mycket ”speciellt” utan faktiskt mest varit med mina underbara djur (och det är ju inte så lite det) men det är nog mer psykologiskt att det har känts så otroligt befriande.
Trots att jag trivs oerhört bra med mitt jobb så ska det ändå bli mycket skönt med dessa mikro-ledigheter mitt i den vidriga hösten, skönt att slippa rida i mörker, gå ut med hunden i mörker, komma till jobbet i mörker osv.
Även dagens ridpass avhölls i ridhuset och Archie kändes väldigt mjuk och fin. Fortfarande skulle jag önska ännu mer egen bjudning från hans sida och fortfarande blir jag ganska trött (flåsig) under våra pass men jag tycker ändå att det går åt rätt håll.
Efter ridningen tog jag en långpromenad med Soya och nu ska jag bara kura i soffan med Ridsport som kom i brevlådan och slötitta på tv- härligt!
Skrivet
Idag har jag semester (underbart) och passade då på att åka med Soya till naturreservatet vid Dalby som vi båda är så förtjusta i.
Till och med höst och vinterhataren Birgitta måste tillstå att det är vackert med denna lövmatta som täcker allt.
Ungefär här brukar vi börja vår joggingtur och sedan springer vi i lite drygt 40 minuter- det är så lång tid vår ”runda” tar.
Idag tog vi också en promenad efter joggingturen och jag får en känsla av att Soya hade kunnat springa omkring i dessa omgivningar hur länge som helst.
Min favoritsyn är då Soya varje gång vi joggar förbi dessa nedfallna träd flyger över dom hur lätt som helst. Som synes är det ändå ett ganska brett ”hinder” men Soya har inga problem med att räcka över.
Vädret idag var mulet och med regnet hängande över oss men en annan fördel med vårt Dalby-tillhåll är att man nästan hela tiden befinner sig i skog, dvs väldigt skyddat.
Nu ligger doggy ihoprullad i sin säng, väl motionerad och med magen full av färska grisknorrar. Är det semester så är det….då får man äta lite extra ”gott” (maken klöks nästan varje gång han ser ”härligheterna”).
Skrivet
http://www.blocket.se/kalmar/Lugnt_boende_over_nyar_30296723.htm?ca=23_11&w=3
Ett säkert inte helt ovanligt fenomen, dvs att man vill komma bort från allt smällande om man har djur.
När jag bodde i Malmö (för 7 år sedan) började ”man” (läs: ungar som hade för mycket pengar och inget bättre för sig) smälla flera veckor innan nyår och höll sedan på lika länge därefter.
Det var med hjärtat i halsgropen som man ibland släppte ut hästen i hagen (även om ingen av mina hästar egentligen varit skotträdda), inte så kul om hästen börjar tok-skena i en knölig istäckt hage för att någon ung….ävel inte haft vett att begripa att man inte kan smälla i närheten.
Nu bor vi utmed en 90-väg och även om det inte alltid är så kul så lockar det i alla fall aldrig någonsin hit några smälltokiga människor.
Skrivet
…eller inte Gullan och Gertrud i alla fall :)!
http://www.blocket.se/jonkoping/Soker_hus_villa_gard_plats_for_hast_getter_30371356.htm?ca=23_11&w=3
Skrivet
Gårdagens fråga huruvida många/ vissa av oss rider på hästar som inte skulle gå igenom en veterinärbesiktning fick mig automatiskt att ställa en följdfråga; litar vi för mycket på böjproven?
Av de svar jag fick på inlägget skulle man nog kunna utläsa att majoriteten svarar JA.
En bloggkommentator, Åsa, refererade till en intressant artikel (tyvärr skriven på engelska) som också gör gällande att så är fallet:
http://www.thehorse.com/ViewArticle.aspx?ID=17028
Forskare ska enligt denna artikel ha kommit fram till (om jag förstod det hela rätt) att framför allt reaktioner på kotor kunde vara missvisande- dvs en häst kunde vara ohalt trots böjprovsreaktion i kotan osv.
Intressant är, tycker jag, att vi i Sverige använder oss så benhårt av just böjprov.
Vet att en veterinär fått mycket kritik för att han använder sig av rullband i stället och har i alla fall hört rykten om att man inte godkänner hans besiktningar inför köp eftersom han alltså inte böjer.
Just böjprovsreaktioner menar även jag att man borde vara mycket försiktig med att förlita sig helt på då jag personligen vet en häst som i många år alltid hade (har) en böjprovreaktion på ett ben samtidigt som den tävlade upp till svår dressyr fullständigt utan problem (och den hästen är uppåt 20 år idag och tävlar än).
Om jag sedan själv hade vågat köpa en häst med böjprovreaktioner är en annan fråga som jag idag inte skulle våga ge ett entydigt svar på då om inte annat försäkringsbolagen kan vara rätt så ”kinkiga” med detta.
Jag vet inte ens om de tex skulle godkänna att man köpte en häst utan böjprov av veterinär, i alla fall inte om man ville försäkra den för ett lite högre belopp. Vad tror/ vet ni?
Sedan är det väl också så som en bloggläsare, Jessica, var inne på kring förra inlägget att vi hästägare/ köpare gärna vill ha garantier så gott det går även om sådana egentligen aldrig kan lämnas.
Eftersom en häst är en så pass dyr ”vara” så vågar de flesta inte ”gambla” och ta chansen med en häst som kanske har någon röntgenförändring/ böjprovsreaktion/ whatever eller så innebär sådana ”defekter” nästan utan undantag en större eller mindre prisreduktion. Att utannonserade hästar för x antal hundratusen efter en misslyckad veterinärbesiktning sedermera säljs för typ hälften av vad säljaren tänkt från början har jag stött på mer än en gång.
Hade en fin häst kostat lika mycket (läs lite) som tex en fin hund hade situationen säkert sett helt annorlunda ut men som det är idag så kan man bli stående med en otroligt svårsåld häst som kanske egentligen hade kunnat fungera hur bra som helst bara för att ingen vågar ”chansa”.
Skrivet
När jag skulle åka till stallet igår morse var det 2 plusgrader, svinkallt och en mycket svår- bortskrapad ishinna täckte min bils vindruta.
Efter ridningen var jag fullständigt stelfrusen och värmefläkten på jobbet fick arbeta på högvarv.
Vis av detta tog jag i morse fram mina termobyxor, slitna och rent ut sagt anskrämliga men jag tänkte inte frysa som igår.
Men hör och häpna: idag var det 3 plusgrader, inte alls speciellt kallt och definitivt isfritt på rutan.
Så med termobyxorna på blev jag tämligen överhettad men hellre det faktiskt.
Nu ska jag bära detta hemska plagg i typ ett halvår eller så- finns inget som man ser så ”bonnig” ut i men vad kan man annat göra om man är så frusen som jag.
”Vill man vara fin får man lida pin” är INTE min melodi i stallet…..
Även idag ville jag knappt sluta rida men fick ju ge mig när jag kände att Archies ork snart skulle tryta.
Fortfarande är det ”runt-runt”-ridning som gäller, dvs tämligen kravlöst med fokus på bjudning, lydnad och lösgjordhet och ingenting annat (som om det inte kan vara mer än nog ibland ha ha).
Nu börjar det skymma så snabbt efter jobbet att det knappt är lönt att släppa ut hästarna en andra gång och så som det har regnat idag (läs: helt förstörda hagar) så tror jag Archie föredrog min lilla pysselstund med honom inomhus i stället.
Soya Sockervadd fick givetvis släpas ut med våld av maken- det förstår ju alla att hon var rädd att smälta bort i regnet.
Senaste kommentarer